- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 85. 1955 /
197

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 10. 8 mars 1955 - Färgfotografi, av SHl - Vetenskaplig konsultation för journalister - Ett spårämne för påvisande av kräfta - C-vitaminkanoner - Nya material - Torra glidlager av Teflon, av SHl - Böjlig epoxiplast, av SHl

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

15 mars 1955

197

ger färgfilmen tämligen exakt, men så ser man
inte personen i verkligheten därför att man
omedvetet korrigerar för belysningens färg.
Trots att en färgbild tagen under sådana
förhållanden är realistisk accepteras den inte.

Vid solsken från en klar himmel belyses de
flesta skuggor av det blå himmelsljuset och blir
därför blåaktiga. Så ser man dem emellertid inte
och man har därför svårt att gilla en
färgfotografi som har blåaktiga skuggor trots att detta
åtminstone i viss grad är riktigt. Det må dock
framhållas att den blå färgen i bilden oftast blir
överdriven därför att de flesta färgfilmer ger
blåaktiga nyanser vid underexponering. Vidare
tycks bildens skuggor för mörka därför att
filmen saknar ögats förmåga att utjämna
belysningskontraster.

En tekniskt god färgbild är mera realistisk än
en svartvit, men fullt realistisk återgivning är
uppenbarligen inte alltid önskvärd. Härigenom
blir färgfotografins användningsområde
begränsat. En svart-vit bild kan i många fall återge
verkligheten på ett ur subjektiv synpunkt bättre
sätt därför att den ger betraktaren tillfälle att
själv tänka sig färgerna. En lyckad färgfotografi,
dvs. en tekniskt god bild tagen under betingelser
som tillåter realistisk färgåtergivning, kan vara
utomordentlig, men en misslyckad färgbild är
mindre övertygande än en svart-vit även om den
tekniskt är fulländad. SHl

Litteratur

1. Bouma, P J: Physical aspects to colour. Philips techn. Libr.
Eindhoven 1948.

2. Evans, R M: An introduction to color. New York 1948.

3. Neblett, C B: Photography. 5:e uppl. New York 1952.

4. Laurin, I: Så här gör vi pappersfärgbilder. Foto 14 (1952) nov.
s. 18. Framkallning av färgnegativ. Foto 14 (1952) dec. s. 28.
Färg-negativfilmen — framtidens universalfilm. Fotografisk årsbok, 9:e
årg. Stockholm 1954.

5. Tonnquist, G: Klart för omvändningsframkallning. Foto 15

(1953) s. 85. Omvändningsframkallningen fortsätter. Foto 15 (1953)
s. 132.

6. Cronquist, G W:son: Färgfoto i perspektivet. Fotografisk
årsbok, 9:e årg. Stockholm 1954.

7. Hunt, W G: Fundamentals of colour reproduction. Nature 147

(1954) s. 12.

8. Feininger, A: Successful color photography. New York 1954.

Vetenskaplig konsultation för journalister har en

grupp franska vetenskapsmän tagit till sin uppgift.
Gruppen skall verka för att den tekniska och vetenskapliga
information som sammanställs för allmänheten av
journalister skall bli korrekt.

Ett spårämne för påvisande av kräfta är
hematopor-fyrin som fluorescerar i ultraviolett ljus. Det är ogiftigt,
kan injiceras i blodbanan i stor dos, och det anrikas i
svulster varigenom dessas gränser kan göras synliga vid
operation.

C-vitaminkanoner är bl.a. det västindiska korsbäret från
Malpighia punicifolia (4,5 °/o vitamin C), guava-frukt från
det sydafrikanska trädet Psidium Guajava tillhörande
myr-tenfamiljen (upp till 1,0 °/o) och nypon (upp till 1,3 °/o).
Konserverad guava finns nu på den svenska marknaden.

