Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 35. 27 september 1955 - Tornsvängkranar för husbyggen, av Bo Bouvin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13 september 1955
785
Tornsvängkranar för husbyggen
Civilingenjör Bo Bouvin, Malmö
Då ett hus byggs, utgörs arbetet till en stor del
av transporter inom arbetsplatsen. Tidigare har
stora mängder tungt material transporterats
med hjälp av mänsklig arbetskraft, men under
de senaste åren har maskiner mer och mer
kommit till användning för byggets interna
transporter. Byggkranar kan under tiden stommen
föres upp klara både vertikal- och
horisontaltransporterna och dessa maskiner har också
blivit allt vanligare. För 10 år sedan fanns i Sverige
ett litet antal tornsvängkranar och dessa
arbetade endast på industribyggen och
anläggningsarbeten — i dag finns mer än 200, som i
huvudsak arbetar på bostadshusbyggen.
Rörelsestudier
Den tid, som åtgår för olika kranrörelser, kan
bestämmas med hjälp av ett stapeldiagram, fig. 1.
Då skalorna i detta diagram är linjära, måste
till det i diagrammet erhållna värdet göras
till-lägg för acceleration och retardation. Dessutom
görs ett tillägg för krankrokens injustering och
lastning dvs. ikrokning av last eller fyllning av
betongbask samt ett tillägg för injustering av
lasten och lossningen dvs. urkoppling av kroken
eller tömning av betongbasken. Den på detta vis
erhållna tiden är den totala omloppstiden för
en arbetscykel vid kontinuerligt arbete. En dylik
beräkning kan utföras på ett enklare sätt med
hjälp av skjutbara skalor på en räknesticka.
Därvid kan accelerations- och
retardationstilläg-get läggas in direkt i graderingen och tillägg
behöver göras endast för injusteringar, lastning
och lossning.
För att ett stapeldiagram eller en "kransticka"
skall kunna graderas, fordras att data för
kranens rörelser är kända. Även om
kataloguppgifter finns, bör hastigheter för åkning, svängning
och lyftning fastställas genom tidsstudier,
varvid även värdet på accelerations- och
retarda-tionstillägget för respektive rörelser bestäms. En
dylik tidsstudie kan utföras på några timmar
och behöver genomföras endast en gång för varje
krän eller varje krantyp.
En byggare kan med hjälp av rörelsestudier
beräkna, var maskinerna skall placeras och vilka
utrymmen, som skall användas till
materialupplag. Genom att jämföra alternativa lösningar kan
69.057.7 : 621.873
han bestämma, hur arbetsplatsen skall
disponeras för att kranen skall klara transporterna på
kortast möjliga tid. Med hjälp av rörelsestudier
kan man också räkna ut, hur kranen skall
arbeta, hur de olika rörelserna, åkning, svängning,
lyftning-sänkning och eventuellt
höjning-sänkning av kranarm eller åkning med löpkatt, skall
samordnas, för att kranlyftet skall kunna
utföras så snabbt som möjligt.
Däremot kan en dylik rörelsestudie icke ligga
till grund för beräkning av den tid, under vilken
kranen måste vara i arbete för byggnadens
uppförande. För t.ex. ett bostadshus, fig. 2 och 3, är
tiden för ett lyft i medeltal 3 min, kranens
lyftförmåga 2 t och vikten av de material, som
behövs för att bygga upp huset, 12 000 t. En
beräkning baserad på dessa värden ger till resultat,
att arbetstiden för kranen är sex veckor. Detta
värde motsvaras i praktiken av sju månader,
således en ca 5 gånger så lång tid som den
teoretiskt beräknade.
Fig. 1. Grafisk bestämning av tiden för en arbetscykel; i
exemplet skall kranen åka 25 m, svänga 90°, lyfta lasten
12 m och sänka den 5 m, svängning och lyftning sker
samtidigt med åkningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
