Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 15. 10 april 1956 - Slagseghetsdata och sprödbrott, av Julius Götzlinger - Ljusreflekterande tyger - Nylonblixtlås - 99,6 % väteperoxid - Nya material - Svetssäkra stål med stort sträck-brottgränsförhållande, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 april 1956
339
talet av de använda stålen med största
sannolikhet ligger vid + 10°C eller högre. Ett generellt
krav att för dynamiskt belastade
utomhuskon-struktioner fordra en slagseghetsgaranti för
stålet vid —20°C, skulle således dåligt
överensstämma med gjorda erfarenheter.
Slutord
Slagseghetsuppgifterna är inga
hållfasthetsvärden och kan därför ej användas för
dimensionering av stålkonstruktioner. En granskning av
hittills publicerade undersökningar visar
dessutom, att slagseghetsuppgifterna är så
föränderliga, att de ej utgör det tillförlitliga hjälpmedel
konstruktören behöver för bedömning av
spröd-brottsrisken för byggnadsverk.
Då denna bedömning således även i
fortsättningen huvudsakligen vilar på erfarenheten, vore
det av stort värde för alla intresserade parter,
om man samlade tillförlitliga uppgifter om de i
Sverige under de senaste 10—15 åren inträffade
större sprödbrottsfallen, bearbetade dem
förutsättningslöst och publicerade dem i lämplig form.
Litteratur
1. Houdremont, E & Wiester, II J: Die Eigenschaften des Eisens
im Zusammenhang mit seinem Verhalten in Schiveisskonstruktionen.
Schweissen u. Schneiden 6 (1954) Sonderh. s. 16—23.
2. Buchholtz, H: Die Schweissbarkeit und Schweissicherheit der
Grossbaustähle. Schweissen u. Schneiden 5 (1953) Sonderh. s. 98—105.
3. Robertson, T S: Propagation of brittle fracture in steel. J. Iron
& Steel Inst. 175 (1953) s. 361—374.
4. Schaub, C: Brottmekanismen hos stål avsedda för svetsning.
Jernk. Ann. 139 (1955) s. 154—173.
5. Klier, E P, Wagner, F C & Gensamer, M: The corretation of
laboratory tests with full scale ship plate fracture tests. Welding
Res. Suppl. 27 (1948) s. 71s—96s.
6. Stout, R D, McGready, L J, Sun, C P, Libscii, J F & Doan,
G E: Effect of welding ön ductility and notch sensitivity of some
ship steels. Welding Res. Suppl. 26 (1947) s. 335s—357s.
7. Grossman1, N & Sheplar, P R: The effect of welding technique
ön brittle transition temperature. Welding Res. Suppl. 26 (1947)
s. 321s—331s.
8. MacGregor, C W & Grossman, N: Some new aspects of the
fatigue of metals brought out by brittle transition temperature tests.
Welding Res. Suppl. 27 (1948) s. 132s—143s.
9. Knüppel, H & Mayer, K E: Streuung und Trennschärfe
verschie-dener Verfahren zur Prüfung der Sprödbruchempfindlichkeit von
Ståhl. Ar ch. Eisenhüttenw. 27 (1956) s. 25—33.
10. Lissner, O: Ermittlung der Sprödbruchneigung von Baustählen
in Kerbzug- und Kerbschlagzugversuchen. Arch. Eisenhüttenw. 24
(1953) s. 27—42.
11. Malmberg, G: Slagprovet och dess betydelse vid materialkontroll
å järn och stål. Jernk. Ann. 116 (1932) s. 124—185.
Ljusreflekterande tyger tillverkas i USA av ett garn av
samma typ som reflekterande folie. Kläder, t.ex.
regnkappor, av dessa tyger har vanligt utseende i dagsljus men
lyser starkt i en bils strålkastarljus.
Nylonblixtlås har i stället för metallhakar två tunna
spiraler av nylon, varigenom de kan göras bara ca 2 mm
breda. De kan ges tygets färg.
99,6 % väteperoxid kan framställas genom
kontinuerlig fraktionerad kristallisation av 90 %> peroxid, erhållen
genom destillation. Föroreningarna samlas i den flytande
fasen, och slutproduktens koncentration kan regleras
genom flyttning av uttagningspunkten på kristallisatorn.
