Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 8. 21 februari 1956 - Böcker - Calibration of temperature measuring instruments, av Wll - Internationella Valutafonden, av WS - Grafiska symboler för elektrisk teleteknik, av WS - »Esseltetryck», av WS - AB Karlstads Mekaniska Werkstad - Honeywell AB - Schiess AG - Från de tekniska högskolorna - CTH
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
162
, TEKNISK TIDSKRIFT
Härefter följer en beskrivning i anslutning till bilder av
erforderlig apparatur för mätningar vid de olika
fix-punkterna. Vidare redogörs för primära
standardinstrument, såsom platinamotståndstermometer,
platina-platina-rodiumtermoelement och optisk standardpyrometer.
De för vanliga kalibreringar bäst lämpade "working
standards", vätsketermometrar och termoelement av olika slag
beskrivs härefter, varpå följer redogörelse för
rutinprovning av vätsketermometrar, motståndstermometrar,
termoelement, volframbandlampor och optiska pyrometrar.
Slutligen behandlas bad och ugnar för termometerkalibrering.
Boken innehåller mycket av stort värde för den som
sysslar med temperaturmätningar. Endast Celsius-grader
används, ej Fahrenheit. Wll
Internationella Valutafonden, av Gunnar åkermalm.
Sveriges Allmännna Exportförening, Stockholm 1955. 8-1 s.
14 kr.
De senaste årens ekonomiska debatt har ofta rört sig om
ämnet konvertibilitet. Man pockar på att de västeuropeiska
valutorna skall bli utbytbara i dollar; sinsemellan är dessa
valutor i stor utsträckning fritt utväxlingsbara tack vare
Europeiska Betalningsunionens clearingsystem. I detta
sammanhang har allt större uppmärksamhet börjat riktas
på Internationella Valutafonden.
Föreliggande skrift är en aktuell presentation av fonden.
Förf. är bankdirektör i Riksbanken och representant för
de fem nordiska länderna i fondens direktion.
Framställningen inleds med en historik och ett kapitel om själva
organisationen, varefter förf. ingående redogör för fondens
verksamhet. I ett anslutande kapitel försöker förf. bedöma
fondens framtida arbetsuppgifter, särskilt med hänsyn till
en eventuell valutakonvertibilitet. En bilaga innehåller
Valutafondens stadga (på engelska), uppgifter om fondens
medlemmar och kvoter samt tillgångar i guld och valutor
m.m. WS
Grafiska symboler för elektrisk teleteknik (SEN 42 01).
SIS, Stockholm 1955. 95 s., ill. 9 kr.
Häftet upptar först allmänna elektrotekniska symboler
som delvis ansluter sig till "Grafiska symboler för elektrisk
kraftteknik", SEN 1-1950, såsom symboler för strömkällor,
effektriktning, reglerbarhet, jordning, ledningar etc.
Huvuddelen av samlingen upptar symboler för olika
teletekniska komponenter, apparater, anläggningsdelar såsom
motstånd, spolar, kondensatorer, filter, antenner,
elektronrör, elektromekaniska apparater, elektroakustiska
apparater, apparater inom telefon-, telegraf- och radiotekniken,
signalgivare, instrument m.m. De ca 600 symbolerna berör
hela teletekniken utom mikrovågstekniken vilken skall
behandlas i en speciell symbolsamling.
För en och samma apparat anges ofta en symbol för
flerlinjescheman och en för enlinjescheman. Vidare har
som samlande benämning för komponenter såsom
motstånd, spolar, kondensatorer införts ordet tvåpol. Som
hjälpsymboler har upptagits särskilda symboler för
olin-jaritet avsedda att kombineras med andra symboler. De
kan användas för spänningsberoende motstånd och spolar
för termostater, modulatorer, demodulatorer osv.
Denna symbolsamling och de allmänna grafiska
symbolerna för elektrisk kraftteknik, SEN 1-1950, utgör stommen
i den serie av grafiska symboler som utgivits av Svenska
Elektriska Kommissionen. De kompletteras av
symbolsamlingar för mindre centrala områden, nämligen "Grafiska
symboler för bananläggningar", SEN 24-1938,
"Bilelektriska symboler", SEN-81 04, samt den nämnda planerade
symbolsamlingen för mikrovågsteknik. WS
"Esseltetryck" är en 24-sidig skrift i folioformat, tryckt
på gravyrtryck- och konsttryckpapper, i vilken Esselte AB,
Stockholm, skildrar i första hand olika sidor av det
grafiska skapandet — bokstäverna, affischen, reklamtrycket.
