Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 47. 21 december 1954 - Koppar och kopparlegeringar för rörledningar på fartyg, av Ulf Edstam - Nybyggen - Räddningskryssaren »Hjälparen», av Sten Ekholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1118
TEKNISK TIDSKRIFT
Det nya k-\ärdet beror därvid väsentligen av
legeringarnas korrosionsegenskaper. Utnyttjar
man dessa redan från början vid beräkning av
vattenhastigheter i tuberna ger den högre
till-låtna hastigheten för såväl kopparnickel som
aluminiummässing ett större oc och därmed ett
större /c-värde.
Slutord
De moderna material konstruktören har att
tillgå för tuber i kondensorer och värmeväxlare är
främst koppar-nickellegeringar med 30 % nickel
och små mängder järn och mangan jämte
aluminiummässing med 22 % zink, 2 % aluminium
och ca 0,04 % arsenik.
För rör av olika dimensioner rekommenderar
man utom de nämnda tubmaterialen även
legeringar med 5—10 % nickel. Ekonomiska skäl
(brist på nickel, högt pris) har drivit fram
låg-nickellegeringen och samma skäl ligger också
bakom rekommendationen av aluminiummässing.
Man kan inte ännu med säkerhet påvisa någon
väsentlig skillnad i korrosionsmotstånd hos
aluminiummässing och kopparnickel utom vid
mycket höga strömningshastigheter. Skillnaden i
arbete för en rörverkstad, som får rör av
kopparnickel eller aluminiummässing med högre
sträckgräns än koppar att bearbeta, är öppen
för diskussion.
Koppar med eller utan 0,5 % arsenik, som
forskningen allmänt förkastar som material i
saltvattenförande rör, användes ännu på många
håll och i allmänhet med tillfredsställande
resultat.
Litteratur
1. Bailey, G L: Copper-nickel-iron alloys resistant to sea-water
corrosion. J. Inst. Met. 79 (1951) s. 243—292.
2. Bailey, G L: Condenser design and operation. Shipbuild. &
Shipp. Rec. 1953 mars 12 s. 332.
3. Baker, L: Failures of non-ferrous heat-exchanger tubes. Träns.
Inst. mar. Eng. 65 (1953) febr. s. 26
4. Bethon, H E: Performance of steam condensers aboard US
Naval vessels. Corrosion 4 (1948) s. 457.
5. Condenser tubes and heat exchanger tubes. Chase Brass and
Copper Co. 1951.
6. Ffield, P: Corrosion of copper piping in salt water service.
Föredrag i Soc. nav. Arch. & mar. Eng. N.Y. Section 26 jan. 1950.
7. Gilbert, P T & May, R: Materials for use in ship’s condenser
and other sea-water-carrying systems. Träns. Inst. mar. Eng. 62
(1950) s. 291—294.
8. Gilbert, P T: The resistance to failure of condenser and heat
exchanger tubes in marine service. Träns. Inst. mar. Eng. 66 (1954)
s. 1—20.
9. Johnson, L W & Bradbury, E J: Corrosion-resistant materials.
Träns. Inst. mar. Eng. 63 (1951) s. 59—79.
10. Slater, I G, Kenwortiiy, L & May, R: Corrosion and related
problems in seawater cooling and pipe systems in H.M. ships. J.
Inst. Met. 77 (1950) s. 309—330.
11. Stewart, W C & LaQue, F L: Corrosion resisting characteristics
of iron modified 90 :10 cupro nickel alloy. Corrosion 8 (1952) s. 259
—277.
12. Stewart, A W: Corrosion in metal pipes ön board ships. Träns.
Inst. nav. Arch. 45 (1903).
13. Uhlig, H: Corrosion handbook. New York 1948.
Nybyggen
Räddningskryssaren "Hjälparen". Från
Djurgårdsvar-vet har den 15 oktober 1954 till Svenska Sällskapet för
Räddning av Skeppsbrutna levererats en snabbgående
räddningskryssare.
Arbetet med denna båt påbörjades redan 1947 efter
delvis amerikanska idéer. Ett V-bottenskrov ritat efter
Lind-say Lords principer provades i rännan vid KTH ungefär
samtidigt som man i Amerika provade en liknande båt i
full skala. Prov vid gång i grov sjö visade emellertid att de
Fig. 1. Arrangemangs- och
linjeritningar till räddningskryssaren
"Hjälparen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
