Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 24. 14 juni 1955 - Andras erfarenheter - Bensinmotors bränsleekonomiska utveckling, av EBr - Strålningssterilisering av livsmedel, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14 juni 1955
573
Fig. 1. Schlamanns förbränningssystem.
att arbeta med stort luftöverskott. Vid reaktionsekvivalent
blandningsförhållande, som kan kallas 100 %> luft, måste
en dieselmotor arbeta med ett kompressionsförhållande av
minst 16 för att få lika hög verkningsgrad som en
bensinmotor med kompressionsförhållandet 6. Skulle å andra
sidan dieselmotorn arbeta med 200 %> luft, skulle dess
verkningssgrad med så lågt kompressionsförhållande som
6,5 bli lika hög som nyssnämnda bensinmotors.
För de moderna bensinmotorerna för bilar får man
maximal effekt vid ett luftbränsletal av ungefär 12,5, vilket i
praktiken är en rik blandning. Den motsvarar dock
ungefär det reaktionsekvivalenta blandningsförhållandet.
Emellertid är att märka, att härvid utnyttjas endast ca 75 °/o
av bensinen för förbränningen; resten behövs för kylning.
Fullständig förbränning av bensinen erhålls vid
luft-bränsletalet ca 15,1, alltså ca 120 %> luft, men effekten blir
därvid 5—10 °/o mindre än den maximala.
Även i andra avseenden är bränslebesparingar teoretiskt
tänkbara. Vid körning i stadstrafik med spjället endast
litet mer öppet än vid tomgång åtgår ungefär en tredjedel
av bränslet för att övervinna sugmotståndet i
spjällöpp-ningen. Genom reglering med bränslepump i stället för
förgasare erhålls bränsleekonomiska fördelar av flera
skäl, särskilt under övergångstillstånden mellan olika
varvtal. Bensinmotorer kräver för säker tändning alltid en
yttre tändkälla (bl.a. är bensins antändningstemperatur
vid högre tryck högre än fotogens och brännoljas).
Tänd-ningen med gnista fordrar dock att
blandningsförhållandet icke nämnvärt avviker från det reaktionsekvivalenta.
Huruvida bränslebesparing genom variabelt gnistgap för
höga och låga belastningar skulle betala kompliceringen är
ej säkert.
Hesselman-motorn var principiellt ett stort framsteg. Dess
amerikanska utveckling TCP-motorn, som sedan några år
håller på att utprovas från laboratoriestadium till
praktiska lösningar av Texaco-bolaget, betyder ett ytterligare
principiellt framsteg (Tekn. T. 1953 s. 420). I stort sett
skiljer den sig från Hesselman-motorn endast genom
att tändstift och insprutningsmunstycket har något olika
placering i cylindern, vartill kommer en avpassad
luftrotation och en i förhållande till denna fixerad
insprut-nings- och tändningstid. Denna motor kan arbeta med
höga kompressionsförhållanden, stora luftöverskott och
bränsleöverskott och har vid stort luftöverskott och
kompressionsförhållandet 9,6 ungefär lika hög indikerad
verkningsgrad som en dieselmotor vid
kompressionsförhållandet 17.
En europeisk oljefirma (Shell i Holland) har sedan några
år även en okonventionell bensinmotor under utprovning
på bänk. Den benämnes efter konstruktören
Schlamann-motorn och är ganska komplicerad, fig. 1. Den har som
viktigaste nyhet en extra tändkammare — i viss mån en
motsvarighet till en dieselmotors förkammare — i vilken
finns såväl ett insprutningsmunstycke som ett tändstift.
Denna kammare har mycket litet med själva
förbränningsförloppet att göra. Den har till uppgift att åstadkomma en
antänd mängd bränsleluft av tillräcklig storlek för att i sin
tur antända bränsleluftblandningen i det ordinära
förbränningsrummet. Till detta sugs en blandning av luft och
bränsle, det senare från en förgasare med variabelt
munstycke. Motorn lär kunna gå även i tomgång med fullt
öppet insugningsrör för luften, men för att få en säkrare
och lugnare gång finns ett spjäll, vilket ju också är
förhållandet med många dieselmotorer. Man kan sålunda här
säga, att motorn arbetar med en kombination av
kvalitativ och kvantitativ fyllningsreglering.
