Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 42. 16 november 1954 - Kavitationens mekanik, av Stig O W Bergström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16 november 1954
991
ket till ett så lågt värde att ångtrycket vid
ifrågavarande temperatur förmår utveckla
ångkavite-ter, i det senare fallet ökas temperaturen, till dess
ångtrycket blir så högt att kokningsblåsor kan
utvecklas.
Man frågar sig då, hur högt ångtrycket måste
höjas för att vatten skall koka vid
atmosfärstryck. Normalt räknar man med trycket ca 1 b
motsvarande temperaturen 100° C. Detta
förutsätter emellertid att vätskan ej kan ta upp några
som helst dragpåkänningar. Vid ideella homogena
vätskor motverkas emellertid bildandet av en
blåsa dels av omgivningens tryck, dels av väts-
Fig. 4. Kavitati öns skadat gjutgods; upptill angripen yta,
nedtill ett snitt vinkelrätt mot denna yta (enligt Ackeret6).
Fig. 5. Torpedkropp med 1,5 kaliber ogivalnos, upptill
strömmande kaviteter (K = 0,26), nedtill fixa kaviteter
(K — 0,27); strömning från vänster till höger (enligt
Knapp").
Fig. 6. Kavitationstunneln vid Hydrodynamics Laboratory,
California Institute of Technology, Pasadena.
käns ytspänning, så att för blåsans utveckling
fordras
, 20
Pv > P + —
där pv (N/m2) är mättningstrycket, p (N/m2)
yttre trycket, o (N/m) ytspänningen och r (m)
bubbelradien.
Ekvationen visar, att om kokning (resp.
kavitation) ska kunna äga rum vid pv ^ p, måste
det från början finnas relativt stora blåsor i
vätskan, eller måste dennas ytspänning vara nedsatt
av i vätskan svävande fasta partiklar. I vanliga
vätskor finns alltid små gasbubblor och
dammpartiklar, och de kokar som bekant vid
temperaturer mycket nära motsvarande pv — p.
Det är känt, att avgasade vätskor kan uppta
negativa tryck dvs. dragpåkänningar4-5. Men
även oin en vätska är mättad med luft, kan den
ha mycket stor draghållfasthet. Det förutsätter
dock, att man först sätter vätskan under mycket
högt tryck (800 b eller mera) .Därvid pressas
eventuella mikroskopiska luft- och andra gasblåsor ut
i molekylär lösning. Så behandlat luftmättat
vatten har givit kokfördröjningar på 60—80°C,
motsvarande 6—10 b, enligt andra uppgifter har ännu
högre dragpåkänningar uppmätts (35 b och
däröver).
Kärnteorin
Där strömmande bubblor förekommer, måste
man förutsätta, att vätskeströmmen innehållit
kärnor* av nyssnämnt slag — gasbubblor eller
dammpartiklar alltså. De dragpåkänningar, som
kan konstateras i kaviterande strömmar är näm-
* Denna teori eller uppfattning kallas av de amerikanska forskare
som lanserat den för "the nucleus theory" eller "the nucleus
con-cept", vilket här bokstavligt översatts.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
