Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 8. 21 februari 1956 - Schweizisk dammbyggnadskonst, av G Lbg - Böcker - Engelsk-svenskt fotografiskt lexikon, av SHl - Bostadsfrågor i Tyskland, Schweiz, Frankrike, Danmark, Norge, av Sture Nyström - Elements of heat treatment, av K Amberg - Valves for A.F. amplifiers, av Sture Edsman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i O januari 1956
159
i 6 m3 byttor med 20 t kabelkranar. Små traktorer med
schaktblad har använts för betongens utplanering. Särskild
omsorg har nedlagts för att få gjutfogarna täta (Gerald
Schmitter i Bauingenieur 1955 h. 10 s. 363). G Lbg
Böcker
Engelsk-svenskt fotografiskt lexikon, av Hugo
Englund. Nordisk Rotogravyr, Stockholm 1955. 106 s. 8,50 kr.
Ordboken innehåller huvudsakligen facktermer för
fotografi och film men även en hel del andra ord som strängt
taget inte behövs i en ordbok av denna typ. Det synes
emellertid bättre att för många tagits med än för få, och
av facktermer synes praktiskt taget alla ha kommit med.
Boken torde därför vara mycket användbar vid studium
av engelsk fotografisk litteratur.
översättningarna är i regel tillfredsställande. Man kan
möjligen anmärka på den ordningsföljd i vilken förf. ofta
placerat olika alternativ, t.ex. "softfokus" före
"mjukteckning", då detta innebär en rekommendation av det
främmande ordet framför det svenska. De förklaringar, som på
många ställen tillfogats är mycket upplysande.
Ett och annat misstag kan man dock råka på. Förf. har
översatt t.ex. "concave mirror" med "reflektorspegel" i
stället för med "konkav spegel" (använd som
reflektorspegel) och "chlorobromide paper" med
"förstoringspapper" i stället för med "klorbromsilverpapper" (för
kontaktkopiering eller förstoring); motsvarande gäller för
"bromide paper". Tryckfelen tycks vara mycket få men
saknas inte helt, t.ex. "deplated battery" i stället för
"de-pleted battery". SHI
Bostadsfrågor i Tyskland, Schweiz, Frankrike,
Danmark, Norge, av Harry Bernhard. Sveriges
Allmännyttiga Bostadsföretag, Göteborg 1955. 44 s., ill. 6 kr.
För att vidga underlaget för en grundlig översyn och
eventuell omarbetning av Bostadsstyrelsens normer vid
värdering av bostadshus bereddes förf. möjlighet att i de
angivna länderna i slutet av 1953 och början av 1954
studera de förhållanden, som i första hand hör samman med
låneverksamhet för bostadsändamål.
Särskilt utförligt har förhållandena i Tyskland
behandlats, såsom den statliga långivningen, de allmännyttiga
bostadsföretagen och deras revisionsförbund,
upphandlingsförordningen, forskningen och propagandan. Dessutom
lämnas en del upplysningar om verksamheten hos
bostadsföretag i Mannheim, Frankfurt, Hamburg och Berlin. Av
redogörelsen för förhållandena i Schweiz intresserar
speciellt resultatet av en undersökning över
konkurrensförhållanden inom byggnadsindustrin där. För de övriga tre
länderna — Frankrike, Danmark och Norge — redogörs för
den statliga långivningen och aktuella byggnads- och
boendekostnadsfrågor. Hela redogörelsen slutar med en
sammanfattning av erfarenheter och rekommendationer.
Som förf. framhåller lider redogörelsen av en viss
ensidighet genom att hans förbindelser i huvudsak skedde
över vissa statliga myndigheter och över de allmännyttiga
bostadsföretagens organisationer. Givetvis är detta
beklagligt men i detta fall dock förståeligt. Redogörelsen skulle
otvivelaktigt ha vunnit, om det på några ställen rikt
flödande och för en svensk svårbedömbara siffermaterialet
förkortats eller överförts till särskilda bilagor. I gengäld
skulle det ha varit värdefullt med en utförligare motivering
för valet av en del av de redovisade ekonomiska och
organisatoriska formerna i de besökta länderna, i synnerhet
som förf. fullt riktigt framhåller att jämförelser och
slutsatser måste göras med stor försiktighet, då man överväger
tillämpningar i vårt land.