Nya material
Svetssäkra stål med stort
sträck-brottgränsförhål-lande. I såväl Sverige som utlandet grundar man i
växande utsträckning normerna för tillåtna påkänningar på det
använda materialets sträckgräns i stället för på dess
brottgräns. Besparing av konstruktionsmaterial kan då lättast
uppnås vid användning av stål med stort
sträck-brottgräns-förhållande. Detta är relativt litet för konventionella
kolstål; för t.ex. St 52 är det 0,58—0,73, medeltal 0,65.
I Österrike tillverkas aluminiumbehandlade och
normaliserade konstruktionsstål med beteckningen Aldur. De är
svetssäkra och uppges ha god slagseghet i kyla och efter
åldring. Deras sträck-brottgränsförhållande är emellertid
inte större än konventionella kolståls. De lär vara basiska
ljusbågsstål troligen med 0,006—0,010 °/o N. Vid
aluminiumbehandlingen bildas aluminiumnitrid som minskar
stålets benägenhet att övergå till martensit efter svetsning.
I Tyskland tillverkas HSB-stål som också är
aluminium-behandlade. Det uppges att denna process bör utföras så
att aluminium ingår både som nitrid och oxid. I ferriten
löst överskott på aluminium måste hållas så litet som
möjligt då det sänker såväl sträckgränsens absolutvärde
som sträck-brottgränsförhållandet. Materialet skall vidare
slutvalsas vid mindre än 1 000°C och eventuellt
normaliseras vid högst 950°C. Stålen har god slagseghet och ett
sträck-brottgränsförhållande 0,63—0,83, medeltal 0,73.
Den vid aluminiumbehandlingen erhållna findispersa
alu-miniumnitriden ökar austenitens omvandlingsbenägenhet
till ferrit, sannolikt genom bildning av
kristallisationskär-nor. Vid kylning av en svets omvandlas därför austeniten
mer eller mindre fullständigt innan martensitens
stabilitetsområde nåtts. Vidare ger nitriden större
sträck-brott-gränsförhållande och relativt stor seghet åt stålet, det
senare genom dess kornförfinande effekt. För att ytterligare
öka svetssäkerheten bör man hålla kol- och
manganhalterna så låga som möjligt. Detsamma gäller för andra
legeringsämnen som ökar stålets härdningsbenägenhet.
I Storbritannien tillverkas sedan 1949 ett svetssäkert
hög-hållfast stål, betecknat Fortiweld. Det innehåller 0,10—
0,16 °/o C, <0,40 °/o Si, <0,60 °/o Mn, < 0,050 °/o P,
< 0,05 °/o S, 0,35—0,60 %> Mo och 0,0013—0,0035 °/o B och
är alltså legerat med molybden och bor. Det är därför
dyrare än Aldur och HSB. Molybdenhalten är kritisk då
sträckgränsen växer snabbt med den från 0,2 °/o Mo.
Materialet saknar utpräglad sträckgräns och har relativt låg
elasticitetsgräns. Dess 0,1-gräns är 46 kp/mm2, 0,3-gräns
50 kp/mm2 och brottgräns 66 kp/mm2.
I Sverige tillverkas nu en grupp svetssäkra stål,
betecknade Colduct 28—40 vilka har följande hållfasthetsvärden
och sammansättning:
Beteck- Minsta Brott- Förläng- Riktanalys
ning sträckgräns gräns ning C Si Mn
kp/mm2 kp/mm2 °/o »/o °/o °/o
28 28 40 30 0,10 0,1 0,4
32 32 42 28 0,12 0,2 0,6
40 40 50 25 0,17 0,3 0,7
Fosfor- och svavelhalten är mindre än 0,03 °/o.
Stålen uppges ha synnerligen god svetsbarhet och mycket
goda seghetsegenskaper även vid relativt låg temperatur.
Detta har uppnåtts genom tillämpning av en speciell
metod vid stålens framställning och bearbetning. I regel
uppnås de angivna hållfasthetsvärdena utan normalisering.
Bundstång (25 mm i diameter) av Colduct 40 från 24
charger har givit ett sträck-brottgränsförhållande på i
medeltal 0,8. Stålets svetskänslighet är större än hos SIS 1311
men mindre än hos SIS 1450. Utmattningsgränsen för
pulserande dragning i svetspåverkat tillstånd är något mindre
än materialets sträckgräns (C Schaub i Fagersta Forum
h. 1 1956). SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
