Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 28. 9 augusti 1955 - Klor-alkaliindustrins avvägningsprobelm, av Rolf Brännland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 augusti 1955
629
Klor-alkaliindustrins avvägningsproblem
Civilingenjör Rolf Brännland, Stockholm
Inom de flesta kemiska industrier strävar man
att lägga upp produktionen så att en avvägning
erhålles mellan de olika produkterna och så att
en förändring på marknaden för en viss produkt
på lämpligt sätt kan kompenseras genom
partiell omläggning av produktionen. Idealisk i
detta avseende är t.ex. den moderna
kväveindustrin, där ammoniak primärt framställs ur
kväve och väte och sedan eventuellt förbränns
till salpetersyra. Beroende på marknadsläget kan
tyngdpunkten läggas på ammoniak (eller
am-moniumföreningar) och flytande syre eller på
salpetersyra och nitrater. En minskande
efterfrågan på en produkt kan sålunda lätt
neutraliseras genom ökning av tillverkningen av en
annan.
Vid framställning av alkali och klor på
elektrolytisk väg är problemet emellertid mera
komplicerat, eftersom vid elektrolys av koksalt två
huvudprodukter erhålles i en viss given
proportion, nämligen 0,61 t Cl2 och 0,68 t NaOH per t
NaCl vid 100 % materialutbyte. Risken för ett
icke önskvärt överskott av endera produkten är
Litteraturgranskning utförd vid Institut für anorganische Chemische
Technologie, Technische Hochschule, "Wien, och Institutionen för
Teknisk Elektrokemi, KTH.
Fig. 1. Produktionsutvecklingen för alkali och klor i
Sverige 1945—1954.
66.01
661.3
661.4
sålunda uppenbar, och under de senaste
decennierna har också exempel givits på rubbningar
i balansen mellan de båda produkterna.
Produktionsutveckling
Under tiden mellan första och andra
världskriget var konsumtionen av klor ganska liten,
medan alkali förbrukades i något större kvantiteter,
bl.a. inom tvättmedelsindustrin. Man försökte då
eliminera kloröverskottet på olika sätt, t.ex.
genom förbränning av klor med vätgas till
saltsyra1, eller genom tillverkning av alkali enligt
andra metoder, vanligen genom kausticering av
soda.
Under och efter det andra världskriget ökade
emellertid efterfrågan på klor enormt såväl i
Europa som i USA dels på grund av den snabbt
expanderande organisk-kemiska industrins stora
klorbehov, dels också beroende på en ökning av
pappersproduktionen med åtföljande ökade
blekningsbehov. I USA fördelade sig
klorkonsumtio-nen 1953 på följande sätt2:
lösningsmedel koltetraklorid,
trikloretylen etc...........25 °/o
plaster PVC ................................15 °/o
insektsbekämpare DDT etc..........................15 °/o
cellulosa ..............................................................................14 °/o
drivmedel och kylarvätska tetraetylbly, etylen-
glykol ............................13 %
kylmedier freon ................................11 °/o
sanitära ändamål ..............................................................4 °/o
övrigt ....................................................................................2 »/o
Även i Sverige har klorkonsumtionen ökat
mycket kraftigt sedan 1945, men större delen av
produktionen av såväl klor som alkali används här
inom cellulosa- och viskosindustrierna, vilket
måste betecknas såsom en synnerligen gynnsam
omständighet med hänsyn till balansen mellan
de båda produkternas marknader. Produktionen
av alkali och klor (fig. 1) har vuxit mycket
snabbt efter 1945.
Emellertid kan en ytterligare expansion inom
klor-alkaliindustrin emotses inom de närmaste
åren, varvid man vid utbyggnaden
huvudsakligen torde ta sikte på en ökning av
tillverkningen av blekmedel, dvs. klor och hypoklorit, medan
alkali-produktionen ägnas mindre intresse. Då
uppstår frågan vad man skall göra med ett
eventuellt alkaliöverskott. Denna fråga är inte ovä-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
