Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 14. 5 april 1955 - Det svenska storkraftsystemets överföringsförmåga, av Dag Jungnell - Nya metoder - Kristallstyrd generator och mottagare med kontinuerligt varierbar frekvens, av L-H Zetterberg - Borttagning av hårda beläggningar i motorcylindrar, av EBr - Bättre atmosfär för gasuppkolning vid ythärdning, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
314
TEKNISK TIDSKRIFT
Man måste observera, att om dessa överföringseffekter
skall användas som mått på överföringsförmågan, är detta
riktigt endast vid det undersökta nätet med tre
överförings-ledningar. Med ett större antal ledningar inkopplade från
Norrland till Mellansverige blir överföringseffekterna per
ledning med samma stabilitetsmarginal lägre. Orsaken till
den höga överföringseffekten på den högst belastade 200
kV ledningen är, att denna ledning vid proven fortsattes
söderut med inte mindre än tre 200 kV ledningar. Om
ytterligare 200 kV ledningar från Norrland varit
inkopplade, skulle vid samma fasvinkeldifferens över
provsystemet effekten på 200 kV ledningarna från Norrland blivit
lägre.
De hittills utförda proven kommer senare att
kompletteras med fortsatta prov, så att man får möjlighet att
undersöka turbinregleringens inverkan. Det är vidare viktigt att
proven utföres vid en högre belastningsnivå med så stora
överföringseffekter, att kraftigare pendlingar kan erhållas.
Helst bör därvid överföringseffekterna vara så stora, att
provet kan göras med ett större antal överföringsledningar
från Norrland till Mellansverige.
Nya metoder
Kristallstyrd generator och mottagare med
kontinuerligt varierbar frekvens. Kristallstyrning av
radioapparater ger hög frekvensstabilitet men man är bunden till
kristallens egenfrekvens eller multiplar därav. Denna
nackdel kan dock kringgås genom speciella konstgrepp.
I en dylik konstruktion, fig. 1, följs en kristalloscillator
KO med frekvensen fk av en generator HG som ger korta
pulser av samma frekvens. Det efterföljande filtret F
släpper igenom de N första övertonerna vilka blandas med
signalen från en separat frisvängande oscillator G med
variabel frekvens fv. I ett bandpassfilter BP uttas den
blandningsfrekvens fv—nfk, som ligger inom bandet. Efter
förnyad blandning i Mt mellan signalerna från filtret och
generatorn G erhålls frekvensen nfk och genom ändring av
generatorinställningen för G kommer utsignalens frekvens
att anta multipelvärden till kristallfrekvensen fk-
För att göra utsignalens frekvens kontinuerligt variabel
inkopplar man en blandare efter filtret BP. Biandaren
matas av en interpoleringsoscillator med frekvensen fi. Ett
efterföljande filter före biandaren M2 tar ut frekvensen
fv — nfk + fi- Interpoleringsoscillatorn kan även utföras
kristallstyrd såsom beskrivits. Upprepas förfarandet i flera
steg, kan den kristallstyrda frekvensen för utsignalen
anges med t.ex. ett dekadsystem till önskad noggrannhet.
Förfarandet har tillämpats för mottagare för 0—30 MHz,
fig. 2. Den inramade delen A innehåller samma element som
i fig. 1 om sista biandaren utesluts. Den inkommande
hög-frekvenssignalen blandas med signalen från oscillatorn G,
som kan variera inom området 40,5—69,5 MHz.
Mellanfrekvensfiltret utförs för 40 MHz med en bandbredd på
1,3 MHz för att man skall få kontinuerlig frekvenstäckning
och kunna ta hänsyn till toleransområdet 0,3 MHz hos
generatorn G. Efter blandning med signalen från filtret BP
erhålls en signal, vars frekvens kan variera inom 2—3
MHz. Denna behandlas i en interpolationsmottagare B, så
att en mellanfrekvens på 456 kHz erhålls. Utförs
oscillatorn frisvängande kommer den att bestämma frekvens-
Fig. 1. Blockschema för kristallstyrd generator med
variabel frekvens.
Fig. 2. Kristallstyrd mottagare; A högfrekvensgenerator, B
interpolationsmottagare.
stabiliteten för mottagaren. Man kan också använda
de-kadsystemet här liksom i generatorn och utföra
interpola-tionsmottagaren kristallstyrd.
Fördelen med mottagaren är stor noggrannhet i
frekvensinställningen, kontinuerlig frekvensändring utan
användning av bandomkopplare, god frekvensstabilitet och en
konstant bandspridning [T L Wadley i Transactions of
the South African Institute of Electrical Engineers 45
(1954) h. 2 s. 77]. L-H Zetterberg
Borttagning av hårda beläggningar i motorcylindrar.
För borttagning av förhårdnade beläggningar i
förgasarmotorer förbränningsrum har hittills företrädesvis använts
mekaniska medel, stålborstar, smärgel etc. Detta har
fordrat avmontering av diverse motordetaljer, men samtidigt
har man kunnat renovera ventilerna. I några fall har man
även använt "gassotning", dvs. infört en syrgaslåga genom
tändstiftshålet då kolven ställts i högsta läge, för att
förbränna sotavlagringarna. Även kemiska tillsatser till olja
eller bränsle har försökts. De nya "premium"- och "heavy
duty"-oljorna (service MM och MS) försenar i hög grad
de hårda avlagringarna, och har därigenom betytt ett
mycket stort framsteg.
En ny behandlingsmetod kan möjligen i vissa fall förenkla
sotningsarbetet, åtminstone då avmontering för
ventilrenovering icke fordras samtidigt. Man använder ett speciellt
bränsle för en relativt kort "renkörning" under några
minuter. Bränsletillförselledningen från pumpen till
förgasarens flottörkammare avstängs och det speciella bränslet,
vars sammansättning icke anges, tillförs flottörkammaren,
medan motorn går i tomgång. Spjället öppnas, så att
motorn accelererar till ca 3 000 r/m, varefter det åter stängs,
så att motorn återgår till tomgång. Detta upprepas ca 30
gånger. Spjället bör helst varje gång hållas vidöppet någon
sekund och sedan icke vara stängt mer än några få
sekunder, innan det öppnas igen. Hela proceduren tar sålunda
mycket kort tid.
Det uppges att med den nya metoden avlagringarna tas
bort genom en kombination av hetta, tryck och mekanisk
påverkan. Specialbränslet tänds normalt med tändstiftet,
men en väsentlig del av det självtänder. Maximala
temperaturen i cylindern stiger över den normala och sotet
antänds. Tryckvågorna från självtändningarna bidrar till att
lösgöra avlagringarna, möjligen tillsammans med
kringförda lösgjorda partiklar av stendamm och metall, som
frigörs då sot och beck förbrinner. Man bör ställa sig
avvaktande till denna nyhet (Engineers’ Digest febr. 1955
s. 46). EBr
Bättre atmosfär för gasuppkolning vid ythärdning.
Gasens sammansättning har stor betydelse för resultatet
vid ythärdning av stål genom gasuppkolning (Tekn. T.
1953 s. 1). Man använder vanligen en atmosfär,
innehållande koloxid, metan och väte. Den kan erhållas genom
behandling av stadsgas och metan i en särskild anläggning
till en produkt som oftast försätts med kolväten. Man kan
emellertid också föra in en lämplig vätskeblandning direkt
i uppkolningsugnen.
Till den förra typen av metoder hör en vid vilken stads-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
