Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 10. 6 mars 1956 - Totalmobiliseringen av Sveriges krafttillgångar hösten 1955, av Folke Petri - Vattenkraft på Grönland, av G Lbg - 1955 sjösatt handelstonnage i världen, av N Lll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
196
, TEKNISK TIDSKRIFT
prognoserna. Den på så sätt erhållna
belastningen sammanställs därefter för en viss tidsperiod
— t.ex. fram till vårflodens början — med den
totala krafttillgången beräknad centralt under
förutsättning av olika vattenförhållanden. Dessa
vattenförhållanden baserar sig på vad som i verk
ligheten förelegat samtidigt i de olika älvarna
under en 30-årsserie. Härigenom kommer den
verkliga sammanlagringen olika
nederbördsområden emellan automatiskt med i bedömningen.
Man kan också ganska lätt ta hänsyn till den
korrelation, som under vissa delar av året
föreligger mellan nederbördsförhållandena under en
viss tidsperiod och den därefter närmast
följande tiden.
Resultatet blir en varaktighetskurva över den
totala krafttillgången i landet under den
betraktade tidsperioden, fig. 8. Längst till vänster på
kurvan ligger de bästa vattenåren och längst till
höger de sämsta. Denna kurva kan direkt
jämföras med den belastning man prognoserar för
samma tid. Jämförelsen har i fig. 8 skett på så
sätt, att två olika belastningsnivåer inlagts i
form av horisontella linjer. Den punkt, där dessa
skär varaktighetskurvan över tillgången, ger
direkt det antal år, under vilka kraftbalansen går
ihop. I det valda exemplet gäller detta vid den
högre belastningsnivån i 70 % av åren och vid
den lägre i 90 % av åren. Det är med ledning av
sådana beräkningar som Centrala Driftledningen
vecka för vecka under hösten 1955 kunnat ge
allmänheten upplysning om ransoneringsrisken.
Det siffermaterial, som ligger bakom en
kraft-balanskurva av det här slaget, är synnerligen
omfattande. Grundmaterialet består sålunda av
ett par miljoner vattenståndsobservationer.
Materialet är väl lämpat för maskinell behandling.
Höstens erfarenheter har därför gett den
slutsatsen, att vi snart är mogna införa automatiska
räknemaskiner i driftarbetet. För att komma
fram på denna väg tar Vattenfallsstyrelsen för
närvarande kontakt med utländska firmor och
kraftföretag — främst amerikanska — vilka
redan skaffat sig viss erfarenhet på området.
Jämförelse med briståret 1947/48
En jämförelse med briståret 1947/48 visar, att
vi hösten 1955 haft en betydligt lättare uppgift
att på bästa sätt utnyttja krafttillgångarna
därigenom att effektbrist icke förelegat.
Kraftförsörjningen stod denna gång också betydligt
bättre rustad såväl tekniskt som administrativt.
Den bättre tekniska beredskapen gäller främst
alla de små ångkraftverk, vilka inför de senaste
årens ständiga hot om kraftbrist successivt
upprustats. Det påtagliga resultatet härav är, att
kraftmobiliseringen denna gång kunnat
genomföras utan alla de besvärligheter, vilka var så
framträdande 1947/48. En värdefull förbättring
har också varit den starkare kabelförbindelsen
med Danmark och de ökade ångkraftresurserna
på Själland.
Vad den administrativa sidan beträffar, så har
den bättre beredskapen främst visat sig vid alla
de lokala förhandlingar, som fordrats för att få
fram en samlad kraftinsats. Klara regler för de
ekonomiska uppgörelserna för avräkningen, för
de garantier, som skall lämnas vid bränsleköp
och dylikt har funnits färdiga och underlättat
förhandlingsarbetet. De erfarenheter, som
erhölls 1947/48 och då och då tillämpats i
tillfälliga kraftbristsituationer, har kunnat nyttiggöras.
Som alltid har det varit lättare att trampa i
gamla fotspår än att plöja nya vägar.
Vattenkraft på Grönland. Jakten efter kraftkällor har
utsträckts till Grönland. Man skulle kunna tro att detta
stora område, som till stor del består av ett högland,
skulle äga goda vattenkrafttillgångar, men så är inte fallet.
Nederbörden, som särskilt i norra delen är liten, faller i
allmänhet i form av snö, som avbördas till havet med
jöklar och försvinner som isberg. Randzonen, som utgör
blott en sjundedel av Grönlands areal, är uppdelad av
korta fjordar. Älvarnas nederbördsområden är därför
små.
Røde-elf-fallet nära Godhavn är det mest kända och
lättillgängligt. Det är 35 m högt varav nedersta 20—25 m
är lodrätt fall. På grund av den ringa vattenmängden
anses det icke lönande att bygga ut.
Fox-fallet finns inne i Ivigtut-fjorden, 10 km från den
bekanta kryolitgruvan. Nederbördsområdet ligger 400—600
m över havet och innehåller flera sjöar, som möjligen
kan regleras. Älven, som har sina källflöden från
inlandsisen, är liksom övriga älvar i Sydgrönland, där årets
medeltemperatur är över noll, vattenförande under istäcket.
Effekten i en kraftstation skulle kunna bli 50—100 MW.
En överföringslinje över fjäll och fjord till
kryolitgru-vorna skulle emellertid bli dyrbar.
Amitssucirssuk-fallet ligger svårtillgängligt, har 70 m
fallhöjd och bör kunna ge 10 MW. Ytterligare några fall
med tänkbart utbyggnadsvärde är något kända (J Galster
i Ingeniören 1956 s. 106). G Lbg
1955 sjösatt handelstonnage i världen uppskattas till
närmare 5,5 milj. brt, eller ca 0,25 milj. brt mer än 1954.
Bland varven med det största sjösatta tonnaget finner
man som nr 2, 4 och 5 tre svenska:
brt
Deutsche Werft, Hamburg .................. ca 162 500
Götaverken, Göteborg ....................................................123 056
Harland & Wolff, Belfast ............................................122 768
Kockums, Malmö ............................................................122 187
Eriksberg, Göteborg ......................................................106 827
Mitsubishi, Japan ..........................................................102 070
Harima, Japan ................................................................100 990
Netherlands, Amsterdam ..............................................93 480
Swan, Hunter & Wigham Richardson, Tyne..........93 478
Howaldtswerke, Kiel ......................................................93 210
Furness, Tees ..................................................................91 196
Cammell Laird, Mersey ................................................88 568
National Bulk-Carriers, Japan ....................................88 350
At. et Ch. de France, Dunkirk ....................................82 358
Lithgows, Clyde ............................... 80 545
John Brown, Clyde ........................................................79 270
Weser, Bremen.............................................74 447
Nordseewerke, Emden ..................................................73 734
Kawasaki, Japan ............................................................71 700
(Shipbuilding and Shipping Record 6 jan. 1956.) N LIl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
