Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 11. 15 mars 1955 - Gasturbiner för fasta bränslen, av Torsten Widell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 mars 1955
233
Skillnaden kunde lätt mätas med elektriska
instrument och översättas till relativ erosivitet.
Vid den radioaktiva metoden har man små
plattor av en radioaktiv legering med kobolt 60,
som utsätts för askbemängd luft. Denna luft leds
sedan genom ett band av filtrerpapper som sakta
matas fram. På detta fastnar aska och eventuellt
bortslitna metallfragment. Bandet passerar en
scintillationsräknare, som mäter radioaktiviteten
på bandet och därmed askans erosivitet. Blir
denna högre än ett i förväg fastställt värde ges
via en elektronisk apparatur en alarmsignal till
turbinskötaren. Den radioaktiva metoden är
mycket snabb och en bestämning av erosiviteten
kan göras på mindre än en minut.
Askavskiljare
Eftersom den vid kolets förbränning uppkomna
flygaskan måste avskiljas ur gaserna, innan
dessa kommer in i turbinen, måste askavskiljaren
arbeta med gaser, som har hög temperatur. De
askavskiljare som lämpar sig bäst härför är
rent mekaniska, och i allmänhet använder man
typer där masskrafter utnyttjas, såsom
cykloner och avskiljare med skruvformad rörelse på
gasen.
I den nämnda 4 250 hk
lokgasturbinanläggning-en1- 2\3 har man gjort experiment med
multipel-avskiljare av olika utföranden och kommit fram
till ett rörformigt avskiljareleineiit, fig. 7. Detta
består av ett yttre 685 111111 långt rör och ett inre
rör med mindre diameter, vars lämpligaste längd
visat sig vara 255 mm. I det ringformiga
rummet mellan rören sitter en krans med skövlar
som ger den inkommande gasen en roterande
rörelse. Stoftet kommer genom centrifugalkraften
att föras ut mot ytterrörets vägg och sjunker
mot bottnen, där det går ut genom en 6 mm hög
slitsformad öppning.
Stoft <d
%
100
Fig. 7.
Stoftavskiljar-element.
Stoftet transporteras bort genom ett rör med
20 min diameter. Eftersom detta rör har avsevärt
mycket större diameter än slitsens höjd, är del
ingen risk för att grövre klumpar skulle kunna
sätta igen röret. Kommer en grövre klump in i
avskiljaren, mals den först sönder till en storlek
under 6 mm, innan den kan komma ut i
stoftledningen. Det är mycket viktigt, att
utsugningen genom det rör som används för borttransport
av stoftet är tillräckligt kraftig. Så länge som
mängden är över 5 dm3/s får man den maximala
verkningsgraden.
Avskiljarelementet provades med olika stoft,
fig. 8, varvid medelverkningsgraden blev 70 %
med stoft A, 83 % med stoft B och 93 % med
stoft C, då temperaturen var 700°C och
genom-blåst luftvolym 0.7 m3/s. Vid provet med stoft B
Fig. 8. Analys au stoft för prov med
avskiljarelement; A "AC fine test
dust", B och C flygaska.
Fig. 9. Askavskiljare för gasturbinanläggning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
