Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 40. 1 november 1955 - Hänt inom tekniken - IVA:s högtidssammankomst - Hilding Törnebohm hedersledamot i ASME - Atomienergia Oy - Nya tidskrifter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
916
TEKNISK TIDSKRIFT
Undersökningar inom svenska industrier visar att man
inom en begränsad tid kan skaffa sig en relativt säker
uppfattning om den fysiologiska belastningen vid ett stort
antal arbetsmoment. Sett i ett större sammanhang kan man
härigenom få en god uppfattning om arbetskraftbehovet
ur fysisk prestationssynpunkt. Undersökningarna kan
bidra till att visa hur en genomförd mekanisering påverkar
arbetskraftproblemet, såväl antalet arbetare per produktiv
enhet som de rekryteringskrav man måste ställa på dessa
arbetare.
I sin berättelse över akademiens verksamhet och den
teknisk-vetenskapliga forskningens utveckling uppehöll sig
verkställande direktören bl.a. med frågan om atomenergins
användning för kraftalstring och möjligheterna att
utnyttja fusionsenergin. Bland tekniska svenska nyheter kan
nämnas att LKAB kört i gång kulsinterverk, att diamanter
tillverkats av Asea och att LM Ericsson byggt en
helelek-tronisk telefonväxel.
Akademiens stora guldmedalj tilldelades Helmer
Gustavson för hans banbrytande arbeten inom läderproteinernas
kolloidkemi. Hans arbeten på detta område och speciellt
kromgarvningens kemi har lett till nya förfaringssätt för
garvning av läder.
Kromgarvningens kemi omfattar icke blott proteinkemiska
problem utan även ett av de mest svårbehandlade
områdena inom den oorganiska kemin, de komplexa basiska
kromsalternas kemi. Undersökningarna över de
grundläggande reaktionerna vid kromgarvningen påbörjade
Gustavson 1922 efter att ha skaffat sig en praktisk bakgrund vid
ett flertal amerikanska kromgarverier. Huvuddelen av de
arbeten som sedan dess utförts har inriktats på
klarläggande av de komplicerade reaktioner, som ligger till grund
för den tekniska tillämpningen. Detta forskningsarbete
berör såväl kromsalterna som kollagenet, dvs. hudens
äggviteämne, och framför allt växelverkan mellan dessa
komponenter.
Gustavson har genom experimentella och teoretiska
arbeten kastat ljus över bildandet av tvärbindningar mellan
proteinkedjorna med garvämnet som bryggbildare,
"cross-linking", vilken är bestämmande för garvningens
effektivitet vad gäller stabiliseringen av proteingittret. Hans
arbeten har också tilldragit sig uppmärksamhet från
kancer-forskare och gerontologer.
Akademiens tackjetong i guld tilldelades Axel Härlin för
hans insatser inom akademiens verksamhet. När IVA kort
efter det första världskriget instiftades stod det klart, att
de bränsletekniska frågorna skulle bli en huvuduppgift.
En kraft- och bränsleutredning tillsattes och i denna
anställdes Härlin 1924. Under flera årtionden ägnade han
därefter sina krafter åt detta område, där han också gjort
egna forskningsinsatser.
I början av 1930 utvidgades akademiens verksamhet med
Svetskommissionen och Korrosionsnämnden och Härlin
har alltifrån början varit sekreterare och sammanhållande
kraft i dessa båda samarbetsorgan. Han har på så sätt
medverkat till svetsteknikens snabba utveckling och
utbredning inom vårt land och till de omfattande
flerårs-programmen rörande korrosionsskydd.
Akademiens guldmedalj tilldelades Karl-Heinz Frænkel
för arbeten inom bergsprängningstekniken och Torsten
Kallstenius för insatser som konstruktör av geoteknisk
utrustning.
Frænkel har som chef för Vattenfallsstyrelsens
rationaliseringsavdelning haft en central ställning vid
bergsprängningsteknikens utveckling. Frænkel och hans
medarbetare genomförde i början av 1940-talet systematiska
sprängningsförsök och utarbetade en metod för beräkning av den
erforderliga laddningsmängden. En väsentlig punkt i
denna metod var att den enda ingående variabeln, bergets
sprängbarhet, kunde bestämmas genom ett fåtal
provsprängningar. I samband med försöken gjordes ingående
undersökningar över sprängningsarbetens planering,
organisation och kostnader. Dessutom har en handbok i berg-
sprängningsteknik tillkommit på Frænkels initiativ och
med honom som huvudredaktör.
