Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 46. 13 december 1955 - Andras erfarenheter - Itakonsyra, av H Me - Natrium-kaliumlegeringars användning, av SHl - Aluminiumborhydrid, av H Me
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1038
TEKNISK TIDSKRIFT
Av syran, som har formeln HOCOC(:CH2)CH2COOH,
framställs bl.a. dimetyl- och dibutylitakonat,
acetyl-tri-2-etyl-hexyl- och acetyltributylcitrat. Itakonsyran kan reagera på
många sätt med andra ämnen, då den är tvåbasisk och
innehåller en konjungerad dubbelbindning och en
allyl-grupp. Den kan sålunda användas för framställning av
högmolekylära termoplaster genom polykondensering.
Dessa kan sedan sampolymeriseras med styren eller andra
vi-nylmonomerer till härdplaster med goda fysikaliska
egenskaper. Syran kan också användas i stället för fumarsyra
eller maleinsyraanhydrid vid tillverkning av alkydhartser.
De nämnda itakonsyraestrarna kan självpolymeriseras
med peroxidkatalysatorer eller sampolymeriseras med
vi-nylmonomerer till transparenta plaster. Med vinylklorid
eller akrylnitril fås fibrer, som är relativt lättfärgade och
med butadien erhålls gummiliknande material.
Citronsyra-estrarna används som mjukningsmedel;
acetyltributylcitra-tet är tillåtet för folier till livsmedelsförpackning.
För ökning av viskositetsområdet hos smörjoljor har
sampolymerisat av itakonsyra eller dess derivat med
met-akrylater eller maleinsyraanhydrid visat sig lämpliga.
Di-estrar med högre alkoholer och flytande polymera estrar
med lägre alkoholer är användbara som mjukningsmedel
för vinylkloridhartser (Chemical Engineering juni 1955
s. 116, 118). H Me
Natrium-kaliumlegeringars användning. Hittills är
natrium-kalium-legeringar mest kända som
värmeöverföringsmedium i atomreaktorer. De är emellertid av intresse
för åtskilliga andra ändamål. Man har t.ex. föreslagit dem
till termometervätska vid mätning av temperaturer över
kvicksilvers kokpunkt. Sådana termometrar måste göras
av metall då legeringen angriper glas. Legeringarna löser
lätt kvicksilver och används därför för uttvättning av
kvicksilverånga ur gaser.
Legeringar hållande 40—90 vikt-°/o kalium är flytande
vid rumstemperatur (fig. 1) och är därför lättare att
hantera än de rena metallerna som är fasta. De har bl.a.
följande egenskaper:
Natrium ....................... % 100 56 22 0
Kalium ......................... °/o 0 44 78 100
Smältpunkt .................... °C 97,8 19 —11 63,7
Kokpunkt ...................... °C 883 825 784 760
Täthet (100°C) ............. kg/m3 928 886 847 819
Viskositet (250°C) ............. cP 0,381 0,316 0,279 0,258
Specifikt värme (200°C) .. cal/g°C 0,320 0,262 0,217 0,189
Dessa siffror visar att legeringarna är mycket tilltalande
som värmeöverföringsmedium. För reaktorer är de dock
mindre lämpliga därför att kalium har stort
infångnings-tvärsnitt för neutroner och reagerar med
grafitmodera-torn. Till dessa föredrar man därför numera rent natrium.
Legeringarna har emellertid föreslagits till åtskilliga
andra speciella värmeöverföringsprocesser, t.ex. som bad
för värmebehandlingsugnar på laboratorier, för värmning
Fig. 1. Fasdiagram för natrium-kalium.
av dubbelmantlade reaktionskärl till hög temperatur, för
reglering av formarnas temperatur vid gjutning av glas,
som kylmedium i tubkondensorer vid fraktionerad
kondensation av metallångor, som fyllning i skyddshöljen för
elektriska doppvärmare och i värmeväxlare för
överhettning av ånga.