Nya material

Torra glidlager av Teflon. Lager, som inte behöver
smörjas, är önskvärda i många fall, t.ex. i textilmaskiner
där de många lagren gör smörjning dyrbar. Material för
torra lager måste ha synnerligen liteij friktionskoefficient
mot axelmaterialet. Ett av de mest lovande ämnena ur
denna synpunkt är polytetrafluoreten (Teflon) vars
friktionskoefficient mot stål är bara 0,04. Rent Teflon har
emellertid mycket för låg nötningshållfasthet för att vara
användbart, men genom tillkomsten av Teflon med fyllmedel
(Tekn. T. 1952 s. 1049) tycks denna svårighet ha
övervunnits.

Man har sålunda i USA utvecklat ett fyllt Teflon, kallat
Rulon, speciellt avsett för lager. Det tillverkas i fyra
kvaliteter; uppgift om använda fyllmedel saknas. Relativa
egenskaper hos detta material och några andra av liknande
typ vid 8,4 kp/cm2 lagertryck uppges vara:

Friktions- Nötning
koefficient efter 1 miljon
nytt slitet varv
t*

. 0,18 0,22 8,6
Rulon B ............................... . 0,20 0,18 4,3
Rulon C ............................... . 0,17 0,16 3,3
. 0,15 0,17 2,5
Nylon FM 1001 ........................ . 0,37 0,54 107
75 °/o Teflon TD, 25 °/o glasfiber ..... . 0,26 0,23 12,7
75 •/• Teflon, 25 °/o glimmer ......... . 0,28 — 15
60 °/o Teflon, 40 °/o grafit ........... . 0,19 0,19 19,5
60 •/• Teflon TD, 20 °/o glasfiber, 20 ’0
M0S2 ................................. . 0,17 0,18 4,3
60 °/o Teflon TF, 40 °/o brons ......... . 0,27 0,24 1,3
15 °/o Teflon TF, 85 % koppar ....... . 0,29 0,33 25

Teflon-materialen kan framställas antingen av torrt
pulver (Teflon TE-1) eller av en dispersion (Teflon TD-1).
Efter inblandning av fyllmedlet koaguleras den senare med
aceton, varefter fällningen frånfiltreras och torkas. Det
torra materialet formas vid ca 140 kp/cm2 tryck och
sintras vid 340—400°C. De bästa materialen kan också
strängsprutas och sedan skäras i bitar.

Teflon-materialen har liten värmeledningsförmåga och
stor termisk utvidgningskoefficient och är därför lämpliga
bara för relativt små axelhastigheter och låga axeltryck.
De kan emellertid också med fördel användas t.ex. till
packningar för rörliga maskindelar.

Ett annat sätt att utnyttja polytetrafluoretens unika
friktionsegenskaper har utarbetats i Storbritannien. Man
tillverkar där radiallagerbussningar och axiallagerbrickor av
stål, klätt med porös brons som impregnerats med
polytetrafluoreten. För impregneringen används en 75 (.i tjock
plastfolie som tränger in i bronsen så att ett 25 ^ tjockt
plastskikt blir kvar på dess yta.

Bussningar och brickor tillverkas i standardstorlekar och
får inte justeras genom svarvning då man härvid skulle
avlägsna plastskiktet. Impregnerade bronsband framställs
för användning till plana glidytor. Lagren rekommenderas
för maskiner inom tobaks-, livsmedels- och textilindustrin
där smörjning med olja inte kan tolereras (S Ricklin &
H R Miller i Materials & Methods okt. 1954 s. 112; British
Plastics dec. 1954 s. 470). SHl

Böjlig epoxiplast. Genom kombination av
epoxipolyme-rer med polysulfidpolymerer kan man erhålla böjliga
härdplaster med gynnsamma mekaniska och fysikaliska
egenskaper. Flytande epoxi- och polysulfidpolymerer
blandas mekaniskt och härdas sedan vid rumstemperatur
genom tillsats av en amin. Epoxi-polysulfidplasts
egenskaper beror på epoxipolymerens typ, mängden polysulfid
och härdarens natur.

Den erhållna plasten lär ha större slagseghet, tåla större

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:39:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1955/0217.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free