Det praktiska realiserandet av denna motor med dess
många detaljer — förgasare med spjäll och
regleringsmunstycke, bränslepump med munstycke, tändstift, extra
tänd-kammare m.m. — är väl tämligen tvivelaktigt. En del goda
resultat har dock enligt uppgift erhållits på provbänk, bl.a.
ungefär lika låg bränsleförbrukning som vid
bildieselmotorer (J J Broeze i Institution of Mechanical
En-gineers, Proceedings of the Automobile Division 1953—
1954 No. 7). EBr
Strålningssterilisering av livsmedel. Användning av
joniserande strålning, särskilt ß- och y-strålning, för
sterilisering av livsmedel synes öppna lovande möjligheter
för framtiden Alla dess verkningar är emellertid ännu inte
utredda, och innan så skett kan metoden inte utnyttjas i
stor skala fastän de nödvändiga redskapen är tillgängliga
(Tekn. T. 1950 s. 773; 1952 s. 229; 1954 s. 342).
Verkan på bakterier av joniserande strålning upptäcktes
redan 1905 (Tekn. T. 1948 s. 137). Till på senaste tid
ansåg man att den dödar bakterier genom att dessa direkt
träffas av joniserande partiklar, såsom elektroner eller
y-fotoner. Härvid kan nämligen oxiderande och
reducerande, fria radikaler bildas, vilka dödar cellen genom
ändring av dess ytkemi eller störning av dess inre
biokemiska jämvikt. Även om de flesta bakterierna avlider
genom sådana direkta träffar svarar dessa emellertid inte
ensamma för strålningens steriliseringseffekt.
Man har nämligen funnit att en del bakterier dödas av
produkter som bildas genom strålningens inverkan på det
medium i vilket de befinner sig. I ett enkelt sammansatt
medium kan sålunda fria radikaler, som uppstått utanför
bakteriecellerna, reagera med dessas yta. Består mediet av
många olika ämnen, kan emellertid de fria radikalerna
lättare bindas innan de hinner påverka bakterier. Ett stöd för
denna uppfattning är att tillsats av strålningskänsliga
ämnen till mediet visat sig öka steriliseringseffekten.
Ytterligare stöd för strålningens indirekta verkan är att
förstöringen av bakterier i mjölk blir större när denna är
5—7°C än när den är frusen (jfr Tekn. T. 1952 s. 934).
I senare fallet måste nämligen de fria radikalernas
rörlighet vara avsevärt mindre än i det förra. Man har också
funnit att kolibakterier är känsligare för strålning vid
närvaro av syre än i dettas frånvaro. Mediets temperatur, pH
och kemiska sammansättning anses numera vara av stor
betydelse för strålningens steriliseringseffekt.
Icke önskade förändringar av livsmedlen vid bestrålning
består framför allt i lukt- och smakändringar samt
förstöring av vitaminer (Tekn. T. 1952 s. 934). De förra
anses bero på oxidation genom OH- och H02-radikaler och
möjligen väteperoxid. Vitaminernas reaktioner har
studerats i lösningar innehållande kända mängder av dem.
Det är emellertid därmed inte säkert hur de förhåller sig
i mera komplicerade medier, såsom livsmedel.
Hittills erhållna resultat tycks visa att niacin är den
vitamin som är mest resistent mot strålning, medan t.ex.
vitamin Bja är relativt känslig. Vid bestrålning av en vitamin
B^-lösning, hållande 10 g/1, med 10* rep 3 MeV elektroner
förstörs 80 °/o av vitaminen. I mjölk är emellertid vitamin
Brelativt okänslig. Alla vitaminer tycks vidare bli
oxidationskänsliga vid bestrålning, och det är tämligen säkert
att förlust av vitaminer är ofrånkomlig vid
strålningssterilisering (Tekn. T. 1953 s. 744).
En annan fråga av stor betydelse är huruvida gifter kan
bildas vid vitaminernas förstöring. Man arbetar därför
med identifiering av deras sönderdelningsprodukter.
Hittills har man inte funnit några giftiga ämnen bland dem.
De flesta av de fria radikaler, som uppstår vid
bestrålning, stannar i mediet och reagerar med detta. De för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
