Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 37. 12 oktober 1954 - Behovet av civilingenjörer, av GAH
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
884
TEKNISK TIDSKRIFT
Behovet av civilingenjörer
Tillgången och efterfrågan på civilingenjörer
har icke studerats i detalj sedan den Malmska
utredningen om den högre tekniska
undervisningen 1943. I Sverige torde finnas ca 9 500
yrkesverksamma ingenjörer och arkitekter med
högskoleexamen, varav ca 2 000 väg- och vattenbyggare,
1 200 kemister, 1 900 elektriker och 2 500
meka-nister och skeppsbyggare. Efterfrågan är större
än tillgången inom de tre förstnämnda facken.
Bristen på väg- och vattenbyggare är enligt SVR
ca 300. Arkitekterna, av vilka det i Sverige nu
finns ca 800, har anmält stora svårigheter på
grund av personalbrist att fullgöra de arbeten
som väntar. Slutligen är det mycket ont om
tekniska fysiker av vilka det nu finns ca 100.
Till de tekniska högskolorna tas årligen in ca
650 elever. Då avbrottsfrekvensen är låg torde
man kunna räkna med att från 1954 minst 600
nyutexaminerade ingenjörer kommer att
tillföras arbetsmarknaden. Någon undersökning av
åldersfördelningen inom yrket och av
avgångsfrekvensen på grund av ålder, dödsfall,
emigration och andra orsaker har emellertid ej gjorts
under senare år. Då de tekniska högskolornas
kapacitet utbyggts relativt snabbt under det
senaste årtiondet är det dock sannolikt att antalet
civilingenjörer i det svenska samhället ökar.
Till 367 platser vid KTH och 284 vid CTH
anmälde sig hösten 1954 872 sökande. Dessa
fördelar sig emellertid mycket olika på de skilda
avdelningarna. Vid vissa, t.ex. underavdelningen för
flygteknik och avdelningen för lantmäteri vid
KTH samt avdelningen för skeppsbyggnad vid
CTH, var antalet direktsökande mindre än
antalet disponibla platser. Det synes sålunda
ingalunda givet att de tekniska högskolorna kan
räkna med att få sökande till ett avsevärt större
antal platser än vad soin finns nu och ej heller
att standarden hos de studerande kan hållas på
en hög nivå genom en sträng sovring bland de
sökande.
Det kan väntas att behovet av högskolebildade
ingenjörer snabbt kommer att växa.
Atomenergins utnyttjande kräver tekniska fysiker,
elektronikexperter, kärnkemister och
värmetekniker. Ett ökat husbyggande med nya material och
metoder kommer att kräva fler arkitekter och
väg- och vattenbyggare. Det svenska vägnätet
skall utbyggas och förbättras. Byggandet och
underhållet av allt fler motorfordon liksom
flygteknikens fortsatta utveckling kommer att kräva
fler kvalificerade tekniker. Televisionen torde
komma relativt snart och lär tillsammans med
en växande automatisering av produktionen
inom industrin ta i anspråk ett stort antal
teletekniker. Plastindustrin liksom den
organiskkemiska industrin i stort synes än så länge blott
ligga i sin linda. Redan denna summariska
uppräkning visar att den nuvarande produktionen
av civilingenjörer blir helt otillräcklig.
Vad kan göras i detta läge? Man måste först
konstatera att vi tyvärr vet alltför litet om den
nuvarande civilingenjörskåren, dess
ålderssammansättning, fördelning på arbetsuppgifter och
fack, tillströmning och avgång. Vi vet också
alltför litet om vilka vakanser som nu finns i
industrin, i kommunala och statliga verk. De
tekniska högskolorna, vilka efter den Malmska
utredningens förslag utbyggs till att årligen kunna
ta in 700 studerande, torde om så är nödvändigt
kunna svälja ett betydligt högre antal.
Det svenska samhället behöver emellertid folk
med högre utbildning också på andra banor än
de tekniska. Dragkampen om dem som vill ägna
sig åt högre studier är redan hård de olika
universiteten och högskolorna emellan och blir
säkerligen än hårdare. Det är möjligt att det i det
svenska folkmaterialet finns en outnyttjad
intelligensreserv. Utsagor från olika specialister
och lärare pekar här emellertid i olika riktning.
En utredning i alla dessa frågor är i hög grad
påkallad och torde vara en lämplig uppgift för de
tekniska högskolorna och STF:s avdelning för
Teknisk Undervisning gemensamt.
I dagens läge måste de ingenjörer som redan
finns utnyttjas bättre. Av tvång har redan många
industrier och verk överlämnat arbetsuppgifter
som tidigare åvilat civilingenjörer till lägre
utbildad arbetskraft. Denna process skall ej vara
ett nödvändigt ont utan en naturlig
rationalisering av arbetsfördelningen. Problemet hur en
analys av ingenjörsarbetet skall utföras, vad slag
av arbetsuppgifter som kan avlastas från
civilingenjörerna och även vilka metoder man kan
använda för att förenkla ingenjörsarbetet bör
tas upp till mer allmän diskussion.
En sådan utveckling ligger också i teknikens
väsen. Vad som i dag är avancerad teknik är om
någon tid teknisk rutin. Om vi lär oss behärska
metodförenklingen kan denna process drivas
snabbare och civilingenjörerna reserveras för vad
de utbildas för — tekniskt nyskapande. GAH
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
