Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 6. 7 februari 1956 - Elförbrukning och produktionsutveckling i Sverige 1954—1961, av Sven Lalander och Mats Bärlund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i O januari 1956
105
Elförbrukning och produktionsutveckling
i Sverige 1954-1961
Överingenjör Sven Lalander och byrådirektör Mats Bcirlund, Stockholm
De stora investeringsbehoven och de långa
byggnadstiderna inom kraftverksindustrin
kräver en omsorgsfull planering av
utbyggnadsverksamheten. Tillförlitliga prognoser för den
framtida förbrukningsutvecklingen är av
grundläggande betydelse för denna planering. Någon
vetenskapligt exakt metod att förutspå den
framtida elförbrukningen existerar ej. Man måste
nöja sig med att nå fram till den sannolika
utvecklingen. Härvid utnyttjas teoretiska
spekulationer, praktiska beräkningar, rundfrågor,
intervjuer m.m., dvs. allt vad som brukar
sammanfattas under benämningen efterfrågeanalys.
Denna utföres under utnyttjande av praktiska
erfarenheter från tidigare liknande
undersökningar.
Elektricitetens roll i det moderna samhället är
så genomgripande, att en elprognos måste redan
på ett tidigt stadium tangera det
nationalekonomiska planet via den ekonomiska tillväxtens
problem. Av största intresse är härvid
produktionsutvecklingen, som utgör en funktion av de
två variablerna arbetskraft och realkapital.
Produktionstillväxten kan betraktas som resultatet
av en ökad tillgång på endera arbetskraft eller
realkapital (eller bådadera) eller bero på
förändringar av produktionsfunktionen, varigenom
tillgänglig arbetskraft och realkapital utnyttjas
bättre (t.ex. förbättrad produktivitet på grund
av tekniska nykonstruktioner).
Ända till mitten av 1940-talet underlättades
produktionsstegringen inom svensk industri av en
successiv stegring av arbetskrafttillgången. Vid
denna tidpunkt inträffade en omsvängning, och
sedan dess har arbetarantalet snarast haft en
sjunkande tendens, vilket endast i begränsad
omfattning kompenserats av en ökning av
förvaltningspersonalen. Trots den stagnerande
arbetskrafttillgången har den årliga
produktionsstegringen under den senaste tioårsperioden
varit större än tidigare, beroende på en kraftigt
ökad produktivitet. För framtiden måste man
räkna med en stagnerande tillväxt, framför allt
för den arbetsföra delen av befolkningen.
Industrin kommer fortfarande att dra till sig
arbetskraft från jordbruket. Samtidigt torde emellertid
621.311.1(485)
den avtappning av arbetskraft från industrin till
andra stadsnäringar, som redan gjort sig
märkbar, komma att få ökad omfattning. Alla
prognoser för industrins produktionsutveckling under
de närmaste decennierna synes därför böra utgå
ifrån en i stort sett stationär arbetskrafttillgång.
Kapitalinvesteringarnas betydelse för
produktionsutvecklingen är alltför bekant för att
behöva närmare diskuteras. Här skall endast
påpekas att det allmänt omfattade önskemålet om
en fortsatt industriell produktionsstegring
kräver att tillräckligt sparkapital ställs till
industrins förfogande för en fortgående utbyggnad
och rationalisering av produktionsapparaten. Det
är av denna anledning ej möjligt att vid
långtidsprognoser ta hänsyn till sådana
investeringsbegränsningar, som betingas av kortvariga
konjunkturfluktuationer.
En av de grundläggande förutsättningarna för
en fortsatt produktionsstegring är en
tillfredsställande energiförsörjning. En begränsad
tillgång på arbetskraft måste kompenseras genom
ökad mekanisering och rationalisering, vilket i
flertalet fall innebär en snabbt stegrad
installation av elmotorer. Dessa förhållanden illustreras
av den hittillsvarande utvecklingen i Sverige,
tabell 1. Under perioden 1939—1953 steg
industriproduktionen med 52 %, trots att
arbetarantalet växte med endast 15 %. Detta
möjliggjordes av att den installerade motoreffekten
steg med ej mindre än 92 %.
Den totala elförbrukningen inom industrin har
vuxit snabbare än motoreffekten, tabell 1. Detta
sammanhänger med prisutvecklingen för elektri-
Tabell 1. Industrins produktionsutveckling och
elförbrukning
1939 1953 Ökning
1939—1953
°/o
Index för
industriproduktionen ...................... 100 152 52
Tusental industriarbetare ... 564 646 15
Installerad elmotoreffekt MW 2 180 4 180 92
Industrins elförbrukning
(exkl. elångpannor) MkWh 5 620 11 480 104
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
