Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 35. 27 september 1955 - Tornsvängkranar för husbyggen, av Bo Bouvin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
788
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 5. Lämpligt utförande av kranbanor, då underlaget
har normal bärighet; upptill kranvikt större än 50 t, i
mitten 25—40 t och nedtill mindre än 25 t (i detta fall är
endast varannan sy II genomgående). Dessa kranvikter
motsvarar 45, 30 och 15 Mpm lastmoment.
ningar för spårbyggnaden icke behöver förekomma, dels
att transportvägen icke är längre, än att transporten kan
genomföras på två dygn.
En undersökning, som omfattar tio kranar under
sex-årsperioden 1949—1954, visar, att tiden mellan varje
förflyttning varit: för kranar sysselsatta med
bostadshusbyggen elva månader och för kranar sysselsatta med övriga
byggen åtta månader. De undersökta kranarna hade under
halva tiden varit sysselsatta med bostadshus och under
halva tiden med övriga byggnader. De bostadshusbyggen,
vid vilka kranarna varit sysselsatta, har i allmänhet varit
relativt stora objekt, som ofta omfattat två eller flera
huskroppar. Det vid undersökningen erhållna siffermaterialet
visar, att tiden mellan förflyttningarna tenderar att
minska.
En dåligt planlagd och illa genomförd kranförflyttning
medför, att tiden för förflyttningen ökar och överskrider
ett godtagbart värde, men den medför också, att
kostnaderna för förflyttningen avsevärt ökar. För
förflyttningar med lika lång transportväg, samma spårbyggnad och i
övrigt likartade förutsättningar varierade kostnaderna
enligt undersökningen mellan 5 000 och 18 000 kr. Det arbete,
som man lägger ner på att noggrant planera en
kranförflyttning, resulterar således i icke endast kortare
flyttningstider utan även avsevärt lägre kostnader.
Besiktning och provbelastning
Då kranen är monterad, skall den, innan den tas i bruk,
besiktigas och provbelastas. Enligt gällande bestämmelser
skall denna besiktning utföras av besiktningsman, som
enligt Yrkesinspektionens specialregister är berättigad att
utföra besiktning av kranar tillhörande grupp 2. Om
vederbörande besiktningsman icke äger erforderliga kunskaper
för att bedöma underlaget till kranbanan, bör
besiktningen av denna utföras i samråd med på hithörande område
sakkunnig person.
I de större städerna finns i allmänhet sådan av
Yrkesinspektionen godkänd besiktningsman. Då kan i regel
besiktningen utföras inom en eller ett par dagar, efter det
kranen är monterad. Men inom landet finns långa
avstånd och ett litet antal besiktningsmän, en kranbesiktning
kan för besiktningsmannen innebära långa och besvärliga
resor, och därför kan det hända, att en krän får vänta i
åtskilliga dagar, innan den är besiktigad och godkänd och
kan tas i bruk.
Kranbanan, spårjustering
Kranbanan bör dimensioneras med hänsyn tagen till
kranens vikt och största hjultryck samt till markens
beskaffenhet. Om ej kranbanan dimensioneras och utförs riktigt,
fig. 5, får man sättningar, vilket medför ojämn och osäker
körning samt väntetider på grund av kranstopp,
reparationer och omläggningar. Ofta planerar man ut
schaktmassor från bygget för att få en horisontell bädd för
kranbanan. Man måste då tänka på att de utfyllda massorna
omsorgsfullt komprimeras. Det kan bli dyrt att bygga en
dålig kranbana, icke endast därigenom att kranen hindras
i sitt arbete utan även därigenom att arbetare måste
sysselsättas med att kontrollera, justera och reparera den
dåliga kranbanan.
En undersökning, som utförts på en arbetsplats i
Göteborg, där underlaget var dåligt och kranbanan
under-dimensionerad, visar att den härigenom förorsakade
spilltiden för kranen utgjorde 30 °/o av den tid kranen var
uppställd på arbetsplatsen. Kostnaden för justering och
reparationer redovisades icke vid denna undersökning,
men torde avsevärt ha överstigit kostnaden för kranhyra.
Semester
Arbetare- och arbetsgivareorganisationerna
rekommenderar, att arbetet på en byggnadsplats helt läggs ner under
tre veckor, då arbetsledning och arbetare tar ut sin
semester. Detta medför, att kranen står sysslolös under
denna tid. Ibland kan det gå att ordna så, att kranen är
i arbete under hela eller en del av semestern genom att
man förskjuter semestern för ett arbetslag. På t.ex. ett
elementbygge tog det arbetslag, som tillverkade elementen,
icke semester på samma tid som övriga arbetare. Då
bygget i övrigt stod stilla, kunde elementtillverkningen
forceras, eftersom kranen helt disponerades för detta arbete.
Kyla och nederbörd
En oväntad vinterknäpp eller ett häftigt regnväder kan
tvinga arbetsledaren att lägga ner arbetet med
uppförande av stommen. Att då även låta kranen stå stilla är dålig
kranekonomi. Liksom arbetsledaren strävar efter att då ha
reservarbete för arbetarna, bör han försöka ordna det så,
att han har reservarbete även för kranen. Vid ett sådant
tillfälle kan kranen t.ex. syssla med mottagning av material
och uppställning i upplag, transport och inläggning av
fabrikstillverkade element såsom trappor, vilplan,
balkonger och dylikt, röjning av arbetsplatsen och
borttrans-port av spill och kasserat material, upplastning för
bort-transport av formvirke, ställningsvirke och dylikt
material, som icke längre behövs på arbetsplatsen.
Storm
En tornsvängkran i arbete är i fråga om hållfasthet och
stabilitet dimensionerad för ett exceptionellt
belastningsfall genom vindkraft av minst 30 kp/m2, vilket motsvarar
en vindhastighet av ca 32 m/s. Krantillverkarna lämnar i
allmänhet uppgifter för respektive krantyper dels på
högsta värdet på vindstyrkan, då kranen kan användas,
utan att några åtgärder behöver vidtas (ca 20 m/s), och
dels det högsta värde, vid vilket kranen kan användas
under förutsättning att kranen förankras i spårbanan (ca
25 m/s). En rekommendation i Arbetarskyddsstyrelsens
anvisningar 1955 anger, att "tornkran på grund av bl.a.
svårigheter vid svängning och pendling av last i regel ej
bör användas i arbete, då vindhastigheten överstiger 15
m/s". Att ånge något exakt värde på vindhastigheten med
hänsyn till lastens svängning och pendling är svårt, då
här i hög grad lastens vikt och yta inverkar; så t.ex. är
det, vid samma vindstyrka, mycket svårare att manövrera
ett formflak än en fylld betongbask.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
