Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 40. 2 november 1954 - Gemensam elkraftförsörjning i Danmark, Norge och Sverige? av Åke Rusck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16 november 1954
949
Fig. 1. Norges och Sveriges utbyggbara vattenkraftresurser;
fyllda staplar änger 1954 redan utbyggd vattenkraft.
förbindelsen Norge-Sverige, visade sig
framgångsrika. Det föreligger sålunda den dag som i
dag är icke någon som helst förbindelse mellan
Norges största samkörningsområde och det
svenska kraftnätet.
En tid efteråt upptogs förhandlingar mellan
städerna Stockholm och Trondheim om kraft från
Trondheim till Stockholms stad. Förslaget
innebär en leverans av omkring 300 MkWh/år från
Norge till Sverige och skulle medföra att ett
lokalt kraftförsörjningsområde i Norge anslöts till
det svenska systemet. Vi vet ännu inte om denna
plan kan realiseras. Frågan ligger hos de norska
statsmakterna för avgörande.
På ett håll finns emellertid sedan gammalt ett
visst samarbete mellan Sverige och Norge, och
det gäller samkörningen mellan det lokala norska
Narviksområdet och det svenska nätet.
Ledningsförbindelsen är svag och
samkörningsmöjlighe-terna sålunda mycket begränsade. Det är
emellertid ett samarbete, som varit till glädje för både
Norge och Sverige.
Erfarenheter talar för samköming
Om man bortser från de tidigare nämnda
förhandlingarna mellan Stockholm och Trondheim,
har det i övrigt från svensk sida ännu icke
ifrågasatts någon fast kraftexport från Norge till
Sverige. Däremot har många gånger frågan om
samköming varit uppe. Genom en samköming skulle
man kunna utnyttja tillfälliga överskott i ett
land i ett annat och inan skulle vid olika slags
störningstillfällen kunna gemensamt utnyttja
tillgängliga reserver. Vår erfarenhet inom Sverige
av samkörningen säger oss att denna är av
utomordentligt värde. Kostnaderna för en
sammanbindningslinje är av måttlig storleksordning och
torde säkerligen kunna betalas med de
ömsesidiga fördelarna.
En samköming mellan det norska nätet på
östlandet och hela det svenska kraftnätet, vilket i
sin tur är förbundet med det danska nätet, skulle
sannolikt vara till nytta icke minst för Norge och
det är väl troligt att en sådan
sammanbindningslinje så småningom kommer till stånd. Man har
emellertid från norsk sida framhållit, att man
först önskar ordna upp förbindelserna mellan
olika delar av Norge. Det kanske kan visa sig
ekonomiskt att förbinda olika delar av Norge via
det svenska samkörningsnätet. Detta gäller bl.a.
Nordnorge, som möjligen skulle få den enklaste
förbindelsen med samkörningsområdet på
östlandet via det svenska storkraftnätet.
Ömsesidig lönsamhet avgörande för fast
kraftleverans
Skulle det vara till fördel för både Sverige och
Norge med en reguljär kraftexport i större skala
från Norge till Sverige? Någon fast kraftleverans
av någon storleksordning andra vägen har aldrig
diskuterats och är väl också mindre sannolik,
om man bortser från mer begränsade lokala
förhållanden. Det har i pressen omnämnts att man
på regeringsplanet diskuterat utbyggnad av ett
större kraftbelopp i Norge, av storleksordningen
10 miljarder kWh/år, som skulle finansieras
gemensamt och varav Norge skulle ha huvuddelen,
medan resten skulle fördelas mellan Danmark
och Sverige. Några överläggningar mellan
kraftföretagen i de tre länderna om denna plan har
hittills icke förekommit.
I detta sammanhang är det av intresse att se
hur de outbyggda kraftresurserna är fördelade
lokalt inom Sverige och Norge, fig. 1. I Sverige
finns fortfarande betydande krafttillgångar inom
mellersta Norrland, medan de största outbyggda
resurserna finns i övre Norrland. I Norge finns
de största outnyttjade resurserna i Vestlandet.
Avståndet från kraftresurserna i Vestlandet till
de huvudsakliga konsumtionsområdena i
mellersta Sverige är av samma storleksordning som
avståndet till våra ännu outnyttjade kraftresurser
i mellersta Norrland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
