Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 43. 23 november 1954 - Hänt inom tekniken - TNC:s årsberättelse 1953—1954 - Achema XI - TNC: 20. Maskindel, ersättningsdel, reservdel m.m., av J W - Från de tekniska högskolorna - CTH
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1038
TEKNISK TIDSKRIFT
Diskussion av transportteknikens grundbegrepp och
terminologi pågår mellan en nybildad sammanslutning av
tillverkare, IVA:s Transportforskningskommission, TNC m.fl.;
det föreligger ett trängande behov av att grundbegreppen
på detta område redes upp. Emballagestandardiseringen
har inlett samarbete med TNC i fråga om
förpackningsnomenklatur; från båda hållen har ordmaterial
sammanförts, vilket nu bearbetas med sikte på en ordlista som
skall utges av TNC.
Samarbetet med den av Svenska Pappers- och
Cellulosa-ingenjörsföreningen tillsatta nomenklaturkommittén
fortgick, men arbetet har ännu icke kommit så långt att en
ordlista har kunnat uppställas. Samarbetet med
Textilrådet var livligt; problemen är emellertid synnerligen
svårlösta, och den planerade ordlistan är ännu en
framtidsfråga, men en mycket viktig sådan. Med Sveriges
Gummitekniska Förening har samarbetet fortgått med sikte på en
framtida ordlista.
Den andra utgåvan av TNC:s "Skrivregler", TNC 22,
utkom i oktober 1953. I förhållande till den första utgåvan
har särskilt de för tekniker avsedda anvisningarna
väsentligt utökats, och dessutom har vissa förut förbigångna
frågor tagits upp. Genom samarbete med Nämnden för
Svensk Språkvård har överensstämmelse med denna
institutions skrivregler nåtts i alla viktiga hänseenden.
Den kommitté inom Svenska Elektriska Kommissionen
som sysslade med nomenklaturen för television slutförde
under året sitt arbete; resultatet föreligger i form av
publikationen SEN R 4203.
Ett förslag till en emaljteknisk ordlista har upptagits till
granskning. Av en kommitté inom SEK har TNC fått sig
tillsänt ett förslag till bilelektrisk nomenklatur, som nu
granskas.
Normskrifter och standardblad som utarbetats av olika
standardiseringsorgan har granskats före utgivningen. Den
sammanlagda tid som åtgått för sådan granskning är
betydlig.
Achema XI, utställning och konferens för kemisk
apparatteknik, hålles den 14—22 maj 1955 i Frankfurt am
Main. Då den öppnas har 35 år förflutit sedan Achema I
hölls i Hannover.
Upplysningar om utställningen och konferensen erhålles
genom Dechema, Frankfurt am Main W. 13, Postfach.
TNC
20. Maskindel, ersättningsdel, reservdel m.m.
Termer som sammanfattar stora grupper av begrepp är
ofta svåra att någorlunda skarpt definiera. Detta
förhållande medför å andra sidan den fördelen att sådana
termer blir användbara för olika fall där man önskar
innebörden modifierad i en eller annan riktning. Den avsedda
betydelsen får då antingen framgå av ordsammanhanget
eller anges särskilt. Kommer sådana termer till
användning i juridiskt bindande text, vare sig det gäller tull-,
skatte-, patentfrågor eller avtal e.d., och har innebörden
inte preciserats eller har den blivit otillräckligt angiven,
kan det uppstå mycket trassel.
TNC företog nyligen en hastig rundfrågning angående
några sådana ord, och svaren blev som väntat ganska
olika. De tillfrågade var tio, alla ingenjörer, och orden som
frågan närmast gällde var maskindel (eller apparatdel
m.m.), tillbehör och reservdel.
Alla visste att ett svarvstål i en svarv eller ett hyvelstål
i en hyvelmaskin kallas för verktyg, och endast en ansåg
att det också kunde kallas maskindel; tre kunde kalla det
tillbehör till svarven eller hyvelmaskiner En
symaskinsnål kunde endast två eller tre kalla för verktyg, lika många
kunde säga maskindel, men de flesta föredrog att säga
tillbehör. I fråga om bildäck vägde bildel och biltillbehör
ungefär lika. Ringklockan på en cykel var för de flesta ett
cykeltillbehör (för en dock cykeldel), likaså cykelpumpen
(för en dock redskap). En inslipad glaspropp till en
glasflaska ansågs av alla vara en flaskdel, icke ett tillbehör.
