Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 41. 8 november 1955 - En kemisk fabrik kommer till, av Nils Lundin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 november 1955
917
En kemisk fabrik kommer till
Överingenjör Nils Lundin, Närkes Kvarntorp
Vid projektering av en kemisk-teknisk
fabriksanläggning måste man ta hänsyn till många
faktorer, som vid vanlig fabriksplanering inte
behöver beaktas, eller som vid dylika anläggningar
inte är av så dominerande betydelse, att
exempelvis anläggningens utformning i stort i
nämnvärd grad påverkas därav.
Skydd för personal
Vid kemisk fabrikation hanteras oftast
gasformiga eller flytande ämnen, som är giftiga,
eldfarliga eller som rent av—-i blandning med luft
i vissa proportioner — ger explosiva
gasblandningar (tabell 1). Dessa kan tändas inte endast
av öppen låga utan också av en elektrisk gnista
eller en tillräckligt varm metallyta. Såväl de i
fabriken anställda som själva anläggningen
måste skyddas mot olyckor av detta slag, inte
endast genom en i och för sig fullgod
maskinutrustning utan även genom dennas uppställning.
Största uppmärksamhet bör ävenså ägnas
allmänventilationen i byggnaden. Den måste
fungera tillfredsställande vid alla förekommande
väderlekstyper och måste vara så konstruerad, att
luften blir jämnt fördelad utan besvärande drag
och utan lokala dödluftområden. Vid
dimensionering av ventilationen måste hänsyn tas även
till eventuell förekomst av giftiga eller
brännbara gaser. Även om lokalernas luftomsättning
skrivbordsmässigt är tillräcklig, kan det finnas
risk för giftiga eller explosionsfarliga
gasansamlingar vid tak eller golv, om byggnad eller
maskinuppställning är så anordnad, att lokala
gasfickor kan uppstå (Tekn. T. 1955 s. 677—708).
För en blandning av brännbara och indifferenta gaser
kan tändgränserna approximativt beräknas enligt
Chate-liers formel.
Antag t.ex. att en gasblandning innehåller p^ p2, p3 etc.
vol-°/o brännbara gaser och pa, Pb, Pc etc. vol-%
indifferenta gaser. Komponenternas undre och övre
tändgrän-ser antas vara resp. Tult Tu2, Tu3 etc. och Töv Tö2, Tö3 etc.
Blandningens undre tändgräns Tu blir då
Pl + pz . . . + pa + pb + pc ■ ■ ■
Tu =
Pi
Pi_
Tui
+
Pi
Tà>
Tu3
För övre tändgränsen Tö gäller
pi + p-2 + ps •
Tö
Pi
Tö,
+
Tö\
+
P 3
Tös
Har man en generatorgas med exempelvis
sammansättningen 9 o/o C02, 20 »/o CO, 20 % H2, 5% CH4, 46 °/o N„,
658.23 : 66.013
blir undre tändgränsen Tu = 100/(20/12,5 + 20/4,1 + 5/5)
= 13,3 o/o gas och följaktligen 86,7 °/o luft. Övre
tändgränsen blir Tö = (20 + 20 + 5)/(20/75 + 20/75 + 5/15) =
51,8 % gas och 48,2 °/o luft.
I detta sammanhang intresserar övre tändgränsen mest.
Analyseras gasen med Orsat-apparat bör dess syrehalt
alltså vara lägre än 0,21 • 48,2= 10 %> 02 för att den inte skall
kunna tändas.
Ekonomiska synpunkter
Vid sidan av de skyddstekniska synpunkterna
dominerar de ekonomiska. Varje anläggning
måste utformas så, att produktkostnaden blir så
liten som möjligt, sedan man beaktat såväl
avskrivningar som råvaruförbrukning, drift och
underhåll. Den stora livslängden hos moderna
industribyggnader fordrar dels att anläggningen
redan från första projektstadiet planeras så, att
framtida kapacitetsökningar blir möjliga, dels
att byggnaden görs så enkel som möjligt, så att
kommande ändringar i fabrikationsprocessen
kan genomföras utan alltför stora kostnader.
Klimatet i vårt land anses ju vara relativt hårt.
Det är emellertid förvånansvärt hur många
gånger betydande delar av en fabrikationspro-
Tabell 1. Gasers giftighet och tändgräns
Kemisk
formel
[-Specifik-]
{+Spe-
cifik+}
vikt
luft = 1
[-Giftighet till-låtlig-]
{+Giftig-
het
till-
låtlig+}
halt
ml/m3
Tändgräns
för
brännbar gas i
[-luftblandning-]
{+luft-
blandning+}
undre övre
vol-% vol-0/o
20°G 20°C
Väte ............ H2 0,07 ej giftig 4,1 75
Koloxid ........ CO 1,0 100 12,5 75
CH, 0,6 ej giftig 5,0 15
C2H6 1,0 ej giftig 3,0 14
Propån1 ......... C3H8 1,5 ej giftig 2,0 10
Butan1 .......... C,H10 2,0 ej giftig 1,5 9
— 3,5 500 1,3 7
C6H6 2,7 35 1,4 10
Acetylen ........ c2h2 0,9 ej giftig 2,3 82
Ammoniak ...... nh3 0,6 100 15,7 27
Svavelväte ...... h2s 1,2 20 4,3 45
(CHs)2CO 2,0 500 2,0 13
Metylalkohol .... ch3oh 1,1 200 7,0 37
Etylalkohol ..... c2h5oh 1,6 1 000 3,5 20
Etyleter ........ (c2h5)20 2,6 400 1,7 48
Kolsvavla ....... CS2 2,6 20 1,0 50
Koldioxid ....... co2 1,5 5 000 ej brännbar
Trikloretylen .... ClCHCClj, 4,5 100 ej brännbar
Koltetraklorid . . . CCI4 5,3 50 ej brännbar
1 Gasol-komponenter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
