Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 11. 15 mars 1955 - Brott vid explosioner, av John S Rinehart
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
240
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 13.
Sektion av mjuk
stålskiva
belastad enligt
fig. 12;
skivans diameter 140
mm,
skiv-tjocklek
68 mm;
laddning
diameter
25 mm, längd
51 mm.
Brottytan var utomordentligt plan och
ytjämnheten var närmast att jämföra med
maskinbear-betad.
Då två små cylindriska laddningar placerades
mot en stålskiva (fig. 12) och tändes samtidigt,
erhölls brott nära skivans mitt (fig. 13). En
brottspricka har vidare uppstått strax nedanför
bottnen i den krater som åstadkommits av den
exploderande laddningen. Brott av detta slag
inträffar endast i stål. I mässing,
aluminiumlegeringar och koppar fås vid samman försök inga
sprickor på dessa ställen. Icke heller uppvisar
dessa metaller tidsberoende plastiska
flytegen-skaper.
En 25 mm massiv stålcylinder täcktes med ett
3 mm lager av sprängämne enligt fig. 1 c. Vid
sprängningen slets staven sönder som om den
sprängts av ett högt tryck från en källa längs
axeln (fig. 14).
Den cylindriska staven ersattes sedan med ett
tunnväggigt rör, diameter 25 mm och
godstjocklek 1,6 mm. Med ett 6 mm tjockt lager laddning
pressades röret ihop vid sprängningen av det
kraftiga trycket och bildade en smal massiv stav
som brast då trycket försvann (fig. 15).
Splittrets tjocklek är avsevärt mycket större än den
ursprungliga rörväggens och motsvarar ganska
väl radien hos en stav som skulle kunnat bildas
av rörmaterialet.
Ett tjockväggigt rör, behandlat på samma sätt
(50 mm diameter, 12 mm godstjocklek), har
delats upp i två koncentriska rör, varav det inre
pressats ihop och sedan sprängts ut så att
delarna fastnat på det yttre rörets insida (fig. 16).
Slutord
Vid de höga belastningshastigheter som
förekommer vid stötbelastning genom explosion
visar metallerna egenskaper som spröda elastiska
kroppar. Spröda brott har observerats i metaller
med såväl ytcentrerat som rymdcentrerat gitter.
Markerad plastisk flytning förekommer
huvudsakligen i ett område tätt intill
sprängladdningens plats och i närheten av fria ytor. Fördröjd
plastisk flytning i mjukt stål spelar troligen en
väsentlig roll vid stötbelastning av stålskivor.
I allmänhet uppstår ett komplicerat men fullt
reproducerbart sprickmönster. Man måste
vanligen omsorgsfullt granska provstyckenas form
och kemiska sammansättning för att kunna
kartlägga utseendet hos detta mönster som i de
flesta fall har anknytning till förutbestämbara
inhomogeniteter i spänningsfallet. Sådana beror
Fig. 14. Söndersprängd stålstav
belastad enligt fig. 1 c. Staven i
bakgrunden är ett nytt
provstycke; stavdiameter 25 mm, 3
mm laddning.
Fig. 15. Söndersprängt
tunnväggigt stålrör belastat enligt fig.
1 c; innerdiameter 25 mm,
väggtjocklek 1,6 mm, 6 mm laddning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
