Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 27. 2 augusti 1955 - Hänt inom tekniken - Nordisk patentgemenskap - Teknikerinventeringen våren 1955 - Östergötlands Tekniska Förening - Norsk civilingenjörsutbildning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
628
TEKNISK TIDSKRIFT
Settergren och byråchef H C von Zweigbergk. Utredningen
skall i första hand inrikta sig på problem vars lösningar
är nödvändiga för att systemet med nordiska patent skall
kunna genomföras. Detta gäller främst de regler som skall
uttrycka det nya systemet, frågor om patenterbarhet och
undantag därifrån, angående nyhets- och
korrektionshinder samt föreskrifter om vem som från subjektiv synpunkt
äger rätt att få patent.
Utredningen skall också behandla samarbetet mellan
patentverken i de deltagande länderna. Särskilt skall frågan
om en ojämn belastning av patentansökningsärendena och
deras fördelning utredas. Utredningen skall också sträva
efter att åstadkomma en ordning som direkt medför
besparingar för patentsökande och minskar de sammanlagda
kostnaderna för patentmyndigheterna i de tre länderna.
Synpunkter om enkelhet och enhetlighet i avgiftssystemet
bör tillmätas stor betydelse.
Teknikerinventeringen våren 1955.
Arbetsmarknadsstyrelsen har i likhet med tidigare år (jfr Tekn. T. 1954
s. 1 144) den 16 maj 1955 låtit göra en inventering av de
tekniker som är anmälda vid den offentliga
arbetsförmedlingen. Liknande inventeringar har företagits vårarna 1952,
1953 och 1954 samt varje höst från 1949.
Genom dessa undersökningar har man fått uppgift om
totala antalet arbetssökande inom de tekniska
arbetsområdena. Vidare har redovisats hur många av de
sökande som var nyexaminerade, sysselsatta i annat än
tekniskt arbete eller arbetslösa. Man har vidare bedömt
hur många av de arbetslösa som kan förväntas få
anställning inom två veckor. Resultaten av inventeringarna 1953
—1955 har varit följande:
Samtliga ^v ,je arbetssökande var
[-arbetssökande-]
{+arbets-
sökande+} nyexami- i annat än
arbets-tekniker nerade tekniskt lösa*
arbete
1953 maj ............................3 004 459 239 395
nov............................2 906 407 232 380
1954 maj ............................3 001 406 239 194
nov............................2 420 240 183 178
1955 maj ............................2 383 342 127 148
* Som ej beräknades få anställning inom två veckor.
Totalantalet vid förmedlingarna anmälda tekniker var vid
alla inventeringar från hösten 1949 till våren 1954
omkring 3 000. Som tabellen visar var motsvarande antal i
november 1954 och maj 1955 ca 2 400. Att arbetet var
mindre vid de två senaste inventeringarna torde
sammanhänga med att möjligheterna att få anställning under
denna tid varit större än tidigare beroende på den ökade
efterfrågan på tekniskt utbildad personal.
Den förändring i arbetsmarknadsläget, som sålunda
inträffat, framgår även av siffrorna över antalet tekniker
sysselsatta i annat än tekniskt arbete och över antalet
arbetslösa som ej beräknades få anställning inom två
veckor. Dessa siffror har successivt sjunkit och var i
maj 1955 lägre än vid något tidigare inventeringstillfälle.
Den ökade efterfrågan på tekniskt utbildad personal, som
började märkas redan 1953 men som gjort sig gällande
framför allt under senare hälften av 1954 och under 1955
har lett till ett ur de arbetssökandes synpunkt mycket
gott arbetsmarknadsläge. Under våren 1955 har lämpligt
kvalificerade tekniker i allmänhet inte haft några
svårigheter att få anställning.
Liksom vid tidigare inventeringstillfällen utgjordes
flertalet — 1955 sammanlagt 1 923 av 2 383 anmälda
tekniker — av ombytessökande, dvs. av personer som redan
hade anställning men som önskade en ny. Det
förhållandevis stora antalet dylika sökande beror främst på att
många tekniker med vissa mellanrum måste byta
anställning för att kunna få så allsidig praktisk erfarenhet som
möjligt. Platsombyte — i synnerhet under de första åren
efter examen — utgör nämligen i åtskilliga fall ett
nödvändigt led i teknikernas strävan att skaffa sig
kvalifikationer för mera krävande arbetsuppgifter.
