Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 12. 20 mars 1956 - Avsättningar i bensinmotorers förbränningsrum, av EBr - Fartygsprisernas stegring, av N Lll - En bils vägegenskaper
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
262
, TEKNISK TIDSKRIFT
tiklar, ett rent ytfenomen. Genom radioaktiv spårteknik
har man konstaterat att enbart avpulverisering uppstår
bara hos relativt tunna avsättningslager, medan avflagning
endast förekommer vid tjocka avsättningar. Man finner att
motorns driftförhållanden har stor betydelse för den
avsättningstjocklek, vid vilken fortvarighetstillståndet
uppstår. Konstant hög belastning ger mindre maximal
tjocklek än drift med varierande belastningar.
Avsättningarna och oktantalsbehovet
Oktantalsbehovet för motorn växer med avsättningarnas
tjocklek av två skäl, nämligen volymminskning, som
medför ökat kompressionsförhållande, samt termisk isolering,
som orsakar högre drifttemperatur. I sistnämnda fall
inverkar utom minskad värmebortföring även högre
temperatur på den insugna luften. Experimentellt har man
konstaterat, att volymminskningen betyder väsentligt mindre
för ökningen av oktantalsbehovet än värmeisoleringen.
Den förra svarar genomsnittligt för omkring en tredjedel
och den senare för två tredjedelar av erforderlig
oktantals-ökning. Värmeisoleringen tillväxer ungefär proportionellt
mot avsättningslagrets tjocklek. Värmeledningsförmågan
för ett normalt avsättningslager överstiger föga asbests
(vid 100°C 0,17 kcal/mh°C), då blysalter icke är
närvarande. Vid ordinär inblandning av blysalter stiger
värmeledningsförmågan endast med ca 50 °/o.
Avsättningarna i förbränningsrummet medför även stor
risk för glödtändningar före eller efter
gnisttändnings-momentet (Tekn. T. 1954 s. 367). I båda fallen ökas
motorns oktantalsbehov. Glödtändning 10 vevaxelgrader före
gnistan ökar exempelvis oktantalsbehovet med 5—10
enheter. Glödtändningarna i motorn uppstår dels genom
avsättningar på väggarna (yttändningar), dels genom
glödande partiklar, som rör sig fritt i förbränningsrummet. Den
för antändningen erforderliga glöden lämnas av sotet, dvs.
det kolhaltiga materialet. Eftersom kol har tämligen hög
antändningstemperatur, får blysalternas katalytiska
verkan stor betydelse.
Experiment i en encylindrig provmotor med en
elektronisk räknare för glödtändningar 5° före gnistan har bl.a.
visat verkan av med insugningsluften införda partiklar av
rent kol, rena blysalter samt blandningar av dessa båda
material. Endast partiklar som innehöll både kol och
blysalter orsakade glödtändningar.
Möjligheter att minska avsättningarnas ölägenheter
Av det föregående har framgått, att avsättningarna
huvudsakligen bildas vid låga motorbelastningar. Motorer,
som företrädesvis går med låg last är sålunda mest
utsatta. I någon mån kan avsättningarna minskas, om
perioder av små och varierande belastningar följs av
tämligen långa driftperioder med konstant full belastning.
Försmutsning vid stadskörning under veckan kan sålunda
i viss grad motverkas genom långfärder under veckoslutet.
Av större betydelse är grundbensinens beskaffenhet och
smörjoljans raffinering. Särskilt bensiner med hög
kokpunkt är mindre lämpliga. Man anser, att
oktantalsökning-en genom avsättningar i motorn mer beror på
grundbensinens beskaffenhet än etyliseringen i och för sig.
Katalytiskt krackad bensin med eller utan blytillsats ger
enligt prov flerfaldigt större ökning av oktantalskravet
genom avsättningar än t.ex. isooktan med 3 ml tetraetylbly
per gallon.
Etyliserad bensin kan förbättras genom tillsats av
fosfor-inhibitorer t.ex. trikresylfosfat (Tekn. T. 1954 s. 369).
Härigenom bildas olika blyfosfater med relativt ringa
katalytisk verkan och med låg elektrisk ledningsförmåga,
varigenom risk för glödtändningar och för tändmissar i
tändstiften avsevärt minskas, dock utan minskning av
avsättningarnas mängd.
