Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 35. 27 september 1955 - Tornsvängkranar för husbyggen, av Bo Bouvin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13 september 1955
789
Man skulle kunna misstänka, att krankapaciteten
avsevärt minskar och stora spilltider och förluster uppstår
på grund av storm. En undersökning, som utförts på
en arbetsplats i Malmö under tiden 6/8—30/11 1953,
således på en av de för storm mest utsatta platserna i landet
och under en tid på året, då vindstyrkan är störst, visar
emellertid, att storm inverkat på kranens arbete endast
under fyra dagar. Vid intet tillfälle har arbetet med
kranen helt måst inställas, däremot har kranen förankrats i
spårbanan och endast kunnat utföra sådana lyft som haft
litet vindfång. Kranen har under dessa dagar haft en
mycket liten kapacitet, men arbetet på platsen har ändå
kunnat hållas i gång.
Brist på arbete
De undersökningar, de utredningar och den
arbetsplanering som görs, strävar efter att öka kranens kapacitet, så
att den är större än behovet på arbetsplatsen. En rimlig
väntetid för kranen på grund av brist på arbete behöver
icke innebära något fel — tvärtom. Visar det sig
däremot, att vid ett ett tillfälle kranen står stilla på grund
av brist på arbete, men vid ett annat tillfälle kranen icke
hinner med de för arbetet erforderliga transporterna, tyder
detta på en brist i detaljplaneringen.
Huvudplaneringen utföres, innan arbetet påbörjas, i
allmänhet av företagare—arbetschef i samråd med
arbets-ledaren, men detaljplaneringen måste utföras av
arbets-ledaren vecka efter vecka. Vid huvudplaneringen
fastställes i stort, att krankapaciteten är tillräcklig, för att arbetet
skall kunna slutföras enligt tidsschemat, vid
detaljplaneringen måste arbetsledaren studera dag för dag, timme för
timme, hur kranen och de olika arbetslagen skall arbeta,
så att dessa båda moment samordnas och ingen onödig
väntetid uppstår varken för kranen eller för arbetarna.
Fortlöpande tillsyn, underhåll och smörjning
För att en krän skall fungera perfekt fordras, att
maskinen sköts noggrant. Detta arbete utförs, då kranen icke
behövs för byggnadsplatsens transporter eller om kranen
är hårt utnyttjad på övertid. Enligt de nya
arbetarskyddsanvisningarna skall krän och kranbana underkastas
fortlöpande tillsyn minst en gång i veckan. Dessutom skall
överlastskyddet provas i regel varje dag, innan kranen tas
i bruk, genom att kranen provbelastas med provvikt med
15 %> övervikt. Denna provbelastning utförs lämpligast
av kranmaskinisten före den ordinarie arbetstiden.
Reparationer
En erfaren och noggrann kranförare märker ofta ett fel,
innan det leder till ett kranstopp. Ofta behöver han icke
avbryta arbetet, då ett fel uppstår, utan kan vänta med
Fig. 6. Betongbasken hänger i krankroken under tiden den
fylles. Blandar skotar en övervakar tömning av biandaren.
Fig. 7. Betongen töms från biandaren i två betongbaskar,
som går på spår framför biandaren. Den tomma basken
krokas av och den fulla krokas i. Detta arbetsmoment tar
längre tid än det i fig. 6 visade och fordrar dessutom en
man extra i gjutarlaget. Betongbasken är olämpligt
utformad; väggarna har för svag lutning, vilket medför, att det
är svårt att tömma basken.
reparation tills arbetet är avslutat för dagen eller tills
nästa sön- eller helgdag.
Personlig paus för kranföraren
Gångtid för kranföraren mellan bod och förarhytt vid
arbetets början och slut samt vid matraster, personliga
behov, vila och dylikt kan hänföras till nödvändiga pauser
i arbetet. Onödig spilltid uppstår genom t.ex. för sen
ankomst till respektive för tidigt avslutande av arbetsskiftet,
överskriden tid vid matraster och kafferaster.
För att eliminera, att spilltid uppkommer genom dessa
pauser, bör man ordna det så, att en reservförare finns
tillgänglig på arbetsplatsen. Därigenom vinner man också,
att arbetet kan fortgå även om den ordinarie föraren
uteblir på grund av sjukdom eller annat laga förfall. Man
kan också utnyttja både raster och en viss tid före det
ordinarie arbetets påbörjande och efter dess avslutande och
på så sätt nå fram till ett effektivare utnyttjande av kranen.
Ordergivning m.m.
Arbetsbefälet måste på ett enkelt sätt kunna lämna order
till kranföraren och denne bör kunna meddela sig med
de arbetare, som fäster och lossar kranbördan.
Kranföraren befinner sig långt från markplanet, och det oväsen,
som uppstår, då kranen är i arbete, hindrar honom från
att direkt kunna tala med eller förstå, vad folk säger, som
befinner sig nedanför kranen.
Man har försökt lösa denna fråga genom att installera
en svagströmsanläggning med högtalare och mottagare
såväl i förarhytten som i krankroken. Det har emellertid
visat sig, att en sådan anläggning dels blir relativt dyrbar
i anskaffning, dels icke är driftsäker. Möjligheten att
ordna en trådlös förbindelse mellan förarhytt och krankrok
har även undersökts. Då emellertid vad som säges i
högtalarna även kan uppfattas av mottagare utom
arbetsplatsen, begär myndigheterna, att den för arbetsplatsen
ansvarige ledaren skall garantera, "att svordomar och
andra olämpliga och för utomstående sårande och störande
uttryck ej får användas". En dylik förbindelse kan
naturligtvis icke lämnas — skulle kranföraren genom
ovarsamhet t.ex. placera en kranbörda på tårna på den, som står
vid krankroken, skulle med största sannolikhet
bestämmelsen omedelbart överträdas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
