Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 20. 15 maj 1956 - Användning av radioisotoper inom ångtekniken, av Knut Ljunggren - Nya material - Värmebeständiga metylstyrenpolymerer, av HMe - Elektriskt ledande vinylplast, av SHl - Röda pigment av kadmium-kvicksilversulfid, av H Me - Legering med konstant elasticitet, av SHl - Exoterm järn-kromlegering, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
470
•TEKNISK TIDSKRIFT
Metoden med tillsats av radioaktiva salter till
matarvatt-net och mätning av kondensatets radioaktivitet ger en
mycket känslig bestämning av de till ångan övergående
saltmängderna (fig. 7). Sauerwein8 anger att en känslighet
av 10"8 g/1 Na i kondensatet uppnåddes vid en
försöksanläggning, där matarvattenvolymen var 25 1 och halten
NaCl i vattnet 10—20 mg/1.
Ett flertal isotoper har använts, nämligen :<Na, 131J, æS,
och "Ca, vilka representerar både salternas katjoner
och anjoner. Man har härigenom kunnat studera ett visst
salts övergång även i närvaro av stora mängder andra
salter. Undersökningarna har lett till en bättre förståelse
av överföringsmekanismen och även medgett kvantitativa
förutsägelser om de överförda mängderna under olika
driftbetingelser.
Litteratur
1. Schwarz, K: Einige neue Messverfahren mit radioakliven
Isotopen bei speziellen Untersuchungen an Dampfkesseln. Mitt. Ver.
Grosskesselbes. 1953 s. 405—413.
2 Lidén, K & Starfelt, N: Characteristic X-rays from thick ß -rau
sources. Ark. Fysik 7 (1953) s. 193—196.
3. Putman, J L, Jefferson, S & Camf.ron, J F: Tube walt thickness
gauge with selection of backscattered gamma radiations. Radioisotope
Conference, London 1951. Bd 2 s. 147—155.
4. Berthold, R & Tröst, A: Füllstand-Messung und -Steuerung mit
radioaktiven Präparaten und Zählrohren. Chemiker-Z. 78 (1954)
h. 21, 22.
5. Schwarz, K: Untersuchung fiber die Wichteverteilung, die
ser- und Dampfgeschivindigkeit sowie den Reibungsdruckabfall in
lotrechten und waagerechten Kesselsteigrohren. VDI-Forschungsheft
445 (1954).
6. Styrikovich, M A: Investigation of steam contamination and the
structure of the steam-water mixture by means of radioactive
iso-topes. Sessija Akademij Nauk SSSR po mirnomu ispolzovaniju
atom-noj energij 1—5 julja 1955g (Sovjetunionens Vetenskapsakademis
sammanträde om atomenergins fredliga användning) s. 210—227.
Moskva 1955.
7. Tietz, II: Salze im Wasserdampf. Vom Wasser 19 (1952) s. 364—386.
8. Sauerwein, K: Dampfuntersuchung mittels radioaktiver
Indika-toren. Vom Wasser 19 (1952) s. 355—363.
Nya material
Värmebeständiga metylstyrenpolymerer. Polystyrener
har nackdelen att vara spröda; de har liten
värmeresistens och tål inte stötar och slag. För att avhjälpa dessa
brister har man utgått från styrenderivat, vanligen
arvl-oxi-, alkoxi- och halogenstyrener. Emellertid har
produkternas värmeresistens i de flesta fall vuxit på bekostnad av
deras färg, klarhet och prisbillighet. Ett undantag är dock
metylstyrenpolymerer (Tekn. T. 1954 s. 347).
Metylstyren framställs genom addition av två mol toluen
till en mol acetylen, då det bildas 90 °/o o,p-ditolyletan och
10 "/o p,p’-ditolyletan. Dessa krackas sedan i gasfas vid
400—600°C, då man får en blandning av de tre
metyl-slyrenmonomererna, 65 °/o para-, 33 %> orto- och 2 °/o
metaderivat. Ortoderivatet är mest önskvärt, då det ger
en polymer med hög mjukningspunkt. Vid addition av
toluen till etylen och dehydrering av produkten blir
sammansättningen 2 °/o orto-, 64 %> meta- och 34 °/o
para-metylstyren.
Metylstyren och styren har liknande
polymerisations-egenskaper. Den förra kan lagras vid 35°C i mer än 30
dygn under kvävgas utan att förändras. Polymerisering
kan ske enligt de vanliga metoderna, och hastigheten är
härvid störst för meta-, minst för ortomonomeren.
Ortoföreningen har också största värmebeständigheten och
metaföreningen den minsta. Produkten från
ditolyletan-processen är därför överlägsen metylstyren, framställd
genom dehydrering.
