Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 8. 22 februari 1955 - Stockholmstrafiken. Nya trafikleder, av Fredrik Schütz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 februari 1955
145
Stockholmstrafiken
Nya trafikleder
Gatudirektör Fredrik Schutz, Stockholm
Malmarnas utbyggnad i Stockholm påbörjades
under förra delen av 1600-talet och Gustav II
Adolf deltog själv i planläggningen. År 1640
förelåg en definitiv stadsplan för Norrmalm, fig. 1. I
jämförelse med Stadsholmens trånga gränder
var det nya gatunätet väl tilltaget efter den
tidens förhållanden och har i stort sett bildat
stommen för bebyggelsen inom cityområdet ända
fram till vår tid.
Den som med kraftig hand drev fram den nya
bebyggelsen på malmarna var Stockholms förste
överståthållare Klas Fleming, som 1634
tillträdde sin befattning. År 1733 hade bebyggelsen på
malmarna framskridit till den omfattning som
framgår av Tillæus’ bekanta karta, fig. 2.
På 1860-talet tillsattes en särskild kommitté
med uppgift att framlägga ny stadsplan för
Stockholms bebyggelse. Man ansåg då, att vissa
genomfartsgator måste dras fram inom det
redan bebyggda området och att ytterområdena
måste få en stadsplan efter de moderna
principer, som började tillämpas för kontinentens
storstäder. Ordförande i denna kommitté var
sedermera justitierådet A Lindhagen, som givit
namn åt Lindhagensgatan på Kungsholmen.
Lindhagens stadsplan, fig. 3, har endast delvis
blivit genomförd, men den har givit stomnätet
för de flesta av våra nu viktigaste trafikleder i
inre staden.
Lindhagen sökte få fram vissa huvudstråk
såsom den öst-västliga leden från Traneberg över
Kronobergsparken och Klaraviken till Stureplan
och vidare fram till Karlaplan. Av denna
trafikled har endast Kungsgatan och
Drottningholmsvägen blivit utförda.
Lindhagen föreslog vidare en nord-sydlig led
motsvarande Sveavägens framdragande från
Brunnsviken ned till Gustav Adolfstorg. Denna
idé har tidigare tillskrivits Gustav III ehuru
någon definitiv plan aldrig framlagts av honom
eller hans samtida.
För norra delen av staden fanns vidare ett
utkast till den genomgående Birger Jarlsgatan,
Torsgatan, Karlavägen, Valhallavägen m.fl.
gator, som sedan i stort sett utförts enligt Lind-
Föredrag i avd. Väg- ocli Vattenbyggnadskonst den 13 september
1954.
711.73(487.1) : 625.712.1
711.75(487.1) : 656.4
hagens stadsplan. Inom Södermalm är kanske
förslaget till Ringvägens framdragande den
intressantaste detaljen.
När Lindhagens stadsplan blev fastställd var
den för de centralare delarna av staden (fig. 4)
i stort sett låst av en relativt ny bebyggelse och
endast smärre regleringar kunde genomföras i
den mån gamla hus revs.
De enda stora trafikleder, som förts fram
under slutet av 1800-talet och början av detta sekel
utan hänsyn till äldre, tätare bebyggelse har
varit Kungsgatan, Sveavägen, Ringvägen och
Södergatan.
Trafikläget
Ända fram till våra dagar har gatunätet i den
inre staden i stort sett kunnat tillgodose
trafikens krav. Många trafikreglerande åtgärder har
dock måst vidtas. De främsta av dessa har varit:
Utfärdandet av olika trafikföreskrifter såsom
enkelriktning av gator, parkeringsförbud, förbud
att stanna osv.
Införandet av trafikregleringar genom optiska
signaler, filmarkeringar, övergångsställen,
parkeringsplatser, refuger.
Ombyggnad av trafikplatser, gatukorsningar
och gatusektioner och byggande av gångtunnlar.
Avlastning av gatutrafiken genom utförandet
av tunnelbanan.
Den kraftiga utvecklingen av trafiken efter
kriget har dock medfört att man nu måste vidta
mer effektiva åtgärder. Det är främst ökningen
av antalet bilar som inger bekymmer. Det dröjde
ända till 1949 innan man kom upp i samma antal
bilar i Stockholm som före kriget, fig. 5. Utveck-
Fig. 1. Stadsplan för Nedre Norrmalm uppgjord 1640.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