För diskussioner om framtida lösningar av de aktuella
problemen inom det svenska bostadsbyggandet finns
emellertid en mängd intressant stoff. Dit får väl framför allt
räknas avsnitten om värderingsprinciper, en enhetlig upp-
handlingsförordning, massberäkningsförfarandet,
normalkontoplaner och införandet av särskilda revisionsförbund.
Dessa frågor pockar på snar lösning och bostadspolitiker,
bostadsbyggare och fastighetsekonomer tillrådes att läsa
och noga begrunda de värdefulla rekommendationer förf.
lagt fram i denna skrift. Sture Nyström
Elements of heat treatment, av George M Enos &
William E Fontaine. Wiley & Sons, New York —
Chapman & Hall, London 1953. 286 s., 130 fig. 5 $.
Boken är en kursbok i värmebehandling för nyintagna
mekanister vid Purdue University och ingår i kursen för
mekanisk teknologi. Boken ger i början en kort översikt
över metallernas och legeringarnas natur och en översikt
av de vanligaste binära tillståndsdiagrammen.
Hållfasthetsprovningen omfattar ett kapitel likaså
värmebehandling av icke-järnmetaller, övriga delar behandlar stålets
värmebehandling och de strukturförändringar som därvid
uppkommer samt härdbarheten. Härdbarheten behandlas
med utgångspunkt från Jominy-provet, isoterma och
kontinuerliga omvandlingsdiagram samt enligt Grossman.
Vid behandling av de teoretiska förutsättningarna för
värmebehandlingsprocesserna förekommer vissa
oegent-ligheter. När det gäller martensit anges visserligen olika
uppfattningar om vad martensiten är men förff. anser att
den är ett aggregat av ferrit och submikroskopisk
järnkarbid. Hårdheten förklaras med att dessa fina
karbidpartiklar låser glidplanen i ferriten. Enligt nuvarande
uppfattning är martensiten en metastabil additionslösning av kol
i alfajärn, varvid alfajärnet antar ett tetragonalt gitter där
tetragonaliteten ökar med ökad kolhalt. Denna
gitterdefor-mation är orsaken till hårdheten hos martensiten.
Beträffande strukturen troostit anges att den är en
sönderfallsprodukt av martensit. Denna uppfattning är mycket
föråldrad. Troostit bildas vid temperaturer över 500° och
är mycket finlamellär perlit. Vid behandling av
anlöp-ningsstrukturerna använder förff. uttrycket anlöpt
martensit vilket är riktigt, likaså att vid anlöpning aldrig bildas
perlit. Trots detta anges under en bild av anlöpt martensit
att strukturen är fin perlit.
I ett avsnitt behandlas de legerade stålen, huvudsakligen
de låglegerade konstruktionsstålen, med ett litet avsnitt
om de rostfria stålen. Beträffande avdelningen om
ythärd-ning är intet att tillägga. Den behandlar de olika
metoderna för sätthärdning, nitrering, flam- och
induktionshärd-ning på traditionellt sätt. Samma gäller avsnitten om
gjutjärn och icke-järnmetaller.
I sin helhet ger dock boken en god översikt över
värmebehandlingen av stålet och fyller väl den uppgift den är
avsedd för nämligen som kursbok. K Amberg
Valves for A.F. amplifiers, av E Rodenhuis. Philips’
Technical Library, Eindhoven 1954. 148 s., 88 fig. 5,90 hfl.
Boken utgör ett komplement till Elektronenröhren bd 5
(Tekn. T. 1954 s. 854) och är en praktisk handledning vid
förstärkarbygge. I första kapitlet beskrivs hur de olika
komponenterna skall placeras på chassiet och hur
kopplingen bör ske. Så följer en beskrivning av olika
förstär-karsteg samt en detaljerad beskrivning av rörtyperna
EF40, EF86, ECC40, ECC83, EL34, EL84 och GZ34, som
tydligen ansetts särskilt lämpliga för
lågfrekvensförstärkare. Därefter kommer praktiska anvisningar vid
användande av rörkurvor och rördata samt en beskrivning av
speciella kopplingar bl.a. motkoppling och tonkontroll.
Förstärkarens övriga komponenter som transformatorer
och högtalare behandlas i kap. 5.
I det sista kapitlet följer så en brokig samling
förstär-karscheman, i de flesta fall med motkoppling, men tyvärr
alltför svag för att någon mera betydande minskning av
distorsionen skall erhållas. Ett av de få undantagen utgör
en 10 W förstärkare där också distorsionen är så låg att
man kan tala om en modern konstruktion för "high
fi-delity"-mottagning. Tyvärr användes i detta schema ECC83
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
