Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 31. 30 augusti 1955 - Brandförsvarets ekonomi, av Arne Hägglund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30 augusti 1955
69,7
de senare vid alternativkostnadsberäkningar, då •
det gäller planering av nybyggnader eller
driftomläggningar.
Försäkring eller brandförsvar?
Det nyss sagda har naturligtvis även en annan
aspekt, nämligen att skyddskostnader i viss
utsträckning kan ersättas med
försäkringskostnader. För brandförsvarets del avses därvid både
investeringar och löpaade kostnader för att hålla
"brandförsvarsnivån" inom företaget vid
tillfredsställande höjd. I vilken utsträckning man
kan ersätta dessa kostnader med brand- och
avbrottspremier, kan som nämnts inte fastställas
generellt, men det är av vikt att beakta vilka
möjligheter det ena eller andra alternativet erbjuder.
Ser man först på det intresse som företagaren
kan ha för brandförsvaret, är detta kanske
främst knutet till sådana åtgärder som inte
hindrar produktionen. I den mån han genom
försäkring kan "köpa" sig fri från av rena
brandförsvarshänsyn dikterade åtgärder, kommer
avvägningsfrågan att få särskilt stor betydelse.
Svårigheterna ligger då i riskbedömningen och
därmed bestämningen av vilken omfattning
brandförsvaret skall ha. Kan han exempelvis slippa
uppföra en hindrande brandmur eller komma
ifrån att göra dyra investeringar i
brandsläck-ningsanordningar mot en rimlig ökning av
riskerna och försäkringskostnaderna, finner han
kanske denna lösning fördelaktigast.
Som tidigare antytts måste företagaren
emellertid vid sitt avgörande även ta hänsyn till sådana
förluster som inte kan ersättas genom
brand-och avbrottsförsäkring, t.ex. arbetskraft som
förloras genom brandolycksfall, sociala utgifter
av skilda slag efter driftstopp, förluster av
maskiner eller materiel, som inte kan
återförskaf-fas, samt kundförluster. Dessa förluster ger
upphov till ett företagarens merintresse för
brandförsvaret och ett motsvarande behov för honom
att ta på sig ytterligare kostnader för detta.
Med anknytning till vad förut antytts om
alternativkostnadsberäkningar och
försäkringskostnader, kan även av det nyss sagda dras den
slutsatsen, att det är principiellt felaktigt att för
vissa brandskyddsåtgärders utförande ställa som
fordran att kostnaderna för dem skall kunna
förräntas och amorteras med inbesparingar av
försäkringspremier — ett nog så vanligt
resonemang inom industrin. Oavsett att
premiebesparingarna inte räcker till att finansiera
brandförsvarsåtgärderna, kan de givetvis användas som
ett visst mått på åtgärdernas effektivitet.
För bedömning av försäkringsfrågan ges här
några tekniska synpunkter — utan närmare
behandling av de skäl av rent ekonomisk art, t.ex.
likviditetshänsyn, soliditetskrav och därmed
sammanhängande risksynpunkter, som är de
som primärt motiverar försäkringsbehovet.
Den moderna brandförsäkringen är ett
instrument som smidigt anpassas till vad den avser att
täcka. Den kan för industriobjekt närmast
betraktas som "skräddarsydd" särskilt i avseende
på riskskydd. Industrin kan därför alltid räkna
med att få en försäkring som passar för dess
behov. Brandförsäkringens största värde för
företagaren ligger i att den ger ekonomiskt skydd
för katastrofskador. Vid bedömning av
försäkringsbehovet bör man emellertid komma ihåg
den allmänna erfarenheten att man inte med ett
aldrig så effektivt brandförsvar kan skydda sig
100-procentigt mot brand- och
explosionskatastrofer. Härpå finns många exempel.
Försäkringen övertar således en god del av skyddet, då de
tekniska anordningarna slår slint.
Oavsett storskadorna kan emellertid även många
mindre skador få nog så allvarlig verkan, särskilt
i modern industri med dess högt utvecklade
tekniska anordningar och ofta kedjebetonade
produktionsförlopp. Den "skräddarsydda"
industri-brandförsäkringen tjänar därvid som utjämnare
för de ekonomiska risker som nödvändigt följer
all teknisk utveckling. Den ger dessutom —
utöver själva försäkringsskyddet —vissa tekniska
fördelar, bl.a. den att företagaren med stöd av
försäkringsvillkorens genom lång erfarenhet
framkomna säkerhetsföreskrifter lätt kan
fastställa skyddsbestämmelser, som eljest till en del
kanske skulle varit svåra att få efterlevda.
Försäkringsgivarens tekniska service och hans
experter står vidare till företagarens förfogande
utan extra kostnader. Han får därigenom del av
skyddstekniska lösningar och erfarenheter som
vunnits bl.a. genom skador i Sverige och andra
länder och som i stor utsträckning framkommit
efter central insamling och bearbetning. Dessa
plusvärden bör givetvis beaktas vid bedömning
av försäkringsfrågan.
Brandförsvarets hjälpmedel
De hjälpmedel som i dag står brandförsvaret
inom ett industriföretag till buds är
mångskiftande (fig. 7 och 8).
Erfarenheten visar att det är omöjligt att
eliminera alla brandorsaker och att — åtminstone
i anläggningar med något brännbart innehåll —
göra sådana anordningar att brand inte kan
sprida sig. Å andra sidan kan man genom
användning av brandförsvarsåtgärder, som sätts in så
att skyddet blir något så när jämnstarkt i alla
delar av anläggningen, förbättra denna så att
brandskadorna blir av relativt liten betydelse för
produktionen. Det är där ett vettigt förutseende
planeringsarbete kommer in. För detta arbete
kan det vara lämpligt att uppdela aktionsfältet
i två delar, nämligen förbättring av byggnader,
utrustning och arbetsmetoder (planeringsfrågor)
samt personalfrågor (driftsfrågor). De senare
frågorna kommer dock inte att beröras här.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
