Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 44. 29 november 1955 - Modellkammaren i Karlskrona, av Johan Schreil
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 november 1955
995
Fig. 7. Navare
för upptagning
av hål till
fönsterventiler i
fartygens bordläggning.
Fig. 8. Modell i
skala 1 :32 av
25 t
utrustnings-kran vid
Oscarsdockan på
Karlskrona
örlogsvarv.
Framför den
står en
kran-modell från
1600-talet i
samma skala
för lyftning av
kanoner.
varvet tillverka modeller i skala 1 : 16 av de viktigaste
fartygstyperna. Dessa modeller, som är utomordentligt väl
utförda i alla sina detaljer, hör till de värdefullaste i
samlingarna. I Chapman-salen är utställd en serie av dessa
modeller från linjeskeppsbyggena, visande skeppet
"Kronprins Gustaf Adolf" i olika byggnadsstadier, spantrest, klart
för sjösättning, i längdgenomskärning med alla sina
detaljer samt komplett utrustat och riggat, fig. 3, 4 och 5.
Tyvärr har museisamlingarna under 1900-talet icke
tillförts några fartygsmodeller, icke ens av de fartyg, som
byggts vid örlogsvarvet i Karlskrona. Sedan värvets
tillkomst har här byggts 275 fartyg av många olika typer,
varav mer än 50 sedan 1907. Museet kommer nu att
försöka täcka denna brist och på senare år har bl.a. modeller
av isbrytaren "Thule" och minsveparen "M 51 Hanö"
tillförts museet.
Af Chapman intresserade sig även mycket för
örlogs-varvets modernisering och upprustning, och denna
verksamhet representeras av en hel del olika byggnads- och
maskinmodeller. Ett intressant försök att skapa en
"maskinverkstad" visas av en modell av "sliphuset", fig. 6.
Detta, som var placerat nära stapelbäddarna, drevs runt
av en hästvandring med 2 hästar och lämnade drivkraft till
slipstenar, svarvar och arborrverk. En rekonstruktion av
en "nagelskärningsmaskin", uppfunnen 1784 av C F Bouck,
visar, hur man försökte och även med framgång lyckades
mekanisera vissa tillverkningar, i detta fall av eknagel,
varav åtgick ca 35 000 per år.
De byggnadstekniska konstruktioner och arbetsmetoder,
som användes vid uppförandet av kajer, dockor, slipar,
byggnader etc., demonstreras i museet genom ett stort antal
samtida originalmodeller. Att det arbete, som i äldre tider
utfördes t.ex. för grunderna till byggnader och kajer, var
av hög kvalitet, framgår av det faktum, att många av de
anläggningar och byggnader, som uppfördes på initiativ av
af Chapman, ännu i dag används och pryder varvet.
Många föremål i museet ger en god bild av den vackra
arkitektur man gav varvets anläggningar.
Museets vapensamling är rik. Här är ej blott alla flottans
handvapen genom tiderna representerade utan även en
mängd värdefulla modeller och originalföremål, som visar
t.ex. fartygsartilleriets utveckling. Två exemplar av flottans
första bakladdningskanon av von Wahrendorffs
konstruktion samt Nordenfelts 37 mm antitorpedbåtskanon är
utställda i original. Artilleriammunitionens utveckling kan
följas i en serie föremål ända från den primitiva sten-
kulan fram till våra dagars moderna ammunition.
Föremålen visar, hur man redan i slutet på 1600- och början av
1700-talen använde raketvapnet i många olika variationer.
Ett sådant exempel är skottbalken, ett mångpipigt
raketvapen, som placerades i märsarna och på fartygsrelingarna
för att avslå äntring. Alla raketerna eller fyrpilstyckena,
som de benämndes, avfyrades samtidigt och var försedda
med hullingar och brandsats för att fastna i
fiendefartygens rigg och antända den.
Av särskilt tekniskt intresse är den omfattande samlingen
verktyg från varvet under gångna tider. Om man
betänker, vilka fartyg som byggdes och vilka arbeten, som
utfördes på varvet med hjälp av gångna tiders begränsade
hjälpmedel i form av verktyg och andra anordningar,
framstår våra nuvarande prestationer med tillgång till vår
tids enorma tekniska resurser såsom skäligen blygsamma.
Bland verktygen dominerar helt naturligt
träbearbetnings-verktygen, emedan träet var det huvudsakliga
byggnadsmaterialet för fartyg under örlogsvarvets första 175 år.
Vid de stora skrotningar, som företogs vid örlogsvarvet
på 1940-talet ■— för att råda bot på den då kännbara
bristen på metaller och stål — av såväl fartyg som
förråds-materiel och gamla inventarier från varvet, räddades en
stor del helt unika äldre verktyg. De bildar nu i den nya
skådesamlingen särskilda grupper. Bland dessa finns en
särskild blockmakargrupp, en tunnbindargrupp och en
mastmakargrupp. En komplett samling hyvlar för en
skeppstimmerman, ej mindre än 27, finns även utställd.
Verktygen för tunnbindare och blockmakare har kunnat
ställas ut i verkstadsinteriörer, rekonstruerade med hjälp
av originalföremål. Mången gång har verktygen försvarliga
dimensioner. Borrar och navare för pumpkannor t.ex.
kunde vara ända upp till 9 m långa (fig. 7).
I gångna tider, liksom nu, var transport- och
hanteringsproblemen på örlogsvarvet av avgörande betydelse för
produktionen, och utrustningen härför representeras av en
mängd unika, samtida originalmodeller. Gruppen för
kranar och lyftanordningar omfattar modeller, detaljföremål,
ritningar och fotografier. En ytterst minutiös modell i
skala 1 :32 (denna skala har valts för att få jämförelse
med de äldre modellerna) av den nya, 1952 levererade och
vid Oscarsdockan placerade 25 t utrustningskranen, fig. 8,
har tillverkats på Karlskrona stads yrkesskolor. Den är
en senare tiders värdiga representant bland de
värdefullaste modellerna.
Framställning av tågvirke har i industriell skala drivits
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
