Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 14. 5 april 1955 - Andras erfarenheter - Gult och vitt ljus i bilstrålkastare, av Hans-Eric Lorentz - Tjocka brännoljor för fartygsdieselmotorer, av EBr - Böcker - Konjunkturpolitik och företagsbeskattning, av GAH - Formler och tabeller över cirkulära, hyperoliska och Besselska funktioner samt gammafunktionen, av JH
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 april 1955
319
var gula glödlampor monterade, i det andra vita. Båda
sorterna glödlampor var av fransk tillverkning.
De gula och vita strålkastarna justerades så att de
sinsemellan gav samma spridning och ljusutbyte vid såväl
hel-som halvljus. Genom att ändra inriktningen kunde man
få ljuskällorna att för mötande ge alla gradskillnader
mellan skarpt bländande och bländfritt sken. Vid varje prov
använde båda bilarna samma ljussort.
Tjugo förare av vilka de flesta hade tidigare erfarenhet
av gult ljus fick köra banan, dels vid vanlig väderlek, dels
vid regnig.
Efter proven förklarade mer än hälften av de tjugo att de
föredrog vitt ljus vid möte när den mötande hade samma
ljusfärg som den egna vagnens strålkastare och 90 °/o ansåg
att vitt helljus gav bättre sikt när vägen var fri från
mötande. 60 °/o tyckte att gult ljus var en aning mindre
bländande men att skillnaden var obetydlig. Vid
efterföljande prov konstaterades att längden av den vägsträcka
förarna kunde se tydligt ej påverkades av färgen på det
använda ljuset.
Av detta drar laboratoriet slutsatsen att en övergång till
gult ljus icke skulle lösa bländningsproblemet. Däremot
påpekar man att det avbländade ljusknippet från brittiska
strålkastare är starkare och mindre avgränsat än
halvljuset från strålkastare av fransk tillverkning. I detta vill
man se förklaringen till att engelska turister i Frankrike
anser att fransmännens gula ljus är avsevärt mindre
bländande. Vad de däremot förmodligen inte tänker på är, att
även om de själva sätter i gula glödlampor i sina
strålkastare, detta ljus för en mötande fransman kommer att
verka mera störande än om denne möter en landsman.
Laboratoriet finner att det inte är färgen på ljuset som
är av betydelse för bländningsproblemet utan att den
framkomliga vägen att lösa detta problem är att man
standardiserar strålkastartillverkningen (Department of
Scientific and Industrial Research 7 okt. 1954).
Hans-Eric Lorentz
Tjocka brännoljor för fartygsdieseLniotorer. Vid
försöken med m/s "Auricula" (Tekn. T. 1949 s. 678; 1950 s.
817) användes brännoljor med viskositeter upp till 100°E
(7 600 cSt) vid 38°C. Sulzer-motorer av tvåtaktstyp för
oceangående fartyg sägs sedan 1926 ha drivits med tunga
oljor upp till 4 000 sec. Redwood (10 000 cSt) vid
"rumstemperatur", som väl kan antas vara mindre än 38°C.
Dessa motorers sammanlagda effekt uppgår till 125 000 hk.
De använda oljorna betecknas "Bunker C" och härrör från
Centralamerika. Några av motorerna, som arbetar med
slingspolning, har gått mer än 120 000 drifttimmar med
detta bränsle.
Fartygen har emellertid haft en del besvärligheter på
grund av att den förberedande reningen av oljan före
inträdet i motorn icke tillgodosetts i den grad, som nyare
erfarenheter visat vara absolut nödvändig. Förbränningen
av tjocka oljor har nämligen konstaterats icke i och för
sig utgöra något problem för motorerna. Svårigheterna
har legat i den rätta behandlingen av oljorna dessförinnan.
Men även vid den noggrannaste rening resulterar
kvarvarande föroreningar i ökad förslitning av cylinderfoder,
kolvar och kolvringar. Härtill kommer arbetskostnader
för reningen och anläggningen själv (förvärmare, centrifug,
pumpar, och andra apparater). Den bruttovinst, som man
kan beräkna med hänsyn till den tjocka oljans lägre pris,
anses därför böra minskas med ca 25 "/o. Eftersom priset
är 35 till 50 °/o av priset för vanlig dieselolja, blir dock
den ekonomiska vinsten icke obetydlig.
