Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 4. 24 januari 1956 - Andras erfarenheter - Heavy-duty-oljornas verkan i bilmotorer, av EBr — SHl - Perteknat som korrosionsinhibitor, av SHl - Nitrofuraner, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i O januari 1956
59
Fig. 1. Elektronmikro fotografier av oljeprov tagna under
körning av en personbil; upptill t.v. ny olja, t.h. efter 5 h
körning; nedtill t.v. efter 15 h, t.h. efter \0 h. Detergent
0,5 °/o bariumpetroleumsulfonat.
fasta partiklar i oljan. Detergentens molekyler klumpar
nämligen lätt ihop sig till aggregat, vilka samlas kring de
i oljan uppstående fasta partiklarna och hindrar dessa att
bilda större samlingar.
Under oljans närvaro i motorn ökas antalet fasta
partiklar, medan antalet icke engagerade fria
detergentpar-tiklar minskas. En undersökning i elektronmikroskop av
oljeprov från en personbil som körts i laboratorium visar
tydligt (fig. 1), hur detergentpartiklarna skockar sig kring
uppstående smutspartiklar och håller dem i dispersion.
Allt eftersom oljan blir mera använd, minskas antalet fria
detergentpartiklar, och de fasta partiklarna bildar aggregat
som så småningom växer.
En del detergenter kan hålla de fasta partiklarna så små,
att man kan säga, att dessa praktiskt taget befinner sig i
kolloidal lösning i stället för i dispersion. Detta är det
mest effektiva sätt, varpå en olja med detergent kan
fungera i motorn. Om den kan lösa smutsen, allt eftersom
denna uppstår, kan ju inga avsättningar alls uppkomma.
Emellertid är detergenternas verkan ganska olika under
de små och moderata motorbelastningar, som mest
påverkar avsättningarna i förbränningsrummet. Man har i USA
gjort försök med fyra olika detergenter, nämligen basiskt
bariumfenat (A), basiskt bariumpetroleumsulfonat (B), en
annan detergent innehållande metall (D) och ett
sampoly-merisat av laurylmetakrylat och dietylaminoetylmetakrylat
(C). Detergent A hade relativt svag dispergerande effekt,
B och D hade ingen alls, och C löste fullkomligt de
oxidationsprodukter som uppstod i oljan.
Utom mot oxidationsproduklerna i oljan måste en olja
med detergent även kunna skydda mot sotavsättningar,
som uppstår vid mer eller mindre ofullständig förbränning
av bränslet. De fyra detergenterna blandades var för sig i
en koncentration av 0,5 vikt-°/o med fotogen, innehållande
fint fördelat kol såväl i närvaro av vatten som utan dylikt.
Kondensvatten är ju alltid närvarande i motorer under
mindre belastningar, då temperaturen vid väggarna
understiger ca 65°C.
Detergenterna B och C bibehöll fullständig dispersion av
Fig. 2. Vattens inverkan på
deter-genters dispersionsförmåga;
sotsus-pension t.v. i torr, t.h. i våt
fotogen; A, B och D olja med
metall-haltiga detergenter, C olja med ett
askfritt polymerisat.
kolet under iner än 6 dygn, medan A och D förlorade
denna förmåga redan efter 1 dygn (fig. 2). Detsamma gällde
emellertid även för B när 1 vol-%> vatten tillsattes.
Detergent C behöll dock sin dispergerande effekt även i närvaro
av vattnet.
Även en del andra prov gjordes bl.a. om förmågan att
fördröja uppkomsten av stora flockar av smutspartiklar
samt att icke fälla ut smuts vid skakning. Vid 40 h
skakprov fyllde detergenten C kraven hela tiden, de övriga tre
endast under 4—15 h. Dessa prov såväl som försök vid
andra oljelaboratorier synes bekräfta, att
metalldetergen-terna är mindre effektiva än övriga även i dessa avseenden
samt att i synnerhet den askfria polymera detergenten C på
grund av sin goda dispergeringsförmåga är betydligt
överlägsen de övriga (R L Willis & E C Ballard i SAE
Journal sept. 1955 s. 48). EBr — SHl
Perteknat som korrosionsinhibitor. Betydande mängd
teknetium erhålls numera ur klyvningsprodukterna från
atomreaktorer, och man har därför fått möjlighet att
närmare undersöka detta grundämnes egenskaper. Härvid har
man bl.a. funnit att kaliumperteknat KTe04 kan användas
som korrosionsinhibitor för elektrolyt järn, mjukt stål och
gjutjärn i luftat vatten.
Denna upptäckt är av värde därför att man kan jämföra
perteknatjonens verkan med andra joners med formeln
X02", av vilka flera är korrosionsinhibitorer, t.ex.
kro-mat-, molybdat- och volframatjonerna. Av alla dessa är
kromatjonen närmast lik perteknatjonen. Man hoppas att
en jämförelse av de korrosionsinhiberande jonernas effekt
och av deras andra egenskaper skall ge en klarare
uppfattning om inhiberingsprocessens mekanism (Chemical &
Engineering News 21 mars 1955 s. 1196). SHl
Nitrofuraner. En grupp nitroderivat av furan C4H40, en
förening med en femring av fyra kol- och en syreatom,
har starkt bakteriedödande effekt. Några av dem
prövades första gången på människor i Storbritannien 1944 vid
ett sjukhus där man tagit emot sårade från invasionen i
Frankrike. Man hade nämligen många fall av starkt
infekterade sår- och brännskador som inte kunde botas med
vanligen använda medel. Resultatet blev mycket gott.
Nitrofuraner hade redan före 1944 studerats i USA, och
hittills har där mer än 300 olika preparat framställts
och provats. Framgången vid deras användning till
sårbehandling medförde att kommersiell tillverkning av ett
av dem, nitrofurazon, började i USA 1944. Därefter kom
nitrofurfurylmetyleter 1948, furazolidon 1952 och
nitro-furantoin 1953. I dag tillverkas dessa läkemedel också i
åtskilliga europeiska länder, däribland Sverige.
Nitrofurazon har fått den största användningen, framför
allt för sårbehandling men också för behandling av
infektioner bl.a. i ögon, öron och näsa.
Nitrofurfurylmetyleter utnyttjas särskilt mot svampinfektioner. Furazolidon
har hittills inte använts för människor men är av stor
betydelse vid behandling av sjukdomar hos husdjur, särskilt
kycklingar och kalkoner. Nitrofurantoin utnyttjas mot
infektioner i urinvägarna hos människor.
Som utgångsmaterial vid tillverkning av tre av
nitrofura-nerna används furfural. Denna nitreras med rykande sal-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
