Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 8. 22 februari 1955 - Stockholmstrafiken. Nya trafikleder, av Fredrik Schütz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
146
TEKNISK TIDSKRIFT
lingen fram till denna tidpunkt tydde också på
att en fördubbling av bilbeståndet 1950 skulle
ta åtskilliga år (Tekn. T. 1952 s. 573). Efter 1950
har emellertid antalet nyregistrerade fordon
hastigt ökat och för närvarande uppgår antalet
A-bilar till 67 000, vilket motsvarar en bil per tolv
invånare. Totala antalet motorfordon var 1
september 1954 i Stockholm 84 000, vilket
motsvarar ett per nio invånare. Hur utvecklingen
kommer att ske inom nästa tioårsperiod är
vanskligt att bedöma. Man torde inom denna tid nå
förhållandet 1 : 8 för bilar, om icke någon
kraftig konjunkturändring inträffar.
Fig. 2. Tillæus’ karta från 1733.
Av visst intresse är att se hur trafiken med
bilar och bussar vuxit i Stockholm under tiden
1890—1954 medan andra fordonsslag (cyklar
och hästfordon) gått tillbaka. Detta förhållande
framträder starkt t.ex. vid Slussen, fig. 6, varvid
dock bör beaktas den avlastning av slusstrafiken
som Västerbron medfört från 1935.
Stockholms läge på ett stort antal öar har
medfört att trafiken måste koncentreras till vissa
broar. Särskilt gäller detta den trafik som
kommer från söder och väster medan den från norr
och öster kommande trafiken bereder mindre
svårigheter, fig. 7 och 8. Den starkaste trafik-
Fig. 3. Lindhagens stadsplan för
Kungsholmen, Norrmalm och
Östermalm 1866.
ransLAC
«Mtrc*»»t
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
