- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 84. 1954 /
863

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 37. 12 oktober 1954 - Syntetfibrers textila egenskaper

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

12 oktober 1954

863

flesta andra fibrer förstörs fullständigt.
Tery-lene gulnar eller mörknar inte heller vid stark
uppvärmning.

Tygers krympning vid tvätt har olika orsak för
textilier av hydrofila och hydrofoba fibrer. De
förra, naturfibrer och regenererade fibrer,
sväller i vatten medan fiberns längd ändras
obetydligt. Härvid förblir garnets längd nästan
oförändrad, men dess tjocklek växer, och tyget
deformeras1. Ju hårdare tvinnat garnet är, desto
mindre plats har fibrerna att svälla, och desto
mer växer därför garnets tjocklek. Består ett
bomullstyg t.ex. av relativt fin eller löst tvinnad
varp och grov eller hårt tvinnad väft, måste
garnet i den förra böjas i skarpare bågar när den
senare blir tjockare (fig. 5), och tyget förkortas
i varpens längdriktning. Varpgarnets krusning
består till stor del vid tygets torkning, och det
har alltså krympt. Ylletygers krympning sker
åtminstone delvis enligt samma mekanism men
därtill kommer ullfiberns filtning vid mekanisk
bearbetning av varan.

I konstfibrer uppstår spänningar genom dessas
sträckning vid spinningen. Deras struktur är
metastabil, och den kan därför ändras, om
fibermolekylerna ges tillräcklig rörelsefrihet. Detta
kan ske antingen genom att fibern sväller i en
vätska eller genom höjning av dess temperatur.
I förra fallet tränger vätskan nämligen in i
fibern och verkar ungefär som ett smörjmedel
för dess molekyler, i senare fallet ökas givetvis
dessas rörlighet. Eftersom spänningarna i fibern
har en riktning motsatt sträckningspåkänningen
förkortas fibrerna, och tyget krymper.

För rayon, som sväller i vatten, beror
krymplingen både på garnets svällning och utlösning
av fiberspänningar. Om de senare utjämnas
innan tyget används, krymper det ändå vid tvätt
på grund av fiberns svällning. De hydrofoba
syntetfibrerna sväller nästan inte alls i vatten,
men de kan dock krympa vid tvätt eller
strykning genom att spänningarna i fibern utlöses vid
temperaturhöjningen. Man kan emellertid lätt
göra tyg eller trikå av syntetfibrer praktiskt
taget krympfria genom att värmebehandla dem
så att fiberspänningarna försvinner, överskrids
sedan inte den temperatur, vid vilken denna
stabilisering eller fixering skett, är väven nästan
krympfri därför att fibern inte sväller i vatten.

Nylontextilier fixeras vanligen genom
upphettning i svagt sträckt tillstånd, varvid de dock
vanligen bereds tillfälle att krympa något. Man
kan härvid ge dem önskad form, vilket numera
sker med praktiskt taget alla damstrumpor av
nylon. Stabiliseringseffekten blir härvid mindre
än om textilierna värmebehandlas osträckta, men
den kan ökas genom höjning av temperaturen
eller närvaro av ett svällningsmedel. Redan den
lilla vattenmängd, som fibern absorberar,
förbättrar fixeringen avsevärt.

Fig. 5. Bomullstygs krympning;
fiberns svällning växer uppifrån
och ned.

Spänningar i Terylene-fiber utlöses mycket fort
vid dennas upphettning över polymerens
omvandlingspunkt, dvs. den temperatur vid vilken
materialet plötsligt blir böjligare och något
gum-miliknande. Man bör härvid inte höja
temperaturen över 210°C, då fiberns struktur förändras
mycket vid ca 235°C. Genom värmebehandling
kan man göra textilier av Terylene fullständigt
stabila mot kokande vatten. Även pressveck
förblir oförändrade vid tvätt. Orlontyger kan
fixeras genom värmebehandling så att de blir nästan
krympfria. Pressveck blir mycket hållbara.

Tygers känsel beror i stor utsträckning på
fiberns egenskaper men naturligtvis också mycket
på garnets och vävnadens struktur. Nylonfiber
har praktiskt taget runt tvärsnitt, och detta
anses vara största orsaken till att nylontyger känns
hala och kalla. Orion och särskilt Terylene lär
kännas varmare, men orsaken härtill är inte
utredd. Orlon-fibern har visserligen avlångt
tvärsnitt, men Terylene-fibern har runt då den
liksom nylon är smältspunnen.

Kemiska egenskaper

Luftens och solljusets verkan på naturliga och
konstgjorda fibrer kan sammanfattas på
följande sätt12:

Åldring

Solljusets verkan

Bomull .. nästan ingen förlorar i hållfasthet, gulnar

Ull ...... nästan ingen förlorar i hållfasthet, ändring

av färgningsegenskaper
Rayon . .. någon förlorar i hållfasthet, mycket

liten missfärgning
Nylon . .. praktiskt taget förlorar i hållfasthet, ingen
ingen missfärgning, glansigt garn

är hållbarare än matt
Orion .... praktiskt taget mycket hållbar mot solljus

ingen och atmosfären

Terylene.. praktiskt taget förlorar i hållfasthet, ingen
ingen missfärgning, mycket hållba-

rare bakom glas

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:51:52 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1954/0881.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free