Vid användning av en SAE 30 "bright stock"-olja (dvs.
blandad olja med tjock oljebas) och en "all-distilled"
10W-30 olja i en fyrcylindrig motor med kompressions-
förhållandet 8,75 och i båda fallen av en bensin, som
hade ett sådant oktantal ("performance number"), att
knackning och glödtändning icke uppstod vid
avsättningarnas maximitjocklek, visade det sig, att SAE 10W-30-oljan
gav väsentligt mindre smutsbildning och likaså mindre
oktantalsökning för såväl vanlig knackning som för
glödtändning.
Syntetiska smörjoljor och olika slag av tillsatser till
oljorna kan medföra icke obetydlig minskning av
avsättningarnas skadliga verkan i motorerna. Viktigast är dock
att man hindrar smutsbildningen eller åtminstone håller
avsättningarna på en ofarlig nivå och härvid är det i
första hand bränslet, grundbensinen, som måste
förbättras i olika avseenden. Icke blott dess
förbränningsegenskaper och kokpunkt utan även dess antändningsegenskaper
har härvid stor betydelse.
Etyliseringens inverkan på oktantal m.m. är olika för
olika slag av bensiner. I regel ökar tetraetylbly
tändmot-ståndet hos de bensiner, för vilka det är särskilt verksamt
som knackningsmotstånd. Bensiner med lika högt
oktantal har olika förmåga att påverka den oktantalsökning,
som avsättningar i förbränningsrummet orsakar. EBr
Fartygsprisernas stegring. I takt med
penningvärdesförsämringen eller i ännu snabbare tempo har priserna på
fartyg stegrats efter 1945. Den engelska tidningen Fairplay
har sedan länge tillbaka publicerat uppgifter om normalt
gällande priser på en viss fartygstyp. Tidigare avsågs en
7 500 tdw ångare, men nu gäller priserna för ett
diesel-drivet standardfartyg, en öppen shelterdäckare om 9 500
tdw, ca 5 300 brt och ca 3 200 nrt, med en huvudmotor om
3 800 ihk (3 300 ahk) anordnad för tungoljedrift och en
bränsleförbrukning av 13 t olja per dygn samt en
servicefart av 12 knop. Fartyg av denna storlek och typ är
mycket använda, ehuru tendensen nog går mot större
maskineffekt:
Byggnadspriserna för ett sådant fartyg anges till:
Den 31 dec. Totalpris Pris per tdw
år £ £
1945 .............. 28/—
1946 .............. ........... 300 000 31/10
1947 .............. ........... 350 000 37/—
1948 .............. ........... 380 000 40/—
1949 .............. ........... 400 000 42/-
1950 .............. ........... 440 000 46/5
1951 .............. ........... 550 000 58/—
1952 .............. ........... 620 000 65/5
1953 .............. ........... 620 000 65/5
1954 .............. ........... 625 000 65/15
1955 .............. ........... 690 000 72/10
Stegringen under tio år är således 160 %, Medan
byggnadspriserna höll sig ganska stabila åren 1952—1954
började kostnaderna öka i början av 1955. Därefter har
stålprisernas ökning medverkat. Vid slutet av juli 1955 ökades
priset på valsat stålmaterial med ca 5 °/o, fartygsplåten
till 33/1 £/t och profilerna till ca 31 £/t. En bidragande
orsak till fartygsprisernas stegring är utan tvivel nu de
många nya beställningarna på fartyg.
Fairplay anger också det vid resp. tidpunkter gällande
handelsvärdet på ett färdigt nytt fartyg av ifrågavarande
slag, ett värde som ibland legat betydligt under, men
stundom mycket över byggnadsvärdet i tabellen. Vid
senaste årsskiftet anges sålunda försäljningsvärdet till 775 000
£ mot tabellens 690 000 £ och anses sedan ha stigit till ca
800 000 £, dvs. 11,6 Mkr. eller 1 225 kr/tdw (Norwegian
Shipping News 1956 h. 4). N Lll
En bils vägegenskaper är enligt en fransk domstol
"sådana egenskaper hos fordonet, som bidrar till att
vägbanans ojämnheter, sidlutning och kurvor får minsta
möjliga inverkan på fordonets bana och rörelser i övrigt".
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
