Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 41. 9 november 1954 - Hänt inom tekniken - Värmländska Ingeniörsföreningen - Statsunderstöd åt hantverksmästare för utbildning av lärlingar - Resestipendier för yrkesutbildning - TNC: 19. Pump, fläkt, kompressor, av JW - Nya produkter - Smörjfett med kolloidal grafit och molybdendisulfid - En elektrisk precisionstakometer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16 november 1954
987
Värmländska Ingeniörsföreningen hade 581
medlemmar den 1 juni 1954. För arbetsåret 1954/55 är Gunnar
Brolin ordförande och Erik Dahlén sekreterare.
Statsunderstöd åt hantverksmästare för utbildning av
lärlingar, överstyrelsen för Yrkesutbildning utdelar även
under tiden 1 juli 1954—30 juni 1955 ett antal understöd
till främjande av praktisk lärlingsutbildning hos
hantverksmästare. Understöd utgår med 900 kronor för varje lärling
och utanordnas i rater. Understöd kan i vissa fall utgå
även då lärling anställes hos hantverksmästare för
fortsatt utbildning efter att ha erhållit undervisning i yrket
vid under överstyrelsens inseende stående verkstadsskola.
Ansökan inges till överstyrelsen på fastställd blankett.
Resestipendier för yrkesutbildning, överstyrelsen för
Yrkesutbildning kan åt företagare, förmän eller arbetare
inom hantverk och industri utdela stipendier för
studieresa eller bevistande av kurs inom vederbörande yrke
inom landet eller utomlands. Under budgetåret 1954/55
finns anvisat sammanlagt 50 000 kr. Ansökan inges till
överstyrelsen på fastställd blankett.
TNC
19. Pump, fläkt, kompressor
Det gemensamma för de i rubriken nämnda donen iir
att de användes för framdrivning av vätska eller gas.
Syftet med framdrivningen kan vara antingen
strömningstransport eller åstadkommande av tryckändring för andra
ändamål. Strömningstransport är en term som TNC förut
vid flera tillfällen använt, och som innebär transport
genom strömning i rör, kanaler e.d. av vätska eller gas och
eventuellt därav burna partiklar, såsom vätskedroppar,
pulver, spån, halm.
Ordet pump förekommer med vissa variationer i en
mängd språk. Dess ursprung är outrett, men sannolikt är
ordet ljudhärmande. Med hänsyn därtill är det främst de
kolvförsedda donen som borde kallas pump. Häri har en
förskjutning ägt rum, så att man å ena sidan även talar
om bl.a. kugghjulspumpar, skruvpumpar,
centrifugalpumpar, och t.o.m. strålpumpar, vilka saknar rörliga delar,
medan å andra sidan kolvkompressorn icke kallas pump,
trots att ljudhärmningen här vore välmotiverad.
Ordet fläkt är avlett från verbet fläkta. I det nu aktuella
sammanhanget användes det för de med skovelhjul eller
vingar försedda donen som är avsedda för framdrivning
av gas, om syftet är strömningstransport eller helt enkelt
omrörning, t.ex. kringblåsning av luften i boningsrum.
Ordet kompressor, som betyder sammanpressare, har i
mera teoretiserande eller klassificerande sammanhang
kommit att användas för alla framdrivningsdon för gas
där man fäster huvudvikten vid den erhållna
tryckändringen, vare sig det gäller att åstadkomma övertryck eller
undertryck i ett slutet rum eller tryckskillnad på annat
sätt.
Kompressorer kan vara försedda med skovelhjul liksom
fläktarna, och då kan det vara svårt att dra gränsen
mellan de två donslagen. Är antalet skovelhjul två eller flera
torde det alltid vara fråga om en kompressor. Finns bara
ett skovelhjul är väl fläkt oftast det rätta namnet, men
principiellt får namngivningen bero på storleken av den
åstadkomna tryckändringen. Är denna avsevärd, så att
man vid beräkningen måste ta hänsyn till ändringen av
gasens täthet och temperatur, bör donet kallas
kompressor, men kan gasen betraktas som osammantryckbar, i
likhet med en vätska, bör det kallas fläkt. Gränsen är
alltså tämligen osäker.
Namnet kompressor undvikes i praktiken för
cykelpumpar o.d., fastän det främst är fråga om tryckändring och
icke om strömningstransport. Likaså säger man inte gärna
kompressor när det är fråga om en vakuumpump;
grundbetydelsen "sammanpressare" är här föga träffande.
Vill man kort definiera de tre termerna, särskilt med
tanke på den användning som kan rekommenderas i
praktiken, kommer man till följande:
pump, 1 (huvudbetydelse:) = vätskepump, don med
omslutande kåpa med in- och utloppsöppning, avsett för
framdrivning av vätska (och därav burna partiklar),
2 = vakuumpump, don som framdriver gas för
åstadkommande av vakuum på sugsidan, 3 handdrivet don med
kolv för gasframdrivning, t.ex. cykelpump
fläkt, don med skovelhjul eller vingar som utan avsevärd
tryckändring framdriver gas (och därav burna partiklar)
för strömningstransport eller enbart för omrörning av
t.ex. rumsluft
Anm. När donet är konstruerat för avsevärd
tryckändring benämnes det kompressor; så länge det har endast
ett skovelhjul är det i regel en fläkt.
kompressor, motordrivet don som framdriver gas för
ändring av gastryck, dock ej till vakuum
Anm. Syftet kan ibland även vara strömningstransport;
se anm. efter fläkt. I vissa mera teoretiska framställningar
får kompressor inbegripa alla gasframdrivningsdon för
ändring av gastryck. JW
Nya produkter
Smörjfett med kolloidal grafit och inolybdendisulfid.
En serie smörjfettskvaliteter, kallad Gredag, av vilka de
flesta innehåller kolloidal grafit, sägs passa för nästan alla
industriella ändamål, t.ex. för rull- eller glidlager och för
övrigt i alla de fall då grafitens egenskaper är av värde.
Till serien hör också smörjfett, som utom grafit även
innehåller molybdendisulfid, samt sådana helt utan grafit.
De sistnämnda är avsedda för ändamål vid vilka
fullständig resistens mot syror, alkalier och högt tryck fordras.
Tillverkare är Acheson Colloids Ltd., London, som i
Sverige representeras av Kemi-Intressen AB, Stockholm.
En elektrisk precisionstakometer visar varvtalet
direkt med en noggrannhet av 0,1 °/o. För att utnyttja
takometern måste man omvandla axelns roterande rörelse i
elektriska pulser. För flygmotorer kan härvid den normala
varvräknargeneratorn användas. För motorer, som ej är
försedda med en dylik generator, användes lämpligen en
fotoelektrisk anordning, vilken ej medför någon belastning.
Denna består av en fotocell och en lampa samt mellan
dem en skiva med tre rader slitsar, där en rad har 10
slitsar, nästa 30 och den sista 60. Härigenom erhålles en
varvtalsmultiplikation med 10, 30 eller 60, varigenom
instrumentets användbarhet utökas. Vid användning av raden
med 60 slitsar omvandlas tydligen axelns varvtal i r/m till
Hz varvid instrumentet direkt ger varvtalet i r/m.
Instrumentet räknar antalet pulser under 1, 2 eller 4 s.
Längderna av dessa tidsintervall bestäms av en
kvartskristall, vars frekvens är 4 kHz med en noggrannhet på
0,005 °/o. Med multivibratorer och dekadräknerör erhålles
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
