Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 2. 10 januari 1956 - Mätning av luftströmmar med radioaktiv gas, av Gunnar Aniansson, Gustaf Aniansson och Olle Norén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 7. Resultat
från
rundgångsmätning. Aktiviteten efter
fläkten ovanpå
hö-bingen.
platser där elektriskt uttag från nätet finns på
rimligt avstånd.
Satsningsapparatiir
Det radioaktiva kryptonet, 500 mC, inköptes
från AERE, Harvvell, England, till ett pris av
22 £ 10 sh. Denna mängd 85Kr upptar i rent
tillstånd 0,3 ml volym men levererades uppblandad
med inaktivt krypton till en volym av 6 ml. För
att underlätta utportioneringen av det
radioaktiva materialet överförde man kryptonet, som
levererades i en glasampull, till en 4 1
högtrycksbehållare (AGA typ CL-4/sp med argonventil).
Sedan tillfördes kvävgas till ett tryck av 60 at ö
eller ca 250 1. Denna blandning koin således att
innehålla 2 mC/1 krypton, vilket möjliggjorde
utportionering av det radioaktiva materialet i
mikrocuriemängder.
Satsningsproblemet var vid denna
undersökning av två slag. I det ena fallet skulle en känd,
konstant volym av ca 0,3 1/min satsas under
ca 5 min, i det andra fallet skulle en mindre
noggrant känd volym på ungefär 1 1 satsas
momentant. För det andra ändamålet användes
vanliga leksaksballonger, som fylldes till en viss
diameter och tillslöts. Då de öppnades, strömmade
gasen ut på ca 1 s, vilket var tillräckligt snabbt.
För den kontinuerliga satsningen kunde en
rotameter eller en venturimeter användas. Då
emellertid mätarbetet skulle utföras på ett stort
antal platser och många gånger under obekväma
förhållanden, var det önskvärt med en robust
och mycket pålitlig konstruktion, som en gång
för alla kunde inställas på en känd volym
per min. Detta krav uppfyllde Daléns
klippventil, som normalt används för ljussignalerande
fyrar. Den inställdes på 27 slag per min och en
volym per slag av 10 ml. En nackdel med denna
apparat var dess relativt stora dödvolym, som
emellertid enligt uppgift från AGA kan minskas
genom inbyggnad av en fyllkropp.
Det visade sig också önskvärt att kunna satsa
gas med en tiondel eller en hundradel av den
angivna koncentrationen. Detta löstes så, att en
mindre mängd av den ursprungliga
gasblandningen överfördes till en annan tub, där den
späddes ut med nio delar kvävgas. Från denna
uttogs i sin tur till en tredje tub en mindre
volym, som också späddes ut med nio delar
kvävgas. För att minska riskerna i den händelse en
tubventil skulle råka läcka eller bli otillräckligt
stängd fördelades den mest koncentrerade gasen
på två tuber.
Tillämpning vid liötorkningsförsök
Metoden har närmast använts för att klarlägga
hur stor del av redan använd torkluft som av
fläkten åter förs in i torken (rundgång, fig. 5),
fläktkapaciteten under olika förhållanden,
strömningsbilden i höbingen under torkningen och
självventilationen under natten när fläkten är
avstängd.
Rundgång
Med klippventilen satsades 0,27 1/min av den
högkoncentrerade gasen efter fläkten. Vid en
luftmängd av 500 m3/min, som fläktarna i
medeltal gav vid de tolv undersökta
torkanläggningarna, motsvarade koncentrationen av radio-
Fig. 8. Väntat
stapeldiagram i ett
idealiserat fall med 20 °lo
rundgång.
Fig. 9. Samband
mellan
luftmängd och
fläktens varvtal,
uppmätt • med
pitotrör, o med
radioaktiv
kryptongas; x
statiskt tryck.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