Kallstenius har vid Statens Geotekniska Institut under
ledning av institutets numera avlidne chef Walter Kjellman
haft ansvaret för konstruktion av utrustning för
markundersökningar, markförstärkning o.d. Sålunda har han
konstruerat en maskin som med 25 t kraft sticker ned
pappdräner till 15 m djup och som arbetar med stor
hastighet. Maskinen har använts på Halmsjöns flygfält, där
en kvarts miljon dräner stuckits ned. Själva pappdränen,
som är tillverkad efter en av Kallstenius utarbetad metod,
består av en porös veke av cellulosa, som suger upp
vatten från leran.
Med den av Kallstenius utarbetade jalusiborren kan en
serie jordprover ur mark av sand tas upp samtidigt från
olika djup. Foliekärnborren har väsentligt förbättrats av
Kallstenius. Andra konstruktioner är en sonderingsmaskin
och en kolvborr. Den senare utlöses med tryckluft. En
intressant konstruktion är en porvattentryckmätare.
Mät-organet nedsänkes i ett poröst rör sedan detta neddrivits
i marken. På så sätt undvikes skador på mätinstrumentet.
Hilding Törnebohm hedersledamot i ASME. American
Society of Mechanical Engineers, som med sina 40 000
medlemmar är världens största ingenjörsförening, firade i
juni 1955 sitt 75-årsjubileum. I samband med jubileet
kallades Hilding Törnebohm, Göteborg, till hedersledamot av
föreningen med motiveringen: "eminent
maskinkonstruktör, lärare och skribent; framstående medarbetare vid
utvecklingen av precisionsverktygsmaskiner, mätmetoder och
toleranser; erkänd ledare inom standardiseringsområdet;
president i ISO."
Atomienergia Oy är ett bolag som har bildats i Finland
med ändamål att utnyttja radioaktiva ämnen i alla deras
ekonomiska användningsformer. Grundare är fem stora
träförädlingsindustrier. Bolaget skall närmast följa
utvecklingen på atomområdet; i ett senare skede kan uppförandet
av atomkraftverk i samband med aktionärbolagens
industrier bli aktuellt.
Nya tidskrifter. Tidskriften "Ekonomen", som är organ
för Svenska Civilekonomföreningen och sedan 31 år
utgivits närmast som ett medlemsblad, utkommer sedan
1 oktober 1955 varannan vecka, i ny utstyrsel och med
vidgat innehåll. Tidskriften vill nå de kretsar där
företagets, marknadens och samhällets ekonomiska spörsmål
står i förgrunden för intresset, och den vill vara ett helt
obundet ekonomiskt debattorgan, neutralt både politiskt
och fackligt. Bland det stående materialet i tidskriften kan
nämnas en kvalificerad referattjänst och en platsmarknad.
Tidskriften kostar 25 kr/år. Bedaktör och utgivare är
direktör Otto Säfwenberg, redaktionssekreterare är
civilekonom Hellen Wallin.
Näringslivets Granskningsnämnd för Gåvor och
Understödsannonser har börjat utge en kvartalsskrift
"Meddelande från Näringslivets Granskningsnämnd". I
tidskriften framläggs frågor som berör nämndens uppgift att
skapa kontroll över de offentliga insamlingar som vänder
sig till de till nämnden anslutna riksorganisationerna med
begäran om bidrag. Vidare berörs problem i samband med
verksamheten och sist men icke minst aktuella fall av
insamlingsmetoder och försäljningar till förmån för
välgörande ändamål. Utgivare är direktör Ernst G Frick.
"McGraw-Hill International Management Digest’ är det
nya namnet på den amerikanska referattidskriften
"McGraw-Hill Digest" för teknisk, industriell och
kommersiell information. Med namnändringen har tidskriftens
utstyrsel ändrats och tyngdpunkten på innehållet något
förskjutits mot den kommersiella sektorn och frågor av
före-tagsledarintresse. Tidskriften utges som tidigare en gång i
månaden av McGraw-Hill International Corp., New York.
Den kostar 5 $/år, med rabatt för flerårsabonnemang.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
