Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 11. 15 mars 1955 - Gasturbiner för fasta bränslen, av Torsten Widell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
230
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 2. Schema för 2 000 kW gasturbinanläggning med
tryck för gasning; A kolpulver pump, B förgasningskammare,
C ångslinga, D gasrenare (hög temperatur), E rekuperator,
F radial gasturbin, 27 500 r/m, G centrifugalkompressor, H
brännkammare, J gasturbin, 4 steg, 7 000 r/m, K
axial-kompressor, 15 steg, L reduktionsväxel, M elgenerator.
växlare. Härigenom kommer endast ren luft att
gå genom turbinen (jfr Tekn. T. 1954 s. 188).
Den anläggning som byggts vid Mc Gill
University6 har två seriekopplade värmeväxlare, fig. 1.
Luften tas in till kompressorn A, går därefter
genom värmeväxlarna B och C till turbinen D,
där den expanderar till något över
atmosfärtryck. En del av avloppsluften går till
brännkammaren E, där kolet tillförs, under det att resten
av luften går genom förbiledningen F och avger
värme i värmeväxlaren B. Gasturbinen D driver
kompressorn A och dynamometern G.
Den termiskt mest ansträngda delen av
anläggningen är högtemperaturvärmeväxlaren, vars
tuber gjorts av Nimonic 75, under det att
lågtempe-raturvärmeväxlaren gjorts av vanligt kolstål.
Brännkammaren är av cyklontyp. Av de prov
som gjorts kan man inte bestämt avgöra syste-
Fig. 3. Kolbehandlingsanläggning till 4 250 hk gasturbin;
A kolavskiljare, B behållare för 3 200 kg kol, C
stoft-avskiljare, D pneumatisk transportör, E behållare för 450
kg kol, F kolpump, G luftkompressor.
mets praktiska användbarhet, men man har dock
konstaterat att man kan använda kol som
bränsle i en anläggning av denna typ.
Anläggningen synes icke behöva särskilt noggrann
skötsel, och den är relativt okänslig för mindre god
förbränning.
Ett gasturbinsystem med förgasning av fasta
bränslen under tryck har utvecklats av Ruston
& Hornsby i Storbritannien4. Anläggningen kan
i princip uppdelas i två aggregat, det ena för
gasalstring och det andra för kraftalstring (fig. 2).
Kolpulver pumpas med en kolpump A in i en
cyklonformad förgasningskammare av
Vortex-typ B, som även tillförs luft och vattenånga.
Luften tas ut genom en grenledning efter den
normala luftkompressorn K, går genom en
gasturbindriven centrifugalkompressor G och passerar
en rekuperator E, innan den införs i
förgas-ningskammaren. Från bottnen av
förgasnings-kammaren urtappas flytande slagg
kontinuerligt, och gasen passerar en gasrenare D, innan
den via rekuperatorn och en turbin F kommer
in i brännkammaren H. Huvudturbinen J driver
kompressorn K och via reduktionsväxeln L
generatorn M.
Slutna system
I de slutna gasturbinsystemen (jfr Tekn. T.
1954 s. 427) är den gasström som går genom
kompressorer och turbiner helt skild från de vid
förbränningen erhållna gaserna. Någon
förorening av de ömtåliga roterande maskinerna med
askpartiklar behöver därför inte uppkomma,
utan svårigheterna med beläggningar och
korrosion blir lokaliserade till värmeväxlarna.
Som arbetsmedium i gasturbinprocessen kan
man använda luft (Tekn. T. 1946 s. 399), men
även användning av vattenånga har föreslagits
(Tekn. T. 1951 s. 623). I detta senare fall skulle
värmeväxlarna utföras som ångöverhettare.
En provanläggning enligt slutet system för
koleldning med 1 000 kW effekt byggs av J Brown
& Co. i Storbritannien4. Man avser att till denna
anläggning använda en brännkammare som
mynnar tangentiellt i en cyklonkammare för
avskiljning av slaggen i flytande tillstånd. Denna
firma håller även på med utveckling av ett slutet
gasturbinsystem för torveldning.
En gasturbinanläggning enligt ett slutet system
blir emellertid relativt dyr och komplicerad,
varför det synes vara tvivelaktigt, om de slutna
systemen kommer att kunna göra sig gällande för
koleldning.
Bränslets förbehandling
Kolet till en gasturbinanläggning kan malas i
kolkvarn och kolpulvret avskiljas i en cyklon
och uppsamlas i en behållare, varifrån det sedan
matas in till brännkammaren. I
kolbehandlingsanläggningen till 4 250 hk lokgasturbinen, fig. 3,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
