Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 40. 2 november 1954 - Registrerande kvicksilvermanometer, av Lars Malmquist - Nya metoder - Elnät i hus i gjutna betongkanaler, av FÖ — WS - Delrac, ett engelskt långdistansnavigeringssystem, av Ulf Beijer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
956
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 3. Instrumentet i drift under upptagning av
torknings-kurva för ett trästycke; instrumentets skyddshuv borttagen.
litbussningar (fig. 2) i ett uppslitsat rör. Detta och
kedje-hjulstativet är fast förbundna med skrivaren. Den
nivå-registrerande skänkeln av manometern mynnar i ett
vidare kärl där kvicksilvret uppsamlas då vågen är
obelastad. Kvicksilvermängden i detta kärl svarar emot det tryck
som erhålles av taran, dvs. vikten av våganordningen och
det torra träprovet, och instrumentet registrerar sålunda
vattenmängden i träprovet.
En speciell svårighet har varit kontakten mellan olja och
kvicksilver, emedan dessa ämnen reagerar med varandra
på så sätt att ett elektriskt ledande pulver bildas och
me-nisken förstörs. Ett flertal olika såväl vegetabiliska oljor
som mineraloljor har provats med negativt resultat. Med
ett spärrskikt av vattenfri glycerin mellan oljan och
kvicksilvret har denna svårighet emellertid lösts på ett
tillfredsställande sätt. Glycerinet ger en utomordentligt
väldefinie-rad och jämn menisk hos kvicksilvret.
Vid registrering av ett torkningsförlopp (fig. 3) får man
Fig. A. Kalibreringskurva för skrivare och hydraulisk våg.
Ringar änger ökande och kors minskande belastning. En
rät linje erhålles inom den skrivna linjens tjocklek.
en för matematisk analys väl lämpad kurva. Provstycket
utgöres i detta fall av en 25 X 100 X 450 mm furubräda
som torkas i överhettad ånga av 140°C temperatur.
Temperaturen hålles konstant inom 0,1 grad.
Kalibreringskurvan i fig. 4 ger en uppfattning om den
totala noggrannheten i våg och skrivare. Sambandet
mellan viktsbelastning och skrivarutslag är linjärt, oberoende
av torkkammarens temperatur, och avvikelsen från det
rät-linjiga förloppet är mindre än det skrivna streckets
tjocklek. Någon observerbar skillnad vid på- och avlastning
finns ej, motsvarande punkter ligger på samma räta linjer.
Nya metoder
Elnät i hus i gjutna betongkanaler. Ductube — en
metod att genom ingjutning av uppumpade slangar i
betongen göra kanaler i denna (Tekn. T. 1950 s. 159) — har
man utomlands börjat använda för att göra
ledningskanaler med för elinstallation. Innan slangen dras ut, fäster
man i allmänhet en ståltråd i den ända som dras genom
kanalen, och denna tråd används sedan att dra in
ledningarna med.
Kanalerna uppges bli mycket släta. Faran för
kondensvattensäckar lär vara betydligt mindre än i stålpansarrör,
emedan vattnet lättare avdunstar i den vidare kanalen, och
betongen även släpper igenom vatten och vattenånga. Vid
isoleringsfel föreligger ej heller risken att få rörnätet
spänningsförande.
De minsta kanaldiametrar som hittills använts är 19—21
mm, vilket är tillräckligt för i bostadshus förekommande
ledningsdimensioner.
Metoden lär användas allmänt i England och Frankrike.
I Schweiz är den tillåten, om betongen omkring kanalen är
minst 2 cm tjock. I Sverige har Ductube på försök
använts i flera byggen med vederbörlig dispens beviljad av
Kommerskollegium (Bulletin SE V 1954 s. 16). FÖ—WS
Delrac, ett engelskt långdistansnavigeringssystem.
Genom den stora utveckling som ägt rum inom civil
flygtrafik har behovet av ett navigeringshjälpmedel
användbart över stora distanser aktualiserats, önskemål har
framkommit om ett system omspännande hela jorden
krävande en relativt liten och lätt apparatur i farkosten samt
. dessutom arbetande med 95-procentig noggrannhet och
tillförlitlighet.
Ett sådant system tycks nu ha framkommit som en
utveckling av det sedan flera år använda
Decca-navigerings-systemet (Tekn. T. 1946 s. 153, 911; 1947 s. 378). Man har
sänkt arbetsfrekvensen så långt som till 10—14 kHz,
motsvarande en våglängd av 21 000—30 000 m, och får genom
reflexion i jonosfären vågor som med låg dämpning
utbreder sig med tillräckligt konstant hastighet att de kan
utgöra grunden till ett långdistans navigeringssystem. Detta
nya system har kallats Delrac (Decca long range area
coverage).
Principen är densamma som för Decca
Navigatör-systemet, ett nät av hyperblar, som utbreder sig från fixa
sändare. I stället för att dessa sändare i det ursprungliga
systemet ligger i stjärnform med en huvudstation i mitten
och tre dotterstationer omkring, arbetar i det nya systemet
sändarna i par med en huvudstation och en dotterstation
på mycket långa baslinjer, ca 1 500 km, mot 100—150 km
i det ursprungliga systemet.
De nuvarande Decca-stationernas sändare arbetar på
skilda frekvenser, vilka i mottagaren omvandlas till en
gemensam fasjämförelsefrekvens. Detta är grundvalen för
tillblivelsen av det nät av konstanta fasskillnadslinjer som
utbreder sig hyperbelformigt från sändarna.
I Delrac alstras den nödvändiga jämförelsefrekvensen
genom att de synkroniserade sändarna sänder i tidsföljd
under korta intervall på samma frekvens. Först sänder
huvudstationen, därefter dottersändaren. En minneskrets i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
