Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 39. 25 oktober 1955 - Ett kvartsekels byggande, av Eric Byström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4- oktober 1955
873
här kommit med många fruktbärande idéer och
gjort många insatser för att föra tekniken
framåt. Den gamla Skurubron, som byggdes 1915 av
Arcus Björkman, var på sin tid ett mästerverk.
Nu har den moderna trafiken tvingat frain en
om- och tillbyggnad, som pågår.
Kraftverksbyggandet
Den starka ökningen av elkraftförbrukningen i
landet har medfört tillkomsten av ett stort antal
kraftverk, av vilka en icke ringa del utförts på
entreprenad. Byggnadstekniken har på detta
område gammal hävd och är väl utvecklad. Av
intresse är de nya metoder för att bygga
fångdammar som på senare tid använts, där man med
hjälp av mycket stora grävmaskiner med
draglina både schaktar samt sätter och slår ned
järn-spont och därefter återfyller bakom denna.
Grävmaskinen kan sålunda kontinuerligt arbeta sig ut
i älven och invalla byggnadsområdet, fig. 6.
Bostads- och industribyggandet
På 1930-talet byggde man i stort sett efter de
traditionella metoderna. Det manuella arbetet
var det övervägande, ofta tungt och slitsamt.
Den maskinella insatsen vid ett bostadsbygge
inskränkte sig vanligen till en betongblandare, ett
friktionsspel och en murbrukskvarn. Endast för
höghus hade man speciella hissanordningar.
Snickerierna tillverkades så gott som helt på
arbetsplatsen, dock hade HSB redan på 1930-talet
börjat med fabrikstillverkade köksinredningar.
Sopnedkastet, även detta en HSB-uppfinning,
som till husmödrarnas gagn sedermera blivit
allmän standard i nybyggda hus, kom till omkring
1932. Ungefär samtidigt började man med de
rostfria diskbänkarna, även detta ett framsteg.
Glidformen, som har kommit till särskild
användning vid silo- och annat industribyggande,
började i Sverige i början på 1940-talet. Annars
kan man nog säga att både 1930- och 1940-talens
bostads- och industribyggande i stort sett
präglades av en rätt långsam rationaliseringsprocess.
Att notera är den starkt vidgade användningen
av de nya byggnadsmaterialen träfiberplattor
och lättbetong, båda numera stora
exportartiklar. Sverige har på detta område som på många
andra varit ett föregångsland.
Efter fredsslutet 1945 öppnades de
internationella förbindelserna. Detta blev upptakten till en
mycket kraftig teknisk utveckling. I de
krigshärjade länderna med sina stora
återuppbyggnadsproblem föddes nya tekniska idéer.
Rustningsindustrierna, särskilt i Amerika, fick
ställas om till fredlig produktion och gav därigenom
upphov till en stark utveckling på
maskinområdet. Sverige har följt väl med vad som hänt på
det internationella planet och torde i dag stå
bland de byggnadstekniskt mest och bäst
rationaliserade länderna i Europa.
Fig. 7. Planhiss för låghus vid Bodal i Lidingö 1955.
Ända fram till 1949 bar man upp teglet i
trevåningshusen. Numera levereras teglet till
bygget i paket om ca 80 tegel, stående på en lastpall.
Tegelpaketet körs fram med bil, lyftes upp med
hiss eller krän, ställes ned på bjälklaget för att
sedan kärras ut till arbetsstället, fig. 7.
Den första monterbara planhissen med
reversi-belt spel monterades 1950. I dag har vi ca 1 500
sådana hissar i bruk.
Fig. 8. Tornsvängkran av svensk tillverkning, lyftkraft 1,1 t
på 17 m utliggning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
