Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 7. 14 februari 1956 - Böcker - Bearing lubrication analysis, av Stig Ericsson - Mechanical world year book 1956, av Wll - Hänt inom tekniken - Kurs »Bergsprängningsteknik» - Det Norske Ingeniørforenings pris - IVA:s presidium 1956 - Skånska Ingenjörsklubben - Norges Tekniska Vitenskapsakademi - VDI firar sitt 100-årsjubileum - Ett samarbete Televerket—LME inom elektroniken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
138
, TEKNISK TIDSKRIFT
metod för bestämning av lagertemperaturen.
Lagermaterialen har ägnats ett särskilt kapitel, och till sist behandlas
gränsskiktssmörjning och ett par typer av självsmörjande
lager.
Trots det ringa sidantalet ger boken en god bild av de
problem en konstruktör ställs inför vid utformningen av
glidlager. Förf. har lyckats fånga det väsentliga inom
området, och han presenterar teorierna klart och lättfattligt
utan att fördenskull förfalla till vilseledande förenklingar.
De kunskaper boken meddelar är emellertid tillräckliga
endast för konstruktion av enklare lagringar, men detta
uppväges delvis av att till varje kapitel fogats ett antal väl
valda referenser. Skall någon kritik riktas mot innehållet,
vore det att ingenting finns nämnt om axiella blocklager,
vilket med hänsyn till den allmänt formulerade titeln hade
varit väl motiverat. Tryck, bilder och papperskvalitet
liksom bindning är av högsta klass.
Boken kan varmt rekommenderas den som vill skaffa sig
en god grund för ytterligare studier inom detta område.
Även som komplement till kurslitteraturen vid tekniska
högskolor och tekniska gymnasier har den en uppgift att
fylla. Stig Ericsson
Mechanical world year book 1956. Emmott, London
1956. 360 s. + 254 s. annonser m.m., ill. 4 sh. 6 p.
I jämförelse med föregående års upplaga (Tekn. T. 1955
s. 246) har omfånget ökats med ca 25 s. Den största
förändringen representeras av ett helt nytt kapitel om
gasturbiner på 30 s. med beräkningsformler,
konstruktionsskisser och diagram. I övrigt har text och tabeller
moderniserats. Wll
Hänt inom tekniken
Kurs "Bergsprängningsteknik" anordnas den 12—15
mars 1956 i Stockholm av Svenska Teknologföreningen i
samarbete med Svenska Väg- och Vattenbyggares
Riksförbund. Kursen är avsedd främst för yngre ingenjörer som
vill skaffa sig praktiska synpunkter inom
bergsprängningsområdet och är öppen för alla inom byggnadsfacket
verksamma.
Inom bergsprängningstekniken har de senaste tio åren
kännetecknats av en nästan revolutionerande utveckling
och rationalisering av samtliga i arbetet ingående
arbetsmoment: borrning, laddning, skjutning och borttransport
av massor. Denna utveckling, där de svenska insatserna
varit mycket betydade, har resulterat i väsentligt minskade
kostnader för vissa anläggningsarbeten. Trots
penningvärdesförsämring och höjda arbetslöner är
sprängningskostnaderna i dag ej mycket högre än för tio år sedan.
Projekt som tidigare var otänkbara, genomförs i dag med
gott resultat ur såväl teknisk som ekonomisk synpunkt.
Så t.ex. har man i många fall kunnat förlägga olika lokaler
— verkstäder, magasin, oljeledningsanläggningar — i berg
i stället för ovan jord, och byggnadsteknikerna har därför
fått en vidare sektor för denna del av sin verksamhet.
ökad specialisering kräver emellertid ökade
specialkunskaper och tyvärr har nuvarande kursplaner vid de
tekniska högskolorna för väg- och vattenbyggarnas del endast
i begränsad omfattning kunnat meddela sådana kunskaper
inom bergsprängningstekniken. Mot bakgrunden härav har
den nu aktuella kursen kommit till stånd.
Den Norske Ingeniørforenings pris, "Hydroprisen",
utdelas årligen till en norsk ingenjör som belöning av
framstående arbete på forskningens eller industrins områden.
Priset instiftades 1951 genom en gåva av Norsk Hydro.