Färdigprodukter av polymetylstyren tål kokande vatten
i 30 min. Vid 150 min neddoppning i kokande vatten
krymper polymetylstyren 0,31 %>, medan polystyren
krymper 20 °/o redan efter ca 10 min. På grund av den högre
mjukningspunkten måste metylstyren formsprutas vid 10—
15°C högre temperatur än polystyren.
Genom sampolymerisation av metylstyren och akrvlnitril
i viktförhållandet 7 :3 får man produkter med bättre
värmeresistens än motsvarande sampolymerisats av styren
och akrylnitril. Sampolymerisatet har vidare större seghet
och större resistens mot kemikalier, sprickbildning och
nötning än polymetylstyren. Metylstyren har också visat
sig lämplig som ersättning för styren vid tillverkning av
GR-S-gummi, latex- och alkydfärger, textilier och
poly-esterplaster (Modern Plastics mars 1956 s. 163—166, 250,
252). HMe
Elektriskt ledande vinylplast. Det är känt att man kan
göra gummi ledande genom att föra in vissa typer av
kimrök, som på grund av sin kristallstruktur lätt bildar
strängar eller skivor (Tekn. T. 1953 s. 581). Ledande
gummi har fått många användningar i industrin (Tekn. T. 1953
s. 744), men för vissa ändamål skulle vinylplast göra bättre
tjänst än gummi på grund av dess större kemiska
resistens. Del har dock visat sig att det erhållna materialets
konduktivitet varierar mycket, om man för in kimrök i
vinylplast enligt samma metodik som används för gummi.
Man kan emellertid erhålla ett tillfredsställande material
om man blandar vinylplast med en dispersion av
elektriskt ledande kimrök i gummi. Plasten kan vara en
polv-vinylester, såsom polyvinylklorid eller polyvinylacetat, eller
ett sampolymerisat av en vinylester och vinylidenklorid.
Till 20—80 viktdelar vinylplast sätter man lämpligen 1—10
viktdelar suspension innehållande 5—30 vikt-°/o kimrök.
Blandningar, innehållande litet eller inget mjukningsmedel.
kan lätt strängsprutas till stavar med god hållfasthet och
böjlighet. Plattor kan göras av mjukgjord plast (Engineers’
Digest febr. 1956 s. 43). SHl
Röda pigment av kadniium-kvicksilversulfid. Man
tillverkar nu i USA kadmium-kvicksilversulfider vilka kan
användas som röda pigment i stället för de
svårtillgängliga kadmiumsulfoseleniderna. De förra är något billigare,
har större briljans och ger renare nyanser än de
senare. Eftersom pigmenten framställs genom glödgning vid
hög temperatur, är de värmebeständiga vid höga
temperaturer. De är vidare olösliga i vanliga lösningsmedel
och mycket resistenta mot alkalier, solljus och regn. De
kan användas i latex- och emulsionsfärger, lackfärger,
brännlacker, textilfärger, tryckfärger, gummi,
pappers-produkter och keramik (Chemical Engineering fehr. 1956
s. 150). H Me
Legering ined konstant elasticitet. För användning till
membran i ett tryckkänsligt instrument för utlösning av
fallskärmar vid hopp från mycket stor höjd har man
utarbetat en legering vars elasticitet är konstant vid — 70
till + 115°C. Den innehåller nickel, krom, järn och titan.
Krom ökar elasticiteten med fallande temperatur, medan
järn-nickel minskar den. Genom att rätt avpassa
legeringens sammansättning kan man därför erhålla ett material
med konstant elasticitet inom ett ganska stort
lemperatur-intervall. Tilan har tillsatts för att legeringen skall kunna
värmebehandlas (Business Week 17 dec. 1955 s. 96). SHl
Exoterm järn-kromlegering. Vid tillsats av krom till
stål används järn-kromlegeringar. En ny sådan, som
innehåller 55—57 %> Cr och högst 4,5 °/o C, kan erhållas i
form av cylindriska briketter, ca 40 mm höga och 50 mm
i diameter. Den löser sig snabbt i stålsmältan och kromen
kan därför utnyttjas till mer än 90 %>.
Legeringen är så exoterm att ingen avkylning av
smältan uppstår när den sätts till. Genom att förhållandet
mellan krom- och kolhalt är stort blir koltillsatsen liten, bara
0,08 °/o vid ökning av stålets kromhalt med 1 °/o.
Materialet har relativt hög antändningstemperatur (Metal
Treat-ment & Drop Forging juni 1955 s. 236). SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
