- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 84. 1954 /
1141

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 48. 28 december 1954 - Billiga småhus, av Rg - En jordsatellit för 1000 M$ - 200 Ml/år läskedrycker - Produktionen av titan i USA - Rör av betong i stället för glaserat lergods - 1760 km moderna expressvägar - De svenska vägunderhållskostnaderna - TNC: 22. Hänvisningar i ordlistor, av JW

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

16 november 1954

1141

Fig. 7.
Enfamiljshuset
uppvärmes med
en olje kamin.

elektriskt i en separat varmvattenbehållare i tvättstugan.
Nackdelarna med detta system är att planlösningen blir
mycket hårt bunden kring den centrala eldstaden, att
värmen i rummen förmodligen blir ganska ojämn vintertid
och att varmvattnet blir förhållandevis dyrt. Dessutom är
man något skeptisk mot uppvärmningen av badrummet,
vilket dock om så fordras kan avhjälpas med en fläkt.

Kostnader

För radhuset redovisar byggmästare Harry Karlsson en
produktionskostnad per lägenhet av 32 850 kr. (exkl. tomt,
inkl. andel i ekonomisk förening, som äger panncentral
och garagebyggnad).

För tvåfamiljshuset redovisar AB Bostadsforskning en
produktionskostnad på 37 850 kr. (exkl. tomt), varvid dock
bör beaktas att det här gäller stockholmspriser.

I Meddelande nr 34 från Statens Forskningsanstalt för
Lantmannabyggnader har man för enfamiljshuset räknat
fram en produktionskostnad på 24 650 kr. (exkl. tomt),
varvid dock så många kostnadsposter uteslutits att denna
siffra är utan värde. Bg

En jordsatellit för 1 000 M$ kan vara på plats inom
tio år, om bara USA:s regering ger projektet prioritet,
berättade i oktober 1954 Commander R C Truax från Office
of Naval Research inför American Rocket Society.

200 Ml/år läskedrycker konsumeras i Sverige. Nära
tre fjärdedelar därav dricks i hemmen, till 40 °/o i
samband med måltider.

Produktionen av titan i USA beräknas under 1954 bli
ca 5 000 t. ökning till 22 000 t/år planeras.

Rör av betong i stället för glaserat lergods kan man
använda för korrosiva avfallsvätskor, om betongen
be-stryks med grund- och täckfärg, framställd av vinylplast
(Vinylite).

1 760 km moderna expressvägar för ca 2 000 Mkr. skall
byggas på fem år i Italien enligt ett av italienska
regeringen godkänt program.

De svenska vägunderhållskostnaderna har under de
senaste fem åren sjunkit från 560 till 460 kr. per bil till
följd av rationaliseringsåtgärder, ökad dammbindning m.m.

TNC

22. Hänvisningar i ordlistor

När TNC får ordlistor till granskning är det inte bara
bristfälligheter hos termerna och ordförklaringarna som
kräver kritik, utan sådan måste också riktas mot
redigeringen i övrigt när denna i besvärande grad saknar
tydlighet och konsekvens.

Till redigeringsfrågorna hör bl.a. sättet att vid en
uppslagsterm hänvisa till andra uppslagstermer. För detta
ändamål användes sådana uttryck som: jfr, se, även. I
olika ordlistor kan olika avsikt vara inlagd i dessa
hänvisningsord, och ibland ser man — eller anar man —
sådan variation inom en och samma ordlista. Om för vårt
resonemang A och B får beteckna två ord, kan ett sådant
uttryck som "A, se B" ibland vara menat som en
upplysning att termen B är vanligare eller bättre än A, medan
i andra fall ingen sådan gradering avses. TNC får livligt
tillråda att varje slag av gradering av termerna i en
ordlista får komma till uttryck på fullt tydligt sätt, och
föredrar att inte inlägga någon sådan bimening i
hänvisningsorden "jfr" och "se"; med "även" förhåller det sig något
annorlunda.

Här skall i korthet redogöras för de hänvisningsregler
som tillämpas i TNC:s ordlistor. Reglerna kan tjäna till
vägledning för ordlisteförfattare som samarbetar med
TNC, och kanske även för andra.

A,...; jfr B; detta uttryckssätt (där de tre punkterna
antyder en ev. ordförklaring) bör tolkas så: Beaktandet av
ordet B kan på grund av inbördes likhet eller olikhet hos
begreppen A och B vara till nytta för rätt förståelse och
användning av ordet A.

A, se B; för närmare upplysning om ordet A bör man
slå upp B, i samband med vilket ord även A måste vara
nämnt. Någon gradering av de båda uttrycken avses icke.

För att framhäva i vilken grad olika termer är
rekommendabla, när samma innebörd avses, använder TNC
följande uttryckssätt, ordnade efter tilltagande likvärdighet.

A (icke B),...; termen A rekommenderas, men icke B. I
en alfabetiskt uppställd ordlista bör man även finna
termen B på sin alfabetiska plats med upplysningen: B, bör
vara A. Är listan inte uppställd i en enda alfabetisk följd
— TNC förordar principiellt en saklig gruppering av
termerna — måste det finnas ett alfabetiskt register, och däri
måste också ordet B vara upptaget men t.ex. stå inom
parentes.

A (hellre än B),...; här är avrådandet från B inte lika
starkt. Motsvarande upplysning vid B är: B, hellre A. I
ett alfabetiskt register bör även i detta fall B t.ex. stå
inom parentes.

A, även B,...; här avrådes ej från B, men A har
företräde. Motsvarande upplysning vid B är: B, se A. Ordet
"se" syftar inte självt på någon gradering, men när man
slår upp A finner man av ordet "även" att A föredrages.
I ett alfabetiskt register bör B anges på samma sätt som
A och andra fullt rekommendabla ord.

A = B,...; termerna är lika rekommendabla.
Motsvarande upplysning vid B är liksom i föregående fall: B, se A,
eller om man så föredrar, B —A. Likhetstecknet begagnas
alltså här på ett sätt som nära stämmer med dess
matematiska användning. I vissa ordlistor har det använts för
gradering av ordens användbarhet, så att A = B fått
betyda: A är begreppsmässigt detsamma som B, vilket ord
är bättre; då kan man inte få skriva B = A, och TNC vill
avråda från sådan användning av tecknet.

Ordet eller, förkortat e., använder TNC i den betydelse
som sammanhanget ger vid handen i det enskilda fallet.
Ett exempel kan väljas från elektromaskintekniken:
ankare, hellre rotor e. stator; ett annat exempel från
trä-tekniken: profilhyvel (hellre än fasonhyvel e. formhyvel).
I förra exemplet står "e." mellan motsatser, i det senare
mellan synonymer. Någo^ anvisning om större eller mind-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:38:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1954/1159.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free