Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 13. 27 mars 1956 - Insyn i skog vid flygfotografering, av Tore Kvarnbrink och Anders Thunberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
27 mars 1956
297
Insyn i skog
vid flygfotografering
Civilingeniörerna Töre Kvarnbrink, Lycksele, och
Anders Thunberg, Stockholm
778.35 : 634.92
Inom de flesta av flygfotogrammetrins
tillämpningsområden är det nödvändigt, att man vid bearbetningen av
bilderna kan göra inställningar med mätmärket direkt på
markytan. Så är fallet t.ex. vid fotogrammetriska
kartläggningsarbeten och inom vissa delar av den skogliga
foto-grammetrin. Möjligheten att i en optisk modell över
skogsterräng urskilja markytan i detta sammanhang är av
principiellt intresse.
Vid en undersökning av denna fråga ligger det närmast
till hands att direkt studera flygbilder över skog. Detta har
dock visat sig svårt och utförda försök har gett
synnerligen osäkra resultat. Detta beror på att det är många
faktorer som inverkar på insynen, t.ex. skuggor, topografi,
beståndstyper, slutenhet, svårigheter vid bildtolkningen
m.m. Det blir därmed komplicerat att genom direkt
undersökning av flygbilder försöka utreda hur de enskilda
faktorerna inverkar på insynen. Modellförsök har visat sig
vara mer givande.
Principer för modellförsök
På en genomskinlig platta har byggts en modellskog, fig. 1.
Denna belyses med en lampa från en punkt, som skalenligt
motsvarar flygkamerans läge i exponeringsögonblicket. De
delar av "marken" i modellskogen, som skulle ha blivit
synliga i fotobilden, kommer att belysas. Placeras ett
ljus-känsligt papper under den genomskinliga plattan, erhåller
man en fotografisk registrering av dessa belysta
"markytor". Härigenom blir det möjligt att beräkna, hur stor
procent av markytan, som är synlig i en enkelbild, samt
hur detta procenttal varierar från punkt till punkt i bilden.
Insynen i en stereomodell kan bestämmas genom att
modellskogen belyses med två lampor, vilka placerats i
punkter, som motsvarar flygkamerans läge i de båda
exponeringsögonblicken. Man får här återigen ett skuggmönster
på modellskogens mark.
På fotopapperet kan man efter framkallning urskilja I re
olika starkt svärtade områden, fig. 1, nämligen:
helt svarta ytor vilka har belysts av båda lamporna,
dessa ytor skulle ha varit synliga i båda flygbilderna, dvs.
de skulle ha varit synliga i stereo (stereoinsyn),
grå ytor vilka har belysts av endera av de båda lamporna,
dessa skulle alltså ha varit synliga i blott endera av de
båda flygbilderna,
vita ytor som ej har belysts och vilka ej skulle ha varit
synliga i någon av flygbilderna.
Det blir alltså möjligt att beräkna, hur stor del av totala
markytan i en modell som medger stereoinsyn (svarta vtor)
och hur stor den totala insynen är (svarta + grå ytor).
Av erfarenhet vet man, att de delar av marken, som är
skuggade, ej alls eller blott med svårighet kan urskiljas i
en flygbild. Om man vill undersöka skuggans inverkan på
insynen, placeras en tredje lampa på ett sådant sätt, att
dess ljus faller in i modellskogen på samma sätt som
solljuset. Vissa ytor på "modellskogsmarken" kommer då att
belysas av tre lampor. Dessa ytor skulle i flygbilden ha
varit solbelysta och tillgängliga för stereoinsyn. De blir
vid framkallning av fotopapperet svarta. De dubbelbelysta
och enkelbelysta områdena återges i olika nyanser av
grått och de icke belysta blir vita.
Om modellen belyses med enbart sollampan, kan arealen
solbelyst mark beräknas för varierande solhöjd.
Fig. 1. Modell av granskog i Västerbotten, använd för en
undersökning av insyn i skog vid flygfotografering.
Fig. 2. Fotopapper exponerat under modellskog; svart anger
stereoinsyn, grått enkel bildinsyn, vitt ingen insyn.
Genom att placera lamporna på olika avstånd från
varandra, kan man undersöka, vilken effekt en förändring i
övertäckningsprocenten har på insynen. Vidare kan man
genom att placera lamporna på olika höjder över modellen
undersöka flyghöjdens inverkan.
Försök med skogsmodell
Som undersökningsobjekt valdes en norrlandsskog som
ur fotogrammetrisk synpunkt varande mest aktuell. En för
Västerbottens län representativ skogstyp, vilken består av
gran med en bonitet 5—6, huggningsklass 3 samt en
slutenhetsgrad om 0,7 utvaldes.
Samtliga uppgifter för modellskogens konstruktion
insamlades från ett stort antal protokoll från
riksskogstaxe-ringens arbeten i Västerbottens län. För de enskilda träden
Fig. 3. Rutindelning på
försöksområdet, av
symmetriskål kunde
undersökningen
inskränkas till den
streckade ytan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