Att man inte gärna kallar t.ex. svarvstålet för maskindel
kan väl delvis bero på att man fortfarande har en
uppfattning av att svarven liksom andra arbetsmaskiner trätt
i människans ställe, och att verktyget i hennes hand även
sedan det blivit ett maskinverktyg, som bäres och styres
av maskinen, alltjämt är en sak för sig.
För ungefär tio år sedan blev TNC tillfrågad huruvida
stickmaskinsnålar var att anse som verktyg eller som
maskindelar. Centrala Omsättningsskattenämnden höll före
att de måste betraktas som verktyg, men den frågande
ansåg dem vara maskindelar. TNC, som naturligtvis endast
kunde yttra sig från allmän teknisk nomenklatursynpunkt,
skrev i sitt utlåtande: (Det spelar i sådana fall) "en
viktig roll om föremålet är utbytbart på så sätt, att man
när man vill kan ersätta det med ett annat som lämpar
sig för grövre eller finare eller annorledes varierad
bearbetning. Så kan man ju göra i en borrmaskin, med
vilken man genom att utbyta borren kan åstadkomma
större eller mindre håldiameter. Detsamma gäller för
nålen i en symaskin, där nålbyte göres t.ex. om
tygmaterialet varierar, men icke normalt för typen i en skrivmaskin.
Om stickmaskinsnålen utbytes vid övergång till
exempelvis annat slags stickning i samma maskin skulle den alltså
i högre grad vara värd benämningen verktyg." Eftersom
stickmaskinsnålarna, av vilka det kan finnas tusentals i
samma stickmaskin, inte bytes ut förrän de blir utslitna
eller på annat sätt blir obrukbara, borde de enligt detta
resonemang företrädesvis kallas maskindelar.
Till utforskning av de tio nu tillfrågades uppfattning av
termen reservdel ställdes följande fråga: Om en maskindel
blir defekt och en ny del av samma slag beställes, och
om denna nytillverkas och så snart den är levererad
in-sättes i stället för den defekta delen, kan den kallas
reservdel? Fem svarade strax nej; någon svarade lika raskt
ja, men de övriga ställde vissa villkor för att man skulle
få säga reservdel: det skulle var en maskindel som
normalt inte brukade hålla maskinen ut, som man var van
att finna i reservdelslager, eller som i kataloger brukade
stå under den allmänna rubriken reservdelar. Efter en
till-läggsfråga medgav dock alla att ordet reservdel får anses
vara missbrukat om maskindelen inte legat i reserv, alltså
inte fått hållas i beredskap innan dess användning blivit
aktuell. Man borde då i stället säga t.ex. ersättningsdel.
Detta stämmer fullt överens med det utlåtande som TNC
avgett i ett fall där en avtalstvist bottnade i olika
tolkning av ordet reservdel. I utlåtandet sades:
"Med ersättningsdel (t.ex. till en maskin) förstås en del
som ersätter eller är avsedd att ersätta en annan med
samma funktion. En reservdel är en ersättningsdel som
hålles i beredskap för att användas när behov av
ersättning uppstår."
Att ordet reservdel ofta missbrukas står emellertid klart,
vilket manar till försiktighet när dess tolkning kan få
kännbara följder. JW
Från de tekniska högskolorna
CTH
K.M:t har utnämnt tekn. dr Niels Knudsen till professor
i elektrisk anläggningsteknik från 1 oktober 1954 samt
meddelat professorn i silikatkemi A Hedvall tjänstledighet
1—30 november 1954. Professorn i arkitektur H Zimdal
har av överstyrelsen beviljats tjänstledighet under mars
och april 1955.
K.M:t har utnämnt fil. dr A Broman till laborator i
matematik från 1 oktober 1954. Av överstyrelsen har Broman
beviljats tjänstledighet under oktober 1954, med fil. lic.
E Y Domar som vikarie.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