Andra uppsatser ägnas det moderna partibokbinderiet och
kontorsboksfabriken, klichétillverkning samt
slättrycks-produktion. Slutligen ingår ett axplock av Esseltetryck.
Bland uppsatsförfattarna märks Anders Österling, Erik
Wettergren, Alf Liedholm och Ulf Hård af Segerstad.
Texten är satt med flera olika typsnitt, och för läsaren
är det värdefullt att han får veta vilka de är: Baskerville,
Bodoni, Garamond, Bembo, Times, Kumlien Medieval samt
Forsbergs Berling-antikva — Rembrantbibelns stil — "den
renaste och vackraste antikva som framställts i vår tid".
Text och illustrationsmaterial, typografi och konstnärlig
utformning samverkar på ett föredömligt sätt, och
resultatet — skriften — har blivit ett skönt och läsvärt
mästar-prov i sin art. WS
AB Karlstads Mekaniska Werkstad, Karlstad, har
utarbetat en elegant, rikt illustrerad informationsbroschyr
(40 s.) för sina tjänstemän. Broschyren är en behaglig och
lättsmält brygd på lämpliga doser av företagshistorik,
tillverkningsprogram, "viktigt att veta", information i
hälso-och trygghetsfrågor samt föreningar och nämnder, en brygd
väl ägnad att ge läsarna känsla av trivsel och trygghet,
ansvar och stolthet över det egna företaget.
Honeywell AB, Stockholm. Katalog 101 a (20 s.)
omfattar strömbrytare för industrin (gränslägesbrytare,
ex-plosionssäkra brytare, stänksäkra brytare, olika slag av
kapslade brytare m.m.) av amerikanskt fabrikat Micro
S wi t ch.
Schiess AG, Dusseldorf, som i Sverige representeras av
Maskin AB Karlebo, Stockholm, beskriver i prospektet
"Schiess Zweiständer-Karusselldrehbänke" (24 s.) stora
karusellsvarvar för 2 500—25 000 mm svarvdiameter.
Från de tekniska högskolorna
CTH
Professorn i byggnadsteknik Hj. Granholm har varit
tjänstledig 24 oktober—2 december 1955, med tekn. lic.
Lars Erik Larsson och civilingenjör P Jonell som vikarier.
Överstyrelsen har förordnat professorn i ångteknik G
Hammar att vara föreståndare för värme- och
kraftcentralen 1 juli 1955—30 juni 1959. Rektor, professor G
Hössjer är tjänstledig 7 januari—6 april 1956. Som rektor
fungerar under tiden prorektor, professor Bengt
Jakobsson, vars professur i läran om maskinelement uppehälles
av civilingenjörerna Hans Larsson och J Strömblad.
Telefondirektör E Stålhagen uppehåller professuren i
teleteknik II 1 januari—30 juni 1956.
Överstyrelsen har från 1 januari 1956 förordnat
civilingenjör K Sandros att vara biträdande lärare i fysikalisk
kemi och tekn. lic. E Yhland i mekanik III.
Docent P Ljunggren har entledigats från förordnande
att från 1 januari 1956 inneha docentbefattning.
I avdelningsråden har överstyrelsen för mandattiden 1956
—1959 förordnat följande ledamöter:
Allmänna vetenskaper: professorerna S von Friesen och
T V Gustafson, civilingenjör K E A Göthberg, direktör G R
Liljeblad, laborator N-H Lundquist samt disponent Y A
Simonsson.
Maskinteknik: överingenjör T Berthelius, direktörerna
GES Edström, G L Engellau och K A Engvall,
civilingenjör K E A Göthberg, överingenjör J E Johansson, direktör
I K E Ljung och civilingenjör J R Munck af Rosenschöld.
Skeppsbyggnad: direktör E Th. Christiansson,
överdirektör H Edstrand, direktör KOR Fredrikson, civilingenjör
S Hæger, direktörerna E J Häggström, G E A Lundeqvist
och N H Nielsen, marinöverdirektör I H Oldenburg samt
direktör E B Olin.
Elektroteknik: disponent N I Bjerström, direktörerna K G
Fredlund och F A Hammar, kraftverksdirektör I E
Hedenblad, överingenjör A U Lamm, överdirektör N H C Lars-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