Det har hittills tilldelats Odd Dahl 1952, C K Kielland
1953 och Henrik Christie 1954.
För 1955 har priset tilldelats civilingenjör Finn
Jeremias-sen för hans banbrytande arbete på en ny
kristallisations-process som ger en full och riktig utnyttjning av den tidi-
gare kända lagen om den metastabila övermättningen.
Kännetecknande för den nya metoden är att man nu i
enkla apparater kan hålla en mycket hög produktion vid
indunstning, kylning eller vakuumkylning utan att
överskrida den metastabila övermättningen.
Den kemiska industrin i hela världen har förstått att
värdesätta Finn Jeremiassens insats. Hans apparater är i
dag, under namn av Jeremiassen- eller Oslo-kristallisatorer
(Tekn. T. 1949 s. 740), i drift i 120 anläggningar i 16
länder i alla fem världsdelarna. De behandlar 37 olika
produkter. Särskilt anmärkningsvärd är en anläggning i Sindri
i Indien för indunstning och kristallisation av 350 000 t/år
ammoniumsulfat, en anläggning som skall fördubblas inom
närmaste framtid och som antagligen är Asiens största
kemiska industri.
Finn Jeremiassen är född 1885. Han leder A/S Krystal,
Oslo, ett företag som ban startade 1923.
IVA:s presidium 1956 består av f.d. överdirektör
Karl-Gustaf Ljungdahl, preses, professor Erik Rudberg, förste
vice preses, samt direktör Hjalmar Olson, andre rice
preses.
Skånska Ingenjörsklubben. För 1956 är Anders
Bergman ordförande, Per Stenberg och Erik Stoije vice
ordförande samt Olof Härlin sekreterare.
Norges Tekniske Vitenskapsakademi stiftades på ett
konstituerande möte i Trondheim hösten 1955. Frågan
hade förberetts av en kommitté bestående av
professorerna Inge Lyse, N Lefring, R Gran Olsson, N A Sörensen
och H Wergeland med direktör K Stenstadvold som
sekreterare. Kommittén skall fungera som interimsstyrelse för
akademin intill dennas första årsmöte.
Stiftarna framhåller, att man i Norge länge saknat ett
fackligt forum där teknisk-vetenskapliga arbeten kan
framläggas och diskuteras och där man kan få den personliga
kontakt med kolleger som det dagliga arbetet ofta inte ger
möjligheter till. Medan övriga vetenskapsgrenar i många
år har kunnat täcka sitt behov av ett dylikt forum genom
olika redan existerande lärda sällskap såsom Det Kgl.
Norske Videnskabers Selskab i Trondheim och
Videnskabs-akademiet i Oslo, och medan kolleger inom de tekniska
vetenskaperna i grannländerna för länge sedan har skapat
akademier av motsvarande slag, har man i Norge inte
haft någonting sådant.
Den vetenskapliga staben vid Norges Tekniske Høgskole
och anslutna forskningsinstitut har särskilt starkt saknat
ett akademiskt forum av denna art och initiativet till
akademins grundande har därför utgått från denna krets. Man
antar emellertid att ett liknande behov finns också vid
övriga tekniska forskningscentra i Norge, och akademins
statuter förutsätter därför bildandet av egna grupper
också på andra orter i landet.
VDI firar sitt 100-årsjubileum den 12—15 maj 1956
med ett stort festsammanträde i Berlin.
Ett samarbete Televerket—LME inom elektroniken
har avtalats. Bakgrunden till avtalet utgör den förnämliga
position som vårt land för närvarande intar i tekniskt,
produktions- och driftmässigt avseende på
telefonstationsområdet. Sverige hör i tekniskt avseende till de ledande
länderna i Europa och står i fråga om telefontäthet endast
tillbaka för USA. Parterna har velat göra vad på dem
ankommer då det gäller att vidmakthålla och stärka denna
position inför inbrottet av en ny teknik på området.
I inledningen till avtalet säges att både Telestyrelsen och
Telefon AB L M Ericsson har sedan någon tid var för
sig och med var sin för ändamålet organiserad avdelning
bedrivit forsknings- och utvecklingsarbete inom den
elektroniska kopplingstekniken. Erfarenheterna på detta
område både i Sverige och utomlands tyder på att man inom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
