Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 12. 20 mars 1956 - Atomenergin och industrin, av Herman Holm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13 mars 1956
243
fördyras alltmer på grund av framför allt
stigande löne- och transportkostnader för
råvarorna och alltmera lönande användningsmöjligheter
för dessa t.ex. inom den kemiska industrin.
Driftrationalisering och ökad verkningsgrad även
för dessa traditionella kraftkällor torde inte
nämnvärt kunna påverka denna utveckling.
Även kostnaderna för vattenkraft kommer så
småningom att stiga allt eftersom allt mera
avlägsna och svårexploaterade fall måste byggas
ut. Man räknar dock inte med att atomkraften
någonsin skall kunna konkurrera med
välbelä-gen vattenkraft (Tekn. T. 1956 s. 67). Även
konventionella ångkraftverk kommer till följd av
deras lägre fasta kostnader i vissa fall att förbli
konkurrenskraftiga, nämligen för att tillgodose
behoven av toppkraft.
En viktig ekonomisk konsekvens av
atomenergins fredliga användning är sålunda, att
den kan sänka kraftkostnaderna. I första hand
gäller detta inom områden som nu har
relativt höga kraftkostnader. Att man nu inte
längre riskerar att råka i ett läge med kraftbrist och
stigande kraftpriser, som tidigare föreföll
oundvikligt, är kanske mer väsentligt än någon
annan av atomenergiutnyttjningens konsekvenser.
De ekonomiska framsteg, som vi hittills haft, har
ju i mycket hög grad byggt på växande tillgång
på energi och sjunkande kraftkostnader.
Utsikterna för fortsatt ekonomiskt framåtskridande i
samma eller t.o.m. snabbare takt är därför i
betydande grad beroende av i vad mån denna
utveckling skall fortsätta.
Industrins lokalisering
En mycket viktig konsekvens av atomenergins
utnyttjande är också möjligheterna till
geografisk utjämning av kraftkostnaderna. På grund
av den höga energikoncentrationen är
atombränsle i praktiken att betrakta som ett viktlöst
bränsle, som det alltså knappast kostar något
att transportera.
Detta kan få betydande konsekvenser för
industrins lokalisering, då det ju blir möjligt att
förlägga industrier oberoende av de traditionella
energikällorna. Industrier, som arbetar med
förhållandevis höga transportkostnader, kan
därigenom göra betydande besparingar. Man kan
lätt tänka sig att områden, som nu har höga
kraftkostnader men som äger andra lokala
fördelar, såsom närhet till råvarukällor eller
marknaden, kan dra till sig företag. Företag i andra
branscher kan sedan följa efter emedan de är
lokalt bundna till de första företagen eller
därför att nya lokala marknader har bildats. Nya
produktionscentra kan uppstå, kanske i tidigare
föga industrialiserade områden där
arbetsresur-serna dåligt utnyttjats. På så vis kan den ökade
rörligheten hos bränslet komma att kompensera
den bristande rörligheten hos arbetskraften.
Som exempel på atomenergins inverkan på
industrins lokalisering har man nämnt vissa
gruvområden i Sydafrika, Kanada och Australien, där
kraftpriset i många fall är omkring fyra gånger
så högt som det genomsnittliga för landet.
Möjligheten att använda atomkraft på sådana platser
skulle kanske stimulera gruvföretagen till att vid
själva gruvan framställa högraffinerad metall
med elektrolytiska och elektrotermiska metoder.
I stället för att investera kapital i ett
järnvägssystem för transport av kol till gruvan och av
malm till bearbetningsindustrin skulle man
lägga ned kapitalet på atomkraftverk t.ex.
transportabla reaktorer med 5—10 MW effekt. Den
kraft de ger kan väntas bli ungefär dubbelt så
dyr som den från atomkraftstationer i full
skala men investeringen skulle ändå löna sig.
På längre sikt räknar man med att
atomenergin skall leda till stora omvälvningar i
lokaliseringen för sådana mycket energikrävande
industrier som de metallurgiska, t.ex.
aluminiumindustrin, som nu ligger i närheten av kraftkällan
men där transportkostnaderna för råvaran är
höga.
Inom andra energikrävande industrigrenar, t.ex.
cement-, pappers- och massatillverkning, där
fabrikerna ofta ligger långt ifrån energikällan,
kan den sänkning av överföringskostnaderna
som atomenergin möjliggör, starkt bidra till att
göra ett atomverk, t.ex. värmeverk för
tillverkning av ånga eller gas, lönande. I Halden i Norge
skall man bygga en reaktor som framför allt
skall ge ånga för torkning av cellulosa och
papper vid industrin där.
I Sverige synes användning av atomenergi för
alstring av värme i fastigheter ställa sig särskilt
gynnsam. Vårt första atomverk i stor skala,
Adam i Västerås, blir ett värmeverk (Tekn. T.
1955 s. 982). Av säkerhetshänsyn måste ett
värmeverk för fastighetsuppvärmning ännu så
länge läggas på ett visst avstånd, för
närvarande 8 km från en tätort. Kalkylen för ett sådant
värmeverk måste därför tillsvidare belastas med
en betydande kostnad för ledningar av
storleksordningen 1 Mkr/km.
Atomkraft för transporter
Atomenergi som drivkraft för kommersiella
transportmedel förefaller i dag endast vara av
ekonomiskt intresse för fartyg, i första hand
mycket stora lastfartyg, tankfartyg och
passagerarfartyg. Det verkar dock som om det skulle
dröja till nästa årtionde innan sådan drift kan
bli ekonomisk. Reaktorns vikt och storlek är ett
hindrande moment ända tills det blir lönande att
använda anrikat uran, då reaktorns vikt kan
reduceras. Behovet av förstärkningar av skrovet,
strålningsskydd och säkerhetsanordningar är
också negativa poster i en driftkalkyl. Å andra
sidan skulle atomdrift av fartyg kunna medföra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
