Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 24. 14 juni 1955 - Andras erfarenheter - Landhöjningen i Sverige, av WS - Decca-kedja för Sverige, av S Joste - Radioaktivitetsmätning ger mått på kullagernötning, av WS
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14 juni 1955
571
Andras erfarenheter
Landhöjningen i Sverige. Landhöjningen kan förklaras
huvudsakligen som en återhämtning av den isostatiska
nedpressning som inlandsisen har åstadkommit.
Landhöjningscentrum sammanfaller just med de centrala delarna
av nedisningsområdet, och landhöjningsbeloppen stämmer
väl med den belastning som inlandsisen kan beräknas ha
utövat. En modifierande faktor är de allmänna
havsyteändringar, som betingas av att under istiden och senare
högst växlande vattenmängder har varit magasinerade i
landisar och glaciärer. De senaste årtiondenas
klimatsvängning med åtföljande glaciäravsmältning har sålunda
beräknats medföra en havsytehöjning om 0,5 mm/år.
Den nutida landhöjningen kan vid kusterna fastställas
genom vattenståndsobservationer. I inlandet kan den
beräknas genom differens mellan precisionsavvägningar,
företagna med tillräckligt långa tidsintervall. Den största
landhöjningen 0,9—1,0 cm/år, råder vid
Ångermanlands-och Västerbottenskusten. I norra Skåne är det ingen
strandförskjutning, och vid södra Östersjön är
landsänkningen obetydlig, fig. 1.
Landhöjningen har även en annan följdverkan än de
direkta effekterna i kusttrakterna. Landets allmänna
lutningsförhållanden ändras, om än obetydligt, genom den
från Sydsverige mot Norrland tilltagande landhöjningen.
Denna "tippning" har emellertid en storleksordning av
Fig. 1. Karta över landhöjningen i cm/år i länderna kring
Östersjön, sammanställd av olika beräkningar för ca 50 år
fram till 1930—1940; - isobas bestämd genom flera
sammanhörande observationer,–-isobas interpolerad
mellan sammanhörande observationer, • • • isobas
interpolerad mellan olika observationssystem.
Fig. 1. Täckningsområdena för de svenska, danska och
(delvis) tyska kedjorna; mörka ytor markerar områden
med navigeringsnoggrannhet större än en nautisk mil 95 °/o
av tiden nattetid, streckat område änger motsvarande
noggrannhet under dagen.
blott 1 mm per år och 100 km, och saknar sålunda
praktisk betydelse i de flesta sammanhang.
I större sjöar kan dock konsekvenserna vara märkbara.
Vid Vänerns utlopp är landhöjningen lägre än vid sjöns
norra delar. Stranden vid Karlstad sjunker följaktligen
med ett belopp, motsvarande landhöjningsdifferensen
mellan Karlstad och Vänersborg. Vättern har däremot sitt
utlopp i norr vid Motala med större landhöjning än vid
Jönköping. Vattenspegeln följer nivån hos tröskeln vid Motala,
och stranden stiger alltså vid Jönköping med 10—15 cm
per århundrade (E Fromm i SVR den 14 mars 1955; ref. i
Väg- och Vattenbyggaren 1955 s. 38). WS
Decca-kedja för Sverige. Den 5 februari 1955 tecknade
Marinförvaltningen kontrakt om leverans av en Decca
na-vigeringskedja. Denna kommer att vara av samma typ
som de, vilka nu är i drift i England, Danmark, Tyskland
och Frankrike, dvs. kedjor med tre slavsändare och
stråk-identifiering (Tekn. T. 1946 s. 153, 911; 1947 s. 378).
Frekvenser för kedjan är sedan längre tid reserverade.
Huvudsändaren tänkes bli monterad i Stockholms södra
skärgård. Slavsändarna ställs troligen upp i
Norrköpings-och Norrtälje-trakterna samt på Gotland. Installationen av
navigeringskedjan beräknas vara slutförd mot slutet av
1956.
Kedjans täckningsområde blir beroende av den slutliga
förläggningen av kedjans stationer, men kommer att
omfatta östersjökusten från Öland till Äland, fig. 1.
Navige-ringsnoggrannheten inom det markerade området är större
än en nautisk mil 95 °/o av tiden nattetid. Genom det
tillskott den svenska kedjan utgör blir Decca-navigering
möjlig åtminstone på dagen efter hela den svenska kusten upp
till Ålands hav.
Avsikten är att kedjan skall utnyttjas av såväl statliga
som civila företag. Civila företag hyr mottagare av det
svenska Decca-bolaget. Decca-kort för kedjan kommer att
säljas. Användare blir bl.a. sjöfarten inom och genom
Östersjön, sjöräddnings- och bärgningsföretag,
helikopterflyget samt fisket. Kedjan får även betydelse för
sjömätning och civilflyg. S Joste
Radioaktivitetsmätning ger mått på kullagernötning.
Vid SKF:s centrallaboratorium undersöker man nötning
och friktion i slipspindellager genom
radioaktivitetsmätning. Avgörande för livslängden hos dessa lager är inte
skalning till följd av utmattning, utan de kasseras vanligen
när nedslitningen har nått ett visst värde. Det är därför
av intresse att närmare studera denna nedslitning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
