Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 45. 7 december 1954 - Arbetsledarnas ekonomiska ansvarskänsla, av Sven Bohlin - Diskussion av F Kjellnäs, J Faerden, H Haner, B Tollin och G Westerlund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1070
TEKNISK TIDSKRIFT
det inte blir någon åsiktsändring mot det
vardagliga arbetet. Diskussionsledaren bör hellre
vara någon central person i stabsställning eller
en person som är så pass centralt placerad att
han är väl informerad om företagets
handlingsprogram. Arbetsledarna kan då komma fram
med spörsmål som de förgäves har kommit fram
med hos sina närmaste överordnade. Många
frågor kan finna sin lösning den vägen.
Gruppdiskussionerna bör sedan kompletteras
med individuella samtal med arbetsledarna. Även
här bör man lägga speciella synpunkter på
vederbörandes egenskaper. Uppgiften att föra dessa
samtal bör inte ges en person som genom sin
organisatoriska ställning eller genom sin
skolning framstår som den betydligt överlägsne i
samtalet, ty då får man inte fram det önskade
förtroendet och intimiteten i samtalen. Man bör
i stället välja en man, som är gammal i gården,
har gått långa vägen, väl känner till branschen
och företaget, organisationen och organisationens
olika medlemmar, och som har den erfarenhet
som behövs för att han skall väl hävda sig i
diskussionen utan att detta behöver framstå
genom hans ställning eller hans skolning. Denna
"kostnadsman" kan hjälpa arbetsledarna att
inrikta deras ansträngningar mot väsentliga delar,
så att de inte går och funderar på problem som
inte ger någonting. Skall man spara något så
skall det ju vara på något som kostar pengar.
Han skall även se till att särskilda analyser görs
för att komma åt speciella problem, som det är
värt att lägga ner arbete på.
Budgetarbete
Budgeten är ett annat medel som man kan
använda sig av för att få fram kostnadstänkandet.
Det kan emellertid vara farligt, nämligen om
det övergår i anslagstänkande, så att var och
en ser till att skaffa sig så höga budgetsiffror att
han aldrig kan nå över dem i verkligheten och
därför aldrig får någon signal om olämplig
kostnadsutveckling. Har budgeten blivit sådan, torde
man spara mest kostnader genom att lägga ner
budgetarbetet.
I budgetarbetet bör man huvudsakligen inrikta
sig på att åstadkomma lägre och lägre kostnad.
Budgetsiffrorna skall fastställas av arbetsledarna
så att de har klart för sig att det är deras
hjälpmedel, men en budget skall innehålla endast
kostnader som de själva kan påverka.
Kostnadsmannen skall vara dem behjälplig vid budgetens
utarbetande och stå till tjänst med de
upplysningar som de kan behöva. Budgeten skall helst
hållas i underkant så att det huvudsakligen blir
minus-awikelser, om man med detta menar att
den verkliga kostnaden överstiger budgeten.
Poster där budgeten överstiger verkliga kostnader,
bryr man sig nämligen inte om. Om den
verkliga kostnaden överstiger budgeten blir man där-
emot intresserad av att närmare ta reda på, vad
som har ändrats och varför man inte har lyckats
hålla sin målsättning.
Ekonomiavdelningen får emellertid inte ställa
sig som domare över alla minustecken som
framkommer utan det skall vara klart både för
ekonomiavdelningen och för arbetsledaren, att
alltihop är arbetsledarens eget problem.
Budgetsiffrorna har han själv satt, de verkliga siffrorna har
han själv åstadkommit och avvikelserna skall
han själv studera för att skaffa sig en
uppfattning om, varför resultatet har blivit sådant.
Varken ekonomiavdelningen eller andra
avdelningar skall uttala sig klandrande över att han inte
har lyckats hålla budgeten.
Man bör ha dels en kortperiodisk rapport,
månadsrapport eller 4-veckorsrapport, dels en
rapport som omspänner längre tid. Den förra
rapporten skall vara enkel, så att man snabbt kan få
fram den, och lätt att fatta. Det är viktigt att den
kommer fram så snabbt att den återspeglar de
förhållanden som man har kvar i minnet. Vid
bedömandet av olika kostnader får man inte
glömma att månaden kan vara en för kort
period för en riktig jämförelse. I den senare
rapporten kan man lämna fullständigare uppgifter
och göra mera omfattande jämförelser även med
föregående år för att få fram tendenser av olika
slag. Vid valet av periodens längd kan fyra
månader rekommenderas av den anledningen att
kvartalsperioden har den nackdelen att första
kvartalet inträffar mitt i bokslutsarbetet och
andra kvartalet utmynnar strax före
semestrarna.
I arbetet med upparbetandet av arbetsledarens
ekonomiska ansvarskänsla måste man hela tiden
ha klart för sig att detta arbete mindre är en
fråga om sifferarbete än en fråga om bearbetning
av människan i organisationen — ty till sist är
det dock människan i organisationen som står
för resultatet.
Diskussion:
Direktör F Kjellnäs: Vår organisationsplan bygger på
ett aktivt samarbete mellan avdelningarna för inköp,
produktion, försäljning och ekonomi vid planerade
konferenser.
Produktionssidan måste få upplysning om, vilka tygslag
och vilka modelltyper som kan väntas dominera i
tillverkningen den kommande säsongen. Inköpssidan vill ha en
detaljerad och säker försäljningsbudget för samma tid.
Ekonomisidans stora krav är att modellkollektionen görs
upp med lämplig fördelning mellan olika typer så att
genomsnittligt full kostnadstäckning erhålles. Dessutom vill
den att inköpsplaneringen helt ansluter sig till en fastställd
finansplan.
Varje sammanträde förberedes väl med en klar
disposition, med kommentarer, och deltagarna underrättas i
förväg om problemen. De har inflytande över fattade beslut
och över verkställigheten. Företagsledningen eftersträvar
att konferensen erhåller en problemlösande funktion och
att den bedrivs så att varje medlems handlingsmöjligheter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
