Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 15. 12 april 1955 - Utvecklingslinjer inom pulvertekniken, av Artur Fransson - Nya material - Oljeresistent gummi, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 april 1955
331
terial nämnas. Det består av 70 %
molybdendi-silicid (MoSi2) och 30 % aluminium-kalciumoxid
(A1203 • CaO)17. Detta material har en täthet av
5,0 och uppges ha mycket god
oxidationsbeständighet även vid så hög temperatur som 1 400°C.
Dess hållfasthetsegenskaper är dock ännu ej
närmare kända.
Nimonic 90, som är ett i Europa vanligt
metalliskt material för skövlar till gasturbiner,
tillverkas enligt konventionella smältmetallurgiska
metoder och varmbearbetas också på sedvanligt
sätt. Legeringen har riktanalysen 0,07 % C,
0,60 % Si, 0,05 % Mn, 20 % Cr, 58 % Ni, 17 %
Co, 0,45 % Fe, 1,4 % Al, 2,5 % Ti, 0,02 % N. Den
har i regel högre brottgräns än de här nämnda
kerametallerna vid hittills använda
försökstemperaturer (tabell 2). Tyvärr finns inga
jämförelsevärden för de högre temperaturerna.
Man kan dock vänta, att kerametallerna skall
vara överlägsna vid dessa. Något som också talar
till deras förmån är deras väsentligt lägre täthet.
Att kerametallerna dock fortfarande har
betydande nackdelar ur konstruktionssynpunkt har
redan framhållits. Man må emellertid hoppas, att
den pågående forskningen skall leda till lösning
även av de problem som nu kvarstår.
Glas
Ett helt nytt område, där pulvertekniken gjort
sitt intåg, är glasindustrin. Sålunda beskriver
McKnight18 hur ett amerikanskt företag
pressar och sintrar detaljer av pulver av t.ex.
pyrex-glas. Det uppges att pressningen, som sker vid
rumstemperatur, tillåter en mera exakt
formgivning av komplicerade föremål än smältning på
vanligt sätt. Vakuumsintring ger biåsfria
glasdetaljer med en täthet, som är ca 98 % av det
genom smältning framställda glasets.
De fysikaliska egenskaperna hos detta nya
"pulverglas" uppges i stort sett överensstämma
med motsvarande egenskaper hos samma glas
före pulvriseringen. Den nya tekniken ger också
väsentligt större möjligheter än förut att bygga
ihop metall och glas. Man tycks särskilt i detaljer
till elektronikapparaturen för den starkt
expanderande televisionen begärligt utnyttja
pulverglas.
Litteratur
1. von Zeerleder, A: über Sintem von Aluminium-Legierungen.
Z. Metallkunde 41 (1950) s. 228—231.
2w Irmann, R: Knetiverkstoffe auf Aluminiumbasis und ihre
Dauer-festigkeit bei erhöhten Temperaturen. Metall Heft 19/20 6 (1952) s.
608—612.
3. Gregory, E & Grant, N J: High temperature strength of
wrougth aluminium powder products. MIT, USA 1952.
4. Beaver, W W & Wikle, K G: Mechanical properties of
beryllium fabricated by powder metallurgy. J. Met. Träns. AIME 200
(1954) s. 559—573.
5. Pinto, P N: The warm pressing of beryllium powder. J. Met.
Träns. AIME 200 (1954) s. 629—633.
6. Dodds, H W & Davies, G F: Hot pressing, press forming loom
as ansLvers to titanium fabrication. J. Met. 6 (1954) s. 1116—1118.
7. Kalish, S II: Zirconium now fabricated by powder metallurgy
methods. Mat. & Meth. 1953 febr. s. 101—103.
8. Hausner, II H: The interaction of various reactions during
sintering. Proc. Internat. Symp. ön the Reactivity of Solids,
Göteborg 1952, s. 1051—1059.
9. Bechtold, J Pl & Scott, H: Properties of molybdeiwm made by
arc casting and powder metallurgy. Metal Progr. 1952 apr. s. 82—88.
10. Bechtold, J H: Effects of temperature ön the flow and fracture
characteristics of molybdenum. J. Met. Träns. AIME 1953 s. 1469—
1475.
11. Frechette, V D & Hedvall, J A: Cermets, the ncw ceramics.
Some nötes ön their development in the USA. FKO Medd. nr 16
1954.
12. Carter, A: Sintered refractory alloys. Metallurgia 49 (1954)
s. 291.
13. Greenwood, H W: How powder metallurgy is progressinjj.
Metallurgia 47 (1952) s. 289—292, 298.
14. Kieffer, R: Hochwarmfeste Sinterwerkstoffe. FKO Medd. nr 16
1954.
15. Kiessling, R: Die Nitride, Karbide, Boride und Silizidc der
übergangsmetalle. Fortschritte der chemischen Forschung, bd 3,
Berlin 1954.
16. Schartzkopf, P & Gläser, F W: Borides designed for high
temperature use. Iron Age 1954 apr., 1 s. 138.
17. Schwartz, M A: Ceramic-metals for componcnt design.
Elec-trical Mfg 1953 okt.
18. McKnight, \V H: Pressed and sintered glass powder shapes
provide intricate design close tolerance high properties. Mat. & Meth.
1954 okt. s. 94—96.
Nya material
Oljeresistent gummi. De existerande oljeresistenta
gum-misorterna, t.ex. polykloropren (Neoprene),
polybutadien-akrylnitril (Paracril, Butaprene),
polybutadien-akrylnitril-styren (Hycar) polysulfid (Thiokol) och möjligen
polyiso-butylen (butylgummi), har undan för undan förbättrats
genom tillsats av lämpliga fyllmedel och modifieringsmedel
allteftersom fordringarna på gummits resistens mot
lösningsmedel, bränslen, smörjmedel och hydrauliska oljor
ökats. Det anses nu att man inte kan nå längre på detta
sätt, och man måste därför pröva nva vägar för att
möta de fordringar som kan väntas vid militär och
industriell användning av oljeresistent gummi.
En sådan utväg har öppnats i USA genom kommersiell
tillverkning av 2-metyl-5-vinylpyridin (MVP) varav
sam-polymerisat med butadien nu framställs under
beteckningen Philiprene VP. Dessa polymerer kan vulkas genom
kva-ternering, dvs. genom reaktion med t.ex. en alkylhalogenid
som ger kvaternärt salt med pyridingrupperna enligt
formeln
R + X-
\N
tr
—CH»—CH=CH—CH2—CH—CH,.—CH2—CH=CH—CIL"
där R är en alifatisk eller aromatisk radikal och X en
halogen, alkylsulfat- eller arylsulfonatgrupp.
En stor del av utvecklingsarbetet har gjorts med
flytande eller mjuka, gummiliknande sampolymerisat i ett
emulsionssystem, bestående av 75 delar butadien, 25 delar
MVP, 5 delar natriumtvål, 180 delar vatten, 0,3 delar
ka-liumpersulfat och 5,0 delar tertiära merkaptaner.
Poly-merisationen utfördes vid 50°C i 8 h varvid omsättningen
blev 90 %. Den avbröts genom tillsats av 0,2 delar
tert-butylhydrokinon, och produkten stabiliserades med 2 delar
fenyl-2-naftylamin till hundra delar polymer. Denna
fälldes sedan ut genom koagulering med saltlösning och syra,
frånfiltrerades och tvättades med alkali varvid tvålen
avlägsnades och polymerens basiska pyridingrupper
frigjordes.
Vid kvaternering övergår flytande polymerer till halvfast
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