Av de anmälda teknikerna var sammanlagt 460 arbetslösa
i maj 1955. Åtskilliga av dessa utgjordes emellertid av
personer som nyligen avslutat eller som inom de närmaste
veckorna skulle avsluta sin utbildning. Vid
inventeringstillfället hade dessa sökande ännu inte hunnit att bli
placerade. Att förmedlingarna bedömde
anställningsmöjligheterna såsom goda, framgår emellertid av att endast 148
arbetslösa beräknades vara oplacerade efter två veckor.
Av de 148 arbetslösa betraktades sammanlagt 91 såsom
svårplacerade av åldersskäl samt personliga skäl såsom
sjukdom e.d. För 17 sökande bedömdes kompetensen
otillräcklig för att vederbörande omedelbart skulle kunna
placeras i önskad anställning. Ringa efterfrågan inom
visst fack angavs såsom arbetslöshetsorsak för återstoden.
I vissa fall torde härvid rent lokala skäl utgöra
anledningen till arbetslöshet.
Omkring en fjärdedel av samtliga arbetssökande tekniker
eller 585 var anmälda vid tjänstemannaförmedlingen i
Stockholm. Vid denna förmedling redovisades vidare 44 av
de 148 sökande, som ej beräknades få anställning inom
två veckor. För Göteborgs och Bohus län angavs
motsvarande antal arbetslösa till 37 av totalt 209 arbetssökande.
Härav framgår att flertalet eller 81 av de i egentlig
mening svårplacerade teknikerna var anmälda vid
förmedlingarna i Stockholm och Göteborg.
Östergötlands Tekniska Förening hade 446 medlemmar
i juni 1955. För år 1955 är Erik Aspenberg ordförande och
Carl-Gösta Bornhag sekreterare.
Norsk civilingenjörsutbildning. Lika många studenter
som nu utbildas vid Norges Tekniske Høgskole (NTH)
söker sig utom Norge för högre teknisk utbildning. Vid NTH
finns tillsammans 1 152 studenter under det att 1 100—
1 200 bedriver studier vid utländska tekniska högskolor
eller tekniska linjer vid utländska universitet. Större delen
av dessa studerar i Storbritannien, Tyskland och
Österrike. I Sverige befinner sig endast ett tjugotal studenter.
De utländska studierna förorsakar ett valutautlopp av ca
2 Mnkr. årligen. Man har att räkna med att ett icke
obetydligt antal (20—30 °/o) av dessa studerande och ofta de
bästa icke återvänder till Norge efter avslutad utbildning.
Norges Teknisk-Naturvitenskapelige Forskningsråd,
Norges Industriförbund, Samarbeidskomiteen mellom NTH og
Næringslivet samt Den Norske Ingeniørforening har i ett
brev till statsminister Gerhardsen påtalat detta förhållande.
Här framhålls att en tillräcklig tillgång på civilingenjörer
är en nödvändig förutsättning för näringslivets utveckling
och konkurrensförmåga liksom också för ett fortsatt
arbete i statliga och kommunala tekniska verk.
De otillräckliga utbildningsresurserna vid NTH inger
starka farhågor. Vid högskolan har utarbetats planer för
en utbyggnad som syftar till en utbildning av ca 350
färdiga civilingenjörer per år från 1964. Denna plan
förutsätter genomförande av en pågående utbyggnad till en
kapacitet motsvarande 250 färdiga civilingenjörer 1958,
vidare uppförande av nya byggnader för 8—10 Mnkr/år
under de närmaste åren samt slutligen en ny fyraårsplan
för ökning av lärarstaben under 1958—1962 motsvarande
ca 550 000 nkr/år till löner och driftutgifter.
Det förutsätts att man vid denna utbyggnad tar sikte på
studieplaner som passar norsk industri så att denna
föredrar inom Norge utbildade ingenjörer framför sådana som
utbildats i utlandet.
Studerande inom vissa fack där efterfrågan på färdiga
ingenjörer är liten må dock fortfarande kunna få
valutatilldelning för utlandsstudier och ett samarbete mellan de
nordiska länderna syftande till att hindra en dyrbar
dubblering av lärartjänster och institutionslokaler kan här vara
av intresse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
