Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 18. 3 maj 1955 - Stamlinjenätets dirftresultat och ekonomi, av Folke Petri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 maj 1955
44,")
Stamlinjenätets driftresultat och ekonomi
Driftdirektör Folke Petri, Stockholm
En tillbakablick på den utbyggnad av det
svenska stamlinjenätet, som företagits sedan
slutet av det andra världskriget, visar, att
tekniska nyheter, som syftar till bättre
driftsäkerhet och ekonomi, tillkommit i en jämn följd.
Exempel på sådana är övergången till 380 kV
driftspänning, införandet av duplexledare,
serie-kondensatorer, snabbåterinkoppling och
spar-kopplade transformatorer. Till nyheterna kan
också räknas de förkortade brytar- och
relätiderna, den momentana bortkopplingen av
reaktorer i händelse av fel samt det allt större
intresse, som ägnas möjligheterna att i
överföringens olika led minska ingående reaktanser.
Under ett skede av intensiv utveckling är det
då och då nödvändigt att se tillbaka på uppnådda
drifterfarenheter och granska det ekonomiska
resultatet för att konstatera, att de tekniska
nyheterna fått åsyftad verkan. Detta bidrar att
styra den fortsatta utvecklingen in på tekniskt
riktiga banor.
Till stamlin jenätet räknas för det första
samtliga ledningar för 200 och 380 kV spänning.
Vidare hör till stamlin jenätet alla
seriekondensa-torer för dessa spänningar samt alla de linjefack,
över vilka stamledningarna är anslutna till
upp-eller nedtransformeringsstationer. Dessutom
räknas hit sådana transformeringsanläggningar
mellan 380 och 200 kV, vilka inom detsamma utgör
förbindelse mellan 380 och 200 kV systemen.
Slutligen hör till nätet de reaktorer, vilka finns i
380 och 200 kV stationer, samt de
synkronkom-pensatorer, vilka tillkommit för stamlinjenätets
räkning. Stamlinjenätets utveckling framgår av
en jämförelse mellan förekomsten av olika
anläggningsdelar den 1.1.1950 resp. 1.1.1955,
tabell 1.
Driftresultat
Felen på stamlinjenätet, vare sig driftavbrott
blivit följden eller icke, kan fördelas efter
primär felorsak. För att få en uppfattning om dessa
felorsaker och få fram eventuella tendenser för
dem och deras verkningar är det lämpligt att
uppdela felen i sådana, vilka inträffar på
ledningar resp. ställverk samt sådana, vilka icke
sammanhänger med fel på någon anläggningsdel
621.315.051.2(485)
inom stamlinjenätet utan beror på bristande
stabilitet.
Ledningsfel
Vi har under de senaste tio åren haft i
genomsnitt ett tjugotal ledningsfel per år, tabell 2. Den
ojämförligt största delen eller 83 % av
totalantalet är åskfel. Att ur statistiskt material
konstatera, huruvida primärfelen på kraftledningarna
ökat eller minskat ställer sig svårt med hänsyn
till felens beroende av väderleksförhållandena.
Beträffande åskslagen kan dock sägas, att dessa
fram t.o.m. 1950 uppgick till ca 0,7 fel per 100 km
ledningslängd och år. Efter 1951 har
motsvarande värde på 200 kV nätet sjunkit till nästan
hälften beroende på att ledningar med bättre
jordlineskydd inkopplats i nätet. Dessutom har
en del äldre ledningar ombyggts och i samband
därmed fått förbättrade jordlineskydd. För 380
kV ledningarna, vilka tål högre överspänningar
och vilkas åskskydd är bättre än 200 kV
ledningarnas, är siffran tillsvidare 0,2 fel per 100 km
ledningslängd och år. Tendensen är sålunda en
successivt förbättrad motståndskraft mot åska.
Vad som främst intresserar driftteknikern är
följderna av de inträffade primärfelen.
Bestående fel är sällsynta, då tillsammans endast fem
av de något mer än 200 felen under den
betraktade tioårsperioden varit av denna karaktär.
Under fredsförhållanden synes man icke behöva
göra alltför stora ansträngningar för att snabbt
kunna lokalisera och avhjälpa dylika fel. Ser
man saken med hänsyn till krigsberedskapen får
den helt givet andra aspekter.
Av de övergående felen har det helt övervägande
antalet föranlett utlösningar, vilka
nödvändiggjort ingripanden av maskinistpersonal. Av det
Tabell 1. Anläggningsdelar ingående i stamlinjenätet
1 jan.1950 1 jan.1955
Sammandrag av föredrag i Svenska Elektroingenjörsföreningen den
18 februari 1955.
Ledningar, 200 kV ........ 3 851 4 176
380 kV ........ — 1 634
Seriekondensatorer, 200 kV — 1
380 kV — 2
Linjefack, 200 kV ......... 53 66
380 kV ........ — 13
Transformatorstationer, 380/200 kV — 3
Reaktorer ................. MVAr 242 842
Synkronkondensatorer..... MVAr 100 265
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