Sulzer-fabriken har sedan ett år tillbaka (över 2 000
drifttimmar) utfört försök med en större encylindrig
två-taktsmotor med 720 mm cylinderdiameter och försedd med
kompressor. Därvid har använts brännoljor med
viskositeter av mellan 1 500 och 6 000 sec. Redwood vid 38°C
(3 700—15 000 cSt). Proven har gått ut på att få fram
bästa möjliga förberedning av oljorna, rätta storlekar och
antal av centrifuger, grad av upphettning,
insprutnings-anordningar etc. Vidare används nykonstruktioner som
t.ex. kedjedrift av bränslepumpar, nytt spolförfarande med
utloppsventil av klafftyp m.m. Bortsett från ofrånkomlig
ökad förslitning av cylinderfoder, kolvar och ringar var
resultaten fullt tillfredsställande. Med det nya
spolnings-och uppladdningsförfarandet för motorn erhölls ett
effektivt medeltryck av 9 kp/cm2. I samband med Sulzers
uppgifter om ökad förslitning vid användning av tunga
brännoljor kan erinras om, att förslitningen av cylinderfodren
för m/s "Auricula" uppgick till 0,1 mm per 1 000 h, vilket
ej var mer än för en som jämförelse provad fyrtakts
dieselmotor med 10 %> lägre effekt för m/s "Elax". I
reningsanläggningen för det förstnämnda fartyget ingick
de Laval purifikator och klarifikator. EBr
Böcker
Konjunkturpolitik och företagsbeskattning. Tekniska
Föreningen i Västerås, Västerås 1954. 60 s.
Föreliggande skrift innehåller föredrag och debattinlägg
från Arosmässan 1954, som ägnades
företagsbeskattningens utformning. Utgångspunkten för behandlingen är
företagsbeskattningskommitténs betänkande som framlades i
slutet av augusti 1954.
Majoritetsförslaget i detta betänkande utsätts för hård
kritik såväl av inledaren Ernst Wehtje som av deltagarna
i diskussionen Axel Enström, Christian von Sydow, Axel
Hemmar, Ragnar Liljeblad, Albin Johansson och Anders
Örne. De preliminära resultaten från Näringslivets
skattedelegations utredning av verkningarna av
kommittémajoritetens varuvärderingsregler inom vissa industrigrenar
framläggs av Einar Sivert. Kommittémajoritetens
synpunkter slutligen försvaras av Edgar Sjödahl och Gustav
Ce-derwall.
Skriften ger en god inblick i skatteförslagets verkningar
från konjunkturpolitisk synpunkt och sammanhangen
mellan skattesystemets utformning och näringslivets
ekonomiska utveckling på längre sikt. Den visar också
övertygande hur utvecklingsfrämjande den fria
avskrivningsrätten och den fria lagervärderingen varit för det svenska
näringslivet.
Trots den livliga och väl informerade pressdebatt som
förts i ämnet under hösten 1954 torde denna skrift vara
av stort värde för alla som önskar sätta sig in i de stora
sammanhangen beträffande den föreslagna
beskattningsformen. GAH
Formler och tabeller över cirkulära, hyperboliska och
Besselska funktioner samt gammafunktionen, av E
Löfgren. Forskning och teknik h. 5. Nordisk Rotogravyr,
Stockholm 1954 51 s. 6,75 kr.
Det stencilerade häfte med vanliga cirkulära och
hyperboliska formler, som i flera år använts i undervisningen i
radioteknik vid KTH, har nu tryckts i vidgad form.
Formelavsnittet innehåller en för tekniskt bruk fyllig
kollektion för de cirkulära och hyperboliska funktionerna.
Urvalet över Besselska funktioner måste av utrymmesskäl
bli begränsat men torde räcka väl för tekniska behov.
Det skulle ha varit värdefullt om diagram- och
tabellavdelningarna varit av motsvarande kvalitet. Besselska
funktioner av första slaget anges i diagramform endast
för heltalsindex 1—10 och för argument upp till 15.
Tabellframställningen av Besselska funktioner är inskränkt
till första och andra slagets funktioner med index 0, 1
och 2 för argument upp till 10 med steg på 0,1.
Genom denna begränsning har dock vunnits en väsentlig
fördel, häftet är litet och lätthanterligt och den vilda
flo-ran av formler är tuktad och överskådlig. Formelsamlingen
går väsentligt utöver de allmänna elementära
sammanställningar som avslutar varje lärobok i teknisk matematik.
Den förtjänar att spridas bland tekniker. JH
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
