Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 11. 15 mars 1955 - Gasturbiner för fasta bränslen, av Torsten Widell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 mars 1955
Gasturbiner för fasta bränslen
Docent Torsten Widell, Stockholm
Ett mål för gasturbintekniken är att komma
fram till konstruktioner, där man ekonomiskt
kan utnyttja fasta bränslen som drivmedel.
Främst är det stenkol som därvid är av intresse,
men även torv som bränsle i gasturbiner är
föremål för undersökningar.
Det finns flera olika möjligheter att bygga upp
en gasturbinanläggning för eldning med fasta
bränslen, såväl med öppna som med slutna
gasturbinsystem. En möjlighet är även att i en
gasgenerator överföra det fasta bränslet i ett
gasformigt, antingen vid atmosfärtryck, varvid man
måste ha en kompressor även för gasen, eller
under tryck i en tryckgasgenerator, som kan
förses med luft från den normala luftkompressorn.
Det är särskilt i Storbritannien, Kanada och
USA man experimenterar med gasturbiner för
fasta bränslen och här lägger man ner stora
kostnader på såväl konstruktioner som
provningar. Det största projektet är en koleldad
gasturbinanläggning för lokdrift. Detta projekt
bearbetas i USA av en "Locomotive Development
Committee" vid Bituminous Coal Research Inc.
i samarbete med American Locomotive Co.
Gasturbinen, som är av Allis-Chalmers tillverkning,
har effekten 4 250 hk och arbetar enligt det
öppna systemet1-2-3. I Storbritannien har man
försöksanläggningar på 1 000 och 2 000 kW för
koleldning4. Vid Mc Gill University i Kanada
arbetar man med ett öppet system, där endast luft
passerar gasturbinen och värmet tillföres i
värmeväxlare3- 6.
Vid användning av fasta bränslen är det
framförallt askan som medför svårigheter i
gasturbinprocessen. Det är särskilt själva gasturbinen
som kan bli utsatt för beläggningar eller erosion
på skovlarna, och även korrosion kan
förekomma, särskilt vid bränslen med hög svavelhalt.
Brännkammarens utformning för bästa möjliga
förbränning är också ett problem, som blivit
föremål för en hel del undersökningar.
Öppna system
Den i USA byggda 4 250 hk koleldade
lokgas-turbinen1- 2>3 enligt öppet system har kommit till
för konkurrens med dieselloken, vilka kräver ett
avsevärt dyrare bränsle än stenkol.
Lokgasturbinen var ursprungligen försedd med en
rekupe-rator, som även användes vid de första prov-
621.438 : 662.64/.66
serierna, men för senare prov har den tagits bort
främst för att underlätta inspektionen av
turbinskovlarna. Visserligen blir verkningsgraden vid
den mest ekonomiska effekten, 3 200 hk, något
försämrad då rekuperatorn tas bort, men i
gengäld vinner man ca 300 hk i maximal effekt
genom att tryckförlusterna i rekuperatorn
elimineras. Det synes därför vara tvivelaktigt, om en
rekuperator är ekonomiskt motiverad i detta
fall.
Vid provdrift som pågått i 750 h har man fått
full effekt vid koldrift och även funnit att drift
med kol av en stor gasturbin inte skiljer sig så
mycket från drift av samma turbin med olja.
Den vid proven använda askavskiljaren
fungerade dock ej tillfredsställande, så att man måste
byta ut de fyra första raderna ledskenor och
skövlar efter provningen. Man har därför lagt ner
mycket arbete på att förbättra askavskiljaren.
Vid de fortsatta proven avser man börja med
675°C gastemperatur och 3 000 hk effekt, och
den maximala effekten beräknas bli 4 500 hk.
Vid proven med rekuperator och maximala
effekten 4 250 hk blev kolförbrukningen 1 950
kg/h. För gasturbinen utan rekuperator räknar
man med att vid lokdrift vid 50 % belastning få
kolförbrukningen 42,5 kg/km. Som jämförelse
anges att man för ett diesellok vid motsvarande
driftförhållanden får brännoljeförbrukningen
15,5 1/km.
För att undvika de svårigheter som uppstår
genom att stofthaltiga gaser passerar turbinen
experimenterar man med en anläggning där värme
tillförs luften före turbinen endast med värme-
Fig. 1. Schema för öppen gasturbin med luft genom
turbinen, 400 kW, 13 500 r/m; A kompressor, B
lågtempera-turvärmeväxlare (241 m"), C högtemperaturvärmeväxlare
(222 m"), D turbin, E brännkammare, F förbiledning, G
dgnamometer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