Vid rumstemperatur är natrium-kaliumlegeringar mer
reaktiva än komponenterna men uppträder kemiskt i
övrigt på samma sätt som dessa. En reducerande alkalisk
smälta för användning vid organiska synteser kan man
erhålla genom att lösa NaK2 i alkalimetallhydroxider; den
har lägre smältpunkt än dessa. Legeringarna används
också vid rening av petroleum. Vid rumstemperatur flytande
legeringar har föreslagits för torkning av vätskor då den
lättrörliga metallen ständigt erbjuder en färsk yta.
Metoden kan av säkerhetsskäl bara användas för
borttagning av spår av vatten.
En legering med 80 °/o K har visat sig synnerligen
användbar vid framställning av alkylnatriumföreningar. Den
är nämligen något aktivare än 40 °/o natriumamalgam,
överskott av legeringen ger emellertid kalium- i stället
för natriumföreningen. NaK har med framgång använts
som kaliumkälla vid syntes av organiska kiselföreningar.
Av fenylisopropyltrifenylsilan har man t.ex. erhållit
tri-fenylsilylkalium, den första organiska kiselmetallförening
som blivit tillgänglig. Den öppnar många nya möjligheter
för syntes av organiska kiselföreningar (Chemical &
Engineering News 14 febr. 1955 s. 648—650). SHl
Aluminiumborhydrid. Genom en ny metod har man
framställt aluminiumborhydrid A1(BH4)S i kilokvantiteter.
Hydriden, som liksom alla andra metallhydrider är ytterst
lättantänd och känslig för hydrolys, syntetiseras vanligen
enligt formeln
A12(CHs)8+ 4 B2H6 —► 2 B(CHS)S + 2 A1(BH4)8
Metoden är dock bara lämplig vid framställning av små
mängder. Enligt den nya metoden omsätts
natriumbor-hydrid med aluminiumklorid enligt formeln
3 NaBH, + A1C18 3 NaCl + A1(BH4)8
De viktigaste bireaktionerna är
2 A1(BH4)8 + 6 HCl —> 2 A1C1S +3 B2H8 + 6 H2
A1(BH4)8 + 12 H20 —» 3 H8BOs + Al(OH)a + 12 H2
A1(BH4) 3 omkristalliseras ur flytande ammoniak eller
iso-propylamin så att den får en renhet av 95—96 °/o. Vattenfri,
sublimerad A1C18 används.
Reaktionskärlet var en horisontell, 2 1 autoklav med
omröring, som värmdes elektriskt och kyldes med vatten i en
rörslinga. Temperaturen bestämdes med termoelement vid
avtappningshålet. Autoklaven förbands med tre glasförlag
i serie genom ett 1,5 cm kopparrör. Förlagen placerades
bakom en vägg av stål och armerat glas.
Metall-glasskarvarna bestod av en speciell mässing och borsilikatglas och
var sfäriska. Sedan NaBH4 och A1C18 vägts in i en
kvävebehållare och satsats i den kvävefyllda autoklaven under
omröring, evakuerades autoklaven till ca 1 mm tryck och
värmdes, då reaktionsprodukterna destillerade över. Större
delen av A1(BH4)8 kondenserades i det första förlagét vid
— 80°C och diboran i de andra och tredje förlagen vid
— 196°C, medan vätgas fortsatte genom systemet.
Destillationshastigheten nådde maximum vid 90—110°C
och reaktionen upphörde, då massan nått en temperatur av
140—150°C efter 6 h. Trycket hölls under 2 mm för
undvikande av sönderdelning och för minskning av
reaktionstiden. När reaktionen var fullständig, stängdes
tryckventilen, och autoklaven kyldes och fylldes med kvävgas.
Återstoden tappades ur och förstördes med etanol.
Då diboran förångades ur förlagen absorberades den i
natriumtrimetoxiborhydrid enligt formeln
B2H„ + 2 NaBH(OCH8)8 —»• 2 NaBH, + 2 B(OCH8)8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
