Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 11. 15 mars 1955 - Brott vid explosioner, av John S Rinehart
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 mars 1955
239
Fig. 10.
Spännings fördelningen nära fria
ytan hos
oändligt utsträckt
skiva; t.v. före
och t.h. strax
efter reflektion
av transient
störning.
Fig. 11.
Samband mellan
tjocklek hos
utstötning och
skiva för två
olika stora
laddningar vid
skivor av mjukt
stål belastade
enligt fig. 1 d;
o 6 mm,
• 3 mm
laddning.
med ökande skivtjocklek, orsakar allt tjockare
utstötningar. Pulsen blir mer ihållande och
initialtrycket högre för en tjockare laddning; om
sålunda skivan är tunn kommer den utstötning
som åstadkommes av ett 3 mm lager av
sprängämnet att vara tjockare än den som
åstadkommes av ett 6 mm lager.
Multipelutstötning inträffar om spänningsnivån
i vågen är högre än dubbla oc för materialet. I
sådant fall kan man få flera samhörande
parallella utstötningar inom en enda skiva. Dessa
uppkommer på följande sätt: Antag att den
första utstötningen bildas ögonblickligt på det
sätt som tidigare beskrivits. Återstoden av vågen
kommer då att falla in mot den nybildade
gränsytan och resultatet härav kan bli en ny
utstötning. Denna process fortskrider så länge
spänningsnivån i vågen ej understiger <oe (fig. 9).
Ett avsevärt experimentellt arbete har nedlagts
på att få fram kvantitativa data för
utstötnings-processen. De flesta av dessa data härrör från
mätningar på Hopkinsons balk. Man har
speciellt inriktat sig på att för ett flertal metaller
bestämma intensitet och varaktighet hos den
transienta pulsen, vilka ställts i relation till
ut-stötningens tjocklek.
Vid experiment har man uppmätt den skillnad
i partikelhastighet som måste råda i en punkt för
att brottspricka skall uppstå. Relationen
oc — q • c • A v
där Av är den kritiska
partikelhastighetsskillna-den, används sedan för bestämning av oc. Härvid
har följande värden erhållits för några metaller:
Material Kritisk Kritisk
partikel- [-normalhastighets- spänningsdifferens-] {+normal-
hastighets- spännings-
differens+} brottgräns
m/s kp/cm2
Aluminium 24S-T ................61,6 9 900
Koppar (glödgad) ................80,5 28 900
Mässing ................. 65,9 21 800
Stål 1020 (anlöpt) ..............25,6 11 300
Stål 4130 (anlöpt) ..............71,6 31 000
Storheten oc är av fundamental betydelse och
utan tvekan den materialegenskap som har
största intresset i samband med brott vid
stöt-belastning.
Divergent hastighetsfält
I många fall är störningshastighetens vågfront
icke plan utan partikelhastighetens riktning
varierar längs vågfronten. Brottsprickor i
stöt-belastade föremål kan ofta föras tillbaka till ett
sådant divergent hastighetsfält. Ett typiskt
exempel på brott av detta slag är sprickor som
uppkommer i rörväggen hos inifrån belastade
tjockväggiga rör10.1 ett 20 cm tjockväggigt rör (fig. 5),
belastat enligt fig. 1 b erhölls sprickor av detta
slag. Detsamma gäller skivan i fig. 9.
Lastutlösning
Brott inträffar ofta på grund av den rörelse som
åtföljer volymexpansionen vid en hastig
avlastning. Materialet kan helt enkelt inte expandera
tillräckligt hastigt. Detta slag av brott
uppkommer ofta i material sådana som mjukt stål vilka
uppvisar en tidsfördröjning för inträdande
plastisk flytning.
I ett fall var en 6 mm stålskiva inbäddad
mellan två 3 mm lager av sprängämne i princip
enligt fig. 1 d. De båda laddningsskikten
detonerades sedan samtidigt. Resultatet blev att skivan
klövs i två delar av nära exakt samma tjocklek.
Fig. 12. Samtidig belastning
av metallskiva från två sidor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
