Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 22. 29 maj 1956 - Funktionssäkerhet hos teleteknisk apparatur, av Dag Hartman - Funktionssäkerheten hos elektronrör, av Sture Edsman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
512
•TEKNISK TIDSKRIFT
i stället för tidigare 47 %. Denna avsevärda
höjning av funktionssäkerheten erhålles genom en
ökning av apparatens komplexitet med 10 %.
I många fall kan också reservenheten ingå i ett
annat system, vilket ej är i funktion när det
aktuella systemet (apparaten) skall fungera.
De faktorer man har att beakta vid
konstruktion av elektroniska apparater har
sammanställts av Radio and Television Manufacturers
Association i USA i följande program.
Apparaten normgivande för komponenterna
Bestäm alla fordringar på de enskilda
kretsarna och på den färdiga apparaten, t.ex.
omgivningens inverkan i form av klimatiska
påkänningar såsom extrema temperaturer, vibrationer
och skakningar, inverkan av fukt, damm och rök
samt elektriska påkänningar såsom variationer i
nätspänningar och nätfrekvenser.
Bestäm de nödvändiga egenskaperna hos
komponenterna och bedöm dessa mot vad
komponenttillverkaren lovar. Välj komponenter som
uppfyller de krav som uppställts i allmänna
normer. Se till att de delar som kommer att ingå i
apparaten har för sina avsedda funktioner
lämpliga arbetskarakteristikor. Kontrollera hos
tillverkaren eller auktoriserad provningsanstalt att
de använda delarnas prestationsförmåga
motsvarar de beräknade påkänningarna.
Komponenternas arbetsdata
Se till att komponenterna, särskilt motstånd
och kondensatorer, körs vid lägre effekt om de
skall arbeta vid högre temperaturer än normalt.
Kompensera på lämpligt sätt för begränsningar
hos komponenternas data om dessa är kända.
Använd sådana säkerhetsmarginaler att funktionen
är säker även vid extrema påkänningar. Skydda
apparaterna för överbelastningar genom att
använda säkringar och andra automatbrytare.
Uppbyggnadsplanering
Placera komponenterna så att den totala
temperaturstegringen i dessa och i övriga kretsar ej
överskrider högsta tillåtna värden. Sök ta
hänsyn till eventuellt uppkommande värmestrålning
från angränsande apparater. Placera också
komponenterna så att de blir lätt åtkomliga vid
kontrollmätningar och vid service.
Arrangera ändamålsenlig ventilation och
kylning. Sträva efter god elektrisk hållfasthet
överallt i apparaten. Underdimensionera ej använd
isolation.
Kontrollera slutligen hur apparaten fungerar
vid slumpvis rörbyte, om partiellt nedgångna rör
används och komponenter liggande vid
marginalgränserna används.
Litteratur
1. Knight, C R, Jervis, E R & Herd, G R: "The definition of terms
of interest in the study of reliability", IRE Träns, ön reliability and
quality control, april 1955 s. 34.
2. Bromberg, B G & Hill, R D: "Reliability of airborne electronic
components", Proc. IRE il, april 1953 h. 4.
3. Hershey, R H: "Reliability through redudancy", IRE Träns, ön
aeronautical and navigational electronics, ANES, mars 1956 s. 16.
4. Ryerson, C M: "Basic factors in determining reliability of
electronic equipment", Aero. Digest sept. 1955 s. 22.
Funktionssäkerheten hos elektronrör
Civilingenjör Sture Edsman, Stockholm
Det största antalet rör som numera används
är av typen mottagarrör, dvs. rör med en
anod-förlust upp till ca 15 W, avsedda för de måttliga
frekvenser som kan förstärkas genom
intensitetsstyrning av katodströmmen. De olika
användningsområdena för dessa rör ställer helt
olika fordringar på funktionssäkerhet och pris.
Alltefter den kompromiss man gjort mellan
dessa båda motsatta önskemål har olika
kategorier av rör skapats.
Tre rörkategorier
En första kategori är standardrör (vanliga rör,
rundradiorör, billiga rör etc.). Till denna grupp
hör de flesta rör som används i rundradio- och
621.385.1.019.3
TV-apparater, t.ex. 6AK5, 6J6. Sådana apparater
tillverkas ofta i stora serier, speciellt i USA, och
detta gör att även tillverkningsserierna för varje
rörtyp blir stora. Då lågt pris på apparaterna är
mycket väsentligt, kommer nya rörtyper fram
så fort små besparingar på övriga komponenter
kan göras med de nya rören.
Tillverkningsvolymen blir i de flesta fall tillräcklig även om det
nya röret endast ingår med ett exemplar i varje
apparat. Detta har medfört en väldig typflora,
som på lång sikt måste vålla avsevärda
bekymmer med ersättningsrör. I Europa har en viss
standardisering förekommit, ty
tillverkningsserierna av de olika apparaterna är här ej så
stora som i USA.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
