Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 6. 7 februari 1956 - Elförbrukning och produktionsutveckling i Sverige 1954—1961, av Sven Lalander och Mats Bärlund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i O januari 1956
107
1954—1961 lagts på industrin beror på den
grundläggande betydelse industriproduktionen
har på utvecklingen även inom andra
näringsgrenar.
Järnindustri
Produktionen av handelsfärdigt järn och stål
steg under 1955 till ca 1,4 Mt och har därmed
närmat sig det mål, som uppställdes då
järnverkens stora utbyggnadsprogram diskuterades
under de första efterkrigsåren. Utbyggnaderna
fortsätter emellertid och det närmaste målet är att
göra Sverige i stort sett självförsörjande på
järnets område. Detta anses möjligt inom en
tioårsperiod, varvid produktionen skulle stiga till
1,8 Mt 1961 och 2,1 Mt 1965.
Utvecklingen av de olika järn- och
stålprocesserna, fig. 1, åskådliggör hur olika
tillverkningsmetoder av tekniska och ekonomiska skäl
successivt avlöst varandra. Ur elsynpunkt är det av
betydelse att elhyttorna för framställning av
elektrotackjärn nu i stort sett synes ha spelat
ut sin roll. Däremot har elektrostålet intill de
senaste åren expanderat starkt. Den relativa
stagnation som förutspås för elektrostålet för
framtiden sammanhänger med utvecklingen av
nya metoder för färskning av tackjärn med
syrgas eller syreanrikad luft. Eftersom den totala
stålproduktionen väntas växa kraftigt, till ca 2,7
Mt 1961, fordras trots detta många nya
elektro-stålugnar. Järnsvamptillverkningen väntas
expandera kraftigt och produktionen torde
tredubblas under den närmaste tioårsperioden.
Ovanstående produktionsprognoser innebär för
järnindustrins del ett kraftigt stegrat elbehov
under perioden 1954—1961. Den procentuella
stegringen på 5,7 % per år överstiger väsentligt
den hittillsvarande utvecklingen under
efterkrigstiden.
Ferrolegeringsindustri
Ferrolegeringsverkens produktionsplaner siktar
mot att även i framtiden tillfredsställa den
svenska järnindustrins behov samt att bibehålla
nuvarande internationella marknader för vissa
specialprodukter.
Metall- och verkstadsindustri
Produktionen inom metallverken har ökat
kraftigt under senare år framför allt genom en
ökning av aluminiumproduktionen från 4 000 till
11 000 t under perioden 1950—1954. För
närvarande täcker den inhemska produktionen ca
40 % av den totala aluminiumkonsumtionen och
man strävar efter att bibehålla denna relation
även i framtiden. Då konsumtionen stiger snabbt,
planeras nya väsentliga utbyggnader av
produktionskapaciteten.
Den svenska verkstadsindustrin har under de
senaste decennierna utvecklats mycket snabbt
till en av våra viktigaste industrigrenar. Detta
åskådliggöres av att Sverige har den högsta
järnkonsumtionen per invånare i Europa, ca 300
kg/år. Eftersom ej mindre än en fjärdedel av
verkstadsindustrins produkter exporteras är
produktionsutvecklingen starkt beroende av den
internationella konkurrensförmågan. Den snabba
stegringen av lönenivån under senare år har
skärpt exportsvårigheterna och man väntar sig
för framtiden en lugnare produktionsutveckling.
Cementindustri
Den inhemska cementkonsumtionen
karakteriserar i stort byggnadsverksamhetens omfattning,
och dess utvecklingstendenser har därför ett
betydande allmänintresse. Sedan lång tid tillbaka
har cementkonsumtionen — för övrigt i likhet
med elförbrukningen — ungefär fördubblats
varje decennium. Man väntar sig ej någon
avmattning i denna utvecklingstakt under den
närmaste tioårsperioden och planerar en kraftig
utbyggnad av produktionskapaciteten.
Massaindustri
Under många år ansågs de inhemska
skogstillgångarna ej medge någon nämnvärd ökning av
massaproduktionen utöver den nivå på 2,8 Mt,
som uppnåddes redan 1937. Skogstaxeringarna
Fig. 1. Fördelningen av Sveriges järn- och ståltillverkning på olika framställningsmetoder; t.v. tackjärnsproduktionen 1900
—1965, t.h. välljärns- ocli stålproduktionen 1860—1965.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
