Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 24. 14 juni 1955 - Andras erfarenheter - Radioaktivitetsmätning ger mått på kullagernötning, av WS - Helautomatisk eldning med träavfall, av Wll - Mätning av krossningsmotståndet hos vellpapp, av Yngve Dagel - Bensinmotors bränsleekonomiska utveckling, av EBr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
572
TEKNISK TIDSKRIFT
Vid undersökningen görs lagrets ringar och kulor
radioaktiva genom neutronbestrålning i atomreaktor. Efter
montering körs lagret i en livslängdsprovmaskin under en
viss tid vid en viss belastning. Lagerfettet och därmed de
i detta uppslammade avnötta järnpartiklarna tvättas
därefter ur lagret med hjälp av ultraljud. Mängden avnött
material från den radioaktiva lagerdelen kan man sedan
beräkna genom att mäta fettlösningens radioaktivitet.
Med hjälp av denna metod kan man studera nötningen
som funktion av tid, belastning, varvtal,
smörjmedelskvali-tet m.m. Som exempel kan nämnas att vid ett av försöken
nedslitningen efter fyra dygns körning vid 300 kp belastning
och 3 000 r/m befanns vara ca 15,8 [.ig för A-ringen, 15,7
ug för B-ringen samt 6,6 ug för kulorna när lagren var
smorda med ett visst fett. Räknat per centimeter löpbana
blir dessa siffror 1,2, 2,0 samt 0,27 |.ig (U Landergren i
Sfären 1955 h. 2 s. 7). WS
Helautomatisk eldning ined träavfall. Vid eldning med
lågvärdiga bränslen, t.ex. träavfall, liar det mött stora
svårigheter att automatisera driften, bl.a. på grund av
bränslets ojämnhet i fråga om styckestorlek och fuktighet samt
benägenhet att hänga sig och bilda valv. En anläggning
för helautomatisk eldning med träavfall, där man kommit
över svårigheterna, har emellertid byggts med rimliga
kostnader, fig. 1. Det gäller här en värmeanläggning för en
virkestork vid ett sågverk.
Värmepannan är en 70 nr varmvattenpanna med
vattenkylt förbränningsrum och för maximalt 110°C
vattentemperatur. Framför pannan är placerad en murad halvgasugn
med planrost och bränsletillförsel från toppen.
Förbränningsluften tillförs som primärluft under rosten och som
sekundärluft vid halsen mellan ugn och panna, och
gaserna från ugnen slutförbränns i pannans förbränningsrum.
Bränslet, som huvudsakligen består av sågspån och
stickor med fukthalten ca 50 °/o, uppfordras med transportör
från såghuset till en bränsleficka, tillräcklig för drift under
ett söndagsdygn. För att hindra bränslet att hänga sig har
man en rotor med armar av böjliga fjädrar i fickan. När
denna roterar, matas spånen i en jämn ström ner i den
underliggande inmatningsslussen. Bränslet föres vidare
med en skruvtransportör och släpps genom en fallucka
och ett störtrör ner i halvgasugnen. På störtröret sitter
Fig. 1. Anläggning för helautomatisk eldning med träavfall;
1 varmvattenpanna, 2 spånugn, 3 rökgasfläkt, A
rökgas-spjäll, 5 primärluftlucka, 6 sekundärluftlucka, 7 spånficka,
8 rotor med armar, 9 sluss, 10 skruv, 11 fallucka, 12
fotoceller.
fotoceller på olika höjd, vilka belyses av lampor på
motsatt sida av röret. Bränsletillförseln inregleras med hjälp
av dessa fotoceller, så att bränslenivån håller sig mellan
dessa.
Förbränningen i ugnen regleras efter värmebehovet i
torken med rökgasfläkten. Som säkerhetsanordning liar man
den nämnda falluckan i störtröret, som faller igen vid
strömavbrott och hindrar elden att sprida sig till
bränsle-förrådet. Vidare stoppas eldningen, om värmesystemets
cirkulationspump skulle stanna.
Anläggningen går helt automatiskt och skötseln beslår
endast i avställning av pannan efter 14 dagars drift för
slaggning av rosten. Förbränningen är mycket ekonomisk,
och koldioxidhalten i rökgaserna varierar mellan 13 och
15 °/o enligt en skrivande mätare (G Edling i Berättelse
över Mellersta och Norra Sveriges Ångpanneförenings
verksamhet under år 1954, Stockholm 1955). Wll
Mätning av krossningsmotståndet lios vellpapp. Det
tryck en vellpapp kan uppta innan det korrugerade
skiktet krossas är i många fall utslagsgivande för pappens
användning som stötabsorberande material. Det är därför av
intresse att kunna mäta vellpappens krossningsmotstånd
("flat crush resistance"). Därtill använder man ganska
allmänt en "crush tester", som i princip består av två
parallella plattor mellan vilka prov av vellpapp sammantryckts.
Belastningen tas upp av en fjädrande stålskena, vars
nedböjning blir proportionell med belastningen. Denna kan
därför lätt mätas med en extensometer.
Nackdelen med denna metod är att man endast i
efterhand kan konstatera vilket krossningstryck man får hos
den färdiga vellpappen. Önskvärt vore att kunna förutsäga
vilket krossningstryck hos den färdiga vellpappen ett visst
papper använt som korrugeringspapper skulle ge upphov
till.
För detta ändamål har en amerikansk firma konstruerat
en apparat som består av två korrugeringshjul som går i
varandra och som drivs av en motor. Hjulens profil
motsvarar ordinär grovvellstruktur. Apparaten innehåller
dessutom en termostatreglerad värmeplatta som håller
korru-geringshjulen vid en konstant temperatur av 175°C.
Papperet som skall provas skärs i remsor och korrugeras
i apparaten efter lämplig konditionering. Omedelbart efter
det att remsan är korrugerad läggs den i särskilt avpassad
mall och förses med klibbremsa på ena sidan. Därefter
kan vellpapprovet provas enligt den förstnämnda metoden.
Det erhållna värdet, korrigerat efter en viss formel, anger
det krossningsmotstånd som en färdig vellpapp kommer
att ha med det provade papperet som
korrugeringsmate-rial. Metoden ger mycket tillförlitliga värden och är snabb
och bekväm (enl. Föreningen Svensk
Pappersemballage-provning). Yngve Dagel
Bensinmotorns bränsleekonomiska utveckling. De
senaste årens utveckling på det bränsleekonomiska området
för bilmotorer (Tekn. T. 1953 s. 417) har huvudsakligen
omfattat motorkonstruktioner för högre
kompressionsförhållanden, ofta oelastiska motorer med hög toppeffekt,
höga varvtal och relativt små cylindervolymer.
Utvecklingen mot högre kompressionsförhållanden än 8—9 tycks
nu i hög grad bromsas av smutsnings- och
förtändnings-problem i samband med bränslen med erforderligt höga
oktantal. Framställningen av dessa bränslen minskar även
totala utbytet av bergoljan. Möjligheterna att vid god
fyllningsgrad ytterligare öka maximala varvtalet är också av
konstruktiva orsaker starkt begränsade. Bland andra
tänkbara möjligheter till förbättrad bränsleekonomi svns
emellertid under senare år möjligheten att få bensinmotorer att
arbeta med ökat luftöverskott väcka alltmer intresse.
I allmänhet tänker man icke så mycket på det
förhållandet, att dieselmotorer bortsett från sitt högre
kompressionsförhållande huvudsakligen får sin, jämfört med
bensinmotorer bättre bränsleekonomi på grund av förmågan